Corporate Liberalism: Nästa grupp att häcklas likt kommunister?

Exakt. Makt försvinner inte om vi skrotar nationalstaterna. Den flyttas bara någon annanstans, bortom demokratisk kontroll.

Ni ser på riktigt inte skillnaden mellan en stat med våldsmonopol, polis och militär, och ett företag?
Ett företag kan aldrig tvinga dig till saker på det sätt staten kan, det är skillnaden, och fattar ni inte den skillnaden är ni bortom all hjälp.
Som Hank Rearden (googla) sade: “Are we to understand that if the public deems it necessary to curtail your profits, you do not recognize its right to do so?”

“Why, yes, I do. The public may curtail my profits any time it wishes — by refusing to buy my product.”

och det är skillnaden ...

Ett tillräckligt stort företag behöver inte ta till våld, man köper upp konkurrensen

Det är du som inte förstår hur makt utövas på dagens globala arena.

Case in point: Australien införde tuffa regler för hur cancervarningar på cigarettpaket ska vara utformade. De multinationella tobaksbolagen stämde då Australien inför WTO med motiveringen att det var en otillåten konkurrensbegränsning.

Domen kommer den 2 juli i år efter fem års tvist, och läckor påstod nyligen att Australien kommer att vinna:

http://www.theguardian.com/global/20...ing-of-tobacco

Det är möjligt att det stämmer, och att Australien får behålla sina i demokratisk ordning beslutade cancervarningar. Men hur går det nästa gång som de multinationella företagen drar en stat inför domstol?

Observera att de nya reglerna för investerarskydd och tvistlösning i TTIP kraftigt skulle gynna de multinationella företagen i framtida tvister om de införs. Vilket inte längre är osannolikt då Trump svängt 180 grader angående TTIP, precis som i alla andra politiska frågor sedan han blev vald.

En optimal utveckling vore i linje med det amerikanska domslutet Citizens United v. FEC, som i rättslig mening likställde varje juridisk entitet med en människa. Jag ser fram emot den domstol i vilken klimatet, arten sibirisk tiger eller AI kan representeras med juridiska ombud som driver deras respektive intressen och för deras talan.

De så kallade klyftorna i samhället kommer att öka avsevärt i takt med att automationen ersätter arbeten för obildade individer. Och dessa växande klyftor är något vi får finna oss i så länge vi vill kunna dra full fördel av en växande ekonomi; tech-miljardärerna i Silicon Valley är snarare belamrade med överdrivna regleringar vilka bromsar deras arbete.

Vill vi bekämpa fattigdom bör vi snarare införa medborgarlön/nationell basinkomst, vilket just nu förespråkas av bland andra Mark Zuckerberg och Elon Musk.

När en idé/filosofi/ideologi inte längre förmår konceptualisera sociala, ekonomiska och politiska utmaningar och frågeställningar så hamnar den i försvarsläge och blir i mångt och mycket en karikatyr av sig själv. Likt dess primitiva föregångare (sekulär kristendom, humanism) blir liberalismen apologetisk och riktar uppmärksamheten mot irrelevanta frågeställningar för vilka det finns färdigpaketerade svar. Dessa är säkra tecken på att en rörelse är död.

Det sade man om IBM, som krympte, det sade man om Microsoft, som inte längre har ett monopol, det sade man om Nokia, som inte knappt säljer en enda mobiltelefon längre, och det har man sagt om alla stora företag som dog, Kodak, Polariod etc etc.
Market beats politics any day.
Alla naturliga monopol går under om de inte följer marknaden, de enda som överlever är de statliga monopolen, de har ju ett monopol skyddad av lagen, dvs våldsmonopolet, och behöver inte bry sig. Därför fanns Televerket kvar så länge, och ägde din telefon, tills Stenbeck kom från UK och utmanade dem, men det är du kanske för ung för att minnas, det var ju ändå 1993; fram till dess hade vi statligt monopol på fast telefoni, fint va?

Så om AU vinner och kan hävda sina egna lagar är det ett bevis på hur stora och starka företagen blivit?
Om vi kommit överens i WTO, eller någon annan överstatlig demokratisk organisation, om hur vi skall jobba och handla tillsammans, och ett land vill bryta den demokratiska överenskommelsen, ska man inte kunna ta den tvisten till domstol? Det är ju inte bara demokratiskt för att det beslutats i ett land, eller?
Om EUs länder kommer överens om regler för att sälja en vara inom EU, och ett land sen vägrar följa dessa regler, i strid med de demokratiskt beslutade reglerna om medlemskap i EU landet lovat följa, ska man kunna göra det utan följder?

Vad är egentligen din uppfattning om demokrati? Ska ingångna avtal inte hållas? AU kan lämna WTO när de vill, och slippa följa detta avtal, och se sin export (och import) försvinna, så kan de se hur bra de klarar sig själva.
Demokrati betyder inte bara att 51%>49%, det innebär också att inte alla frågor är föremål för majoritetsbeslut, utan vissa frågor är upp till varje land, eller individ, och det innebär också att det måste finnas ett minoritetsskydd.

Vi röstar inte om vad du ska äta till middag, eller ha på dig, och numera röstar vi inte heller om vad du får se på TV (fast det gjorde vi tidigare), och om du undrar varför det behövs minoritetsskydd kan du fundera på hur demokratin ser ut när två vargar och ett lamm ska rösta om middagen ...

Därför kan du och dina röda vänner inte rösta fram en lag (ännu) om att ta alla pengar i skatt av de ni tycker tjänar för mycket, även om ni försökte med löntagarfonderna.

Nokia, Kodak, Polaroid, ...

Din argumentation har hakat upp sig. Jag har ju redan förklarat två gånger att ingen har påstått att den globala korpokratin är statisk.

Men det faktum att rövarbaronerna löser av varandra vid makten gör inte livet lättare för allmogen, snarare tvärtom. Better the Devil you know ...


Att ett multinationellt företag är bra på att tjäna pengar gynnar inte nödvändigtvis konsumenterna, särskilt inte i de fall det föreligger ett de facto monopol eller oligopol med kartellbildningar. Något som blivit allt vanligare under de senaste decenniernas uppköps- och fusionsraseri. Ju större och mäktigare företagen blir desto viktigare är det med en tuff och fungerande marknadstillsyn.


Nu vet vi inte om Australien vinner. Ryktet kan visa sig vara falskt. Men om de gör det är det naturligtvis bra. Det jag ifrågasätter är dock principen att ett företag överhuvud taget ska kunna processa i ett överstatligt organ med oklar demokratisk förankring för att upphäva demokratiskt fattade beslut på nationell nivå.

Jag ogillar alltså det överlåtande av makt det är frågan om när det gäller dessa tvistlösningspaneler. Ifrågasättande av nationell lagstiftning bör ske i det berörda landets domstolar, i det här fallet australiska domstolar, med åberopande av Australiens grundlag och de fördrag som landet ingått. Australien är en rättsstat, och det finns ingen anledning att tro att Philip Morris och British American Tobacco skulle ha behandlats orättvist bara därför att de inte är australiska företag.

Om ett multinationellt företag inte anser att ett visst land är en rättsstat får de väl avstå från investeringar i det landet. Demokrati och ett fungerande rättsväsen måste byggas underifrån, inte påtvingas uppifrån.


Min uppfattning om demokrati är att den alltid måste vara folkligt förankrad. Det är det som är andemeningen i demokrati. Det innebär att sista ordet alltid måste ligga hos folket, även när det gäller "svåra" frågor, och att det demokratiska folkstyret inte kan säljas ut eller överlåtas till odemokratiska organ.

Idag har vi ett gigantiskt problem med demokratin i EU, där man gång på gång kört över demokratiskt fattade beslut genom att tvinga länder att göra om folkomröstningar som inte gick som eliten ville, eller helt enkelt ignorerat dem, som just skedde med holländarnas nej till EU-avtalet med Ukraina.

Fler och fler viktiga beslut tas dessutom i former där bångstyriga väljare inte längre kan stoppa dem. Ett exempel var Lissabonfördraget, som drevs igenom vid en regeringskonferens efter det att de franska och holländska väljarna sagt nej till en EU-konstitution som innehöll i stort sett samma förslag.

Det enda folk som fick rösta om Lissabonfördraget var irländarna, och när de röstade "fel" (nej) fick de bakläxa och tvingades göra om folkomröstningen.

Skendemokrati.


En utsliten kliché. Klart vi ska ha ett fungerande minoritetsskydd och ett starkt skydd för privat ägande, men det måste också vara demokratiskt förankrat. Duger inte svenska lagar tolkade av svenska domstolar kan det inte bli bättre genom ett påtvingat beslut av ett överstatligt organ med oklar demokratisk förankring.

Redan det överlåtande av makt om vi gjort till EU ser jag som tveksamt av ovan anförda skäl, och de tvistlösningspaneler som de multinationella företagen nu försöker pracka på oss är än mer problematiska.


Om du tror att jag är en betongsosse bara därför att jag ogillar nyliberal rövarkapitalism är du ute och cyklar. Jag är en klassisk socialliberal i Bertil Ohlins anda.

Vi är kanske inte så många, men vi finns fortfarande.

Demokratisk upplevd kontroll snarare. Demokratin gör att du tror att du har kontroll över staten och dess överstepräster, men det har du förstås inte. De skiter till 100% i vad du tycker om allting.



Jag ogillar också "nyliberal rövarkapitalism" (beroende på hur man definierar det förstås), och är frimarknadsanarkist/anarkokapitalist så uppenbarligen behöver man verkligen inte vara sosse för det.

En levande demokrati kommer inte gratis. Den måste erövras och försvaras av varje generation. Det är medborgarnas skydighet att hålla staten och dess "överstepräster" i ett stramt koppel, och förhindra framväxten av en teknokratisk elit som tappar kontakten med folket.

Bästa sättet är att byta ut dem med jämna mellanrum.


Det låter bra, men hur hindrar du framväxten av en sådan ekonomi i en anarkokapitalistiskt samhälle?

Fast just nu låter det som om du mest sjunger statens lov, och jag ser inga strama koppel, utan mer statlig makt i din argumentation, oavsett om denna starkare makt riktar sig mot enskilda medborgare eller deras företag.
Pacta sunt servanda, om AU i ditt exempel inte gillar frihandelsavtalet behöver de inte vara med, men om de är med så gäller avtalet, även om det innebär att deras lagar förklaras avtalsstridiga. Det har hänt Sverige, och tur var väl det, en del Lidbommeri försvann ju i och med EU-inträdet.

En alltför stark stat hotar demokratin, men jag har svårt att se hur stora företag kan göra det, så länge samma lagar gäller för dem som för oss andra, och det gör de ju, ännu så länge, i våra demokratier. Däremot har vi, dvs staten, inte mer rätt att styra stora företag än små, så precis som jag kan välja att lämna landet, eller jobba mindre, eller med andra saker, så kan företag flytta, ändra inriktning, eller minska, utan att det 'hotar demokratin', företagen är lika lite som invånarna några som finns till för statens, eller landets, skull.

Men rent praktiskt, funkar det så värst bra tycker du? Är dagens svenska (bara för att ta ett land som exempel) politiker ödmjuka och respektfulla mot sina undersåtar/medborgare? Hur många av riksdagsledamöterna har haft ett riktigt liv med jobb och kontakt med folket och hur många har gått raka vägen via ungdomsförbund, kommmunpolitik, landstingspolitik till riksdagen utan att passera verkligheten en enda gång? Jag har inget svar, det kanske är fler än jag tror som har klarat av att hålla verkliga produktiva jobb.

Rädslan för att förlora val kan nog hålla emot de mest vansinniga idéerna, det kan jag faktiskt köpa. Men små saker som försämrar för alla utom den politiska klassen själva ser vi ju ständigt. Löneutvecklingen i riksdagen är ett tydligt exempel. Politikerna har tusentals kr i månaden att tjäna men ingen av undersåtarna har nåt att vinna på att starta stora protester mot det, alltså bryr sig ingen mer än att kanske skriva nåt syrligt på twitter...



Fri konkurrens och frånvaro av statliga monopol som skyddar storföretagen.

En fungerande marknadsekonomi slår allt ja. Tror du vi har marknadsekonomi idag så har du verkligen stoppat huvudet långt ner i sanden.
Angående Nokia så råkar jag veta en hel del om det fallet. Nokia kapades, framförallt för att de höll på att göra linux (konkurrent till apple och microsofts system) för starkt. Det var inte mobilerna man var ute efter utan deras plattform. Nu tillåts Nokia sälja telefoner igen men inte med den plattform man från början tänkt sig.

Att företag slås ut behöver inte alls bero på att de tillverkar en sämre produkt eller har andra problem, det kan lika gärna vara att ett större bolag eller större grupp plockar bort en konkurrent för att de vill ha högre vinst. I Nokias fall tillsattes en VD/Trojan som skrotade deras plattform