Sagan om Aset.
(För närmare förklaring, googla gärna Asshole / Son of a bitch alternativt Shitface).
Efter någon månad får jag nog.
Aset har nu t.o.m. gått under jord och svarar inte på mina samtal.
När jag låter en kompis med för honom okänt nummer ringa (tack M*rvan
) svarar han...
Jag ringer konsumentombudsmannen i stan (kvinnan i detta fallet) och förklarar lite trevande vad jag TROR jag har för ärende, själv fortfarande osäker på vad fan det är som händer egentligen. Försöker förklara hur min förvirrade och sjuka pappa köpte guld för att göra smycken men dog innan det blev klart. Hur morsan tog över som dödsbo, men inte på ett par år har sett varken guld eller smycken. Hur jag själv fått förklarat för mig att guldet ligger i "gulddepå" och kan säljas när som helst (något jag senare förstått var en ren lögn, det finns inget som heter gulddepå..).
I telefonens andra ände råder dock inga tveksamheter och jag får min första kalldusch redan efter 30 sekunders samtal då jag blir avbruten "ok, det är Claes vi talar om va?".
Jag har aldrig råkat ut för en bedragare förut och för er andra som aldrig upplevt det, jag lovar, det är svårt att beskriva hur jävla dum man känner sig när polletten äntligen trillar ner!
Kan folk vara så jävliga frågar jag mig?!
Att man medvetet blåser äldre förvirrade människor på pengar?
Att Aset redan från början såg min numera döda pappa, förvirrad som han var, som ett lätt offer?
Och därefter min av sorg förkrossade mamma som nästa lätta offer?
Och när hon till sist ber sonen (mig) om hjälp att få ut sina pengar försöker han blåsa mig med?
Jag vill inte tro det, går till en av farsans gamla vänner som handlar med guld, måste dubbelkolla...
Denna gången dröjer det en hel minut innan kallduschen kommer "du, vi kan tala klarspråk, jag har redan fattat vem du pratar om..."
Nu blir jag förbannad, går till en annan guldsmed. Och nästa.. Och nästa..
Någon vecka tar det med många samtal, alla till en början trevande men som i samtliga fall slutar i medkänsla "ledsen att ni också råkat ut för honom".
Känslan går från att känna sig dum... till arg... passerar snabbt svinförbannad.. för att slutligen landa i:
Skit i förlorade pengar!! Jag ska fan slita huvudet av karln och pissa ner i hans jävla hals!!!
Så här jobbar då Aset (i nämnd ordning):
1: Förhala tiden:
"jag ringer så fort det är klart".
"Gjuteriet har så mycket att göra just nu"
"min kollega hämtade inte ut grejorna i tid så de gick i retur"
Fakta:
Han ringer ALDRIG tillbaka!
Om något guld ens köptes för pengarna du betalade så är nog inte mycket kvar, det har redan använts till andra kunder som hunnit bli mer förbannade än vad du är.
Tappar man tålamodet och ringer direkt till gjuteriet i Stockholm berättar de (med visst medlidande) att de sedan länge slutat fakturera Aset eftersom han ändå aldrig betalar utan utdraget tjafs.
Jobb till ej betrodda kunder skickas mot postförskott och måste därmed lösas ut.
Har Aset inga pengar just då går varorna därmed i retur (det är alltså inte någon kollegas fel...).
Artig kund som man är låter man tiden gå. Vilket han vet och utnyttjar! Jag har i mina samtal med andra guldsmeder hört om äldre försynta damer som efter 3 år fortfarande kommer och undrar vart smyckena är..
I de fall Aset faktiskt lyckats prestera något har även de jag talat med tagit emot en del av hans kunder i efterhand. De har kommit med gråten i halsen, undrandes "skall det verkligen se ut så här??" när stenar trillat ur sina fattningar. Aset är också tämligen usel som guldsmed. En jag pratade med beskrev ett av dessa jobb, det såg ut som ett barn gjort ett smycke i slöjden..
2: Siffertrillaren, när det är dags att betala:
"Jag har omkostnader på ditt och datt"
"detta är normalt påslag inom yrket".
Men hur du än frågar får du liksom aldrig redovisat vad saker kostar!
Fakta:
Skulle du återigen tappa tålamodet och be 4 guldsmeder göra en kalkyl på motsvarande arbete hamnar de alla ruskigt nära varandra. Alla utom Asets kalkyl, den är MÅNGA sköna tusenlappar högre..
Tvivlar du på omkostnaderna han nämner kan man ju alltid ringa gjuteriet igen.. och få reda på att omkostnaden på 4000kr han nämner i verkligheten är en faktura på 1700kr... Ett påslag på ca 230%
3: Rena jävla lögner, när du pressar honom öga mot öga:
"jag har legat inlagd på sjukhus 2 veckor med armen i bandage på grund av en infektion"
Fakta:
Jag såg honom på stan både 1 och 2 veckor innan. Armen såg helt ok ut.
Här har jag inte ens en kommentar, suger så jävla hårt..
Nåväl, hur gick det då till slut?
4 månader senare fick jag ut nästan skälig ersättning (och ja, hans huvud sitter kvar).
Det efter otaliga samtal och sms, hot om polisanmälan och tingsrätt, tät kontakt med konsumentombudsmannen som berättat hur allt ska formuleras för att juridiskt hålla om det till slut skulle bli stämning i tingsrätt.
Aset gör nämligen sitt bästa för att så lite som möjligt skall finnas på pränt.
Har otaliga gånger fått höra "jamen det löser vi, det behövs inte skrivas nåt, jag gör ju allt för att ni ska bli nöjda".
Konsumentombudskvinnan berättar om flertalet ärenden innan mig som slutat med henne och kunden i guldsmedjan där Aset huserar.
Där hon till slut inte kommit längre då han hävdar att "det har jag aldrig sagt"..
Utan skriftliga bevis gäller INGET enligt konsumentköpslagen.
Han har då även i flera fall kommit med verbala hotelser (ett typiskt tecken på en psykopat i trängt läge om ni frågar mig).
Nåväl, efter allt detta samt kontakt med i stort sett varenda guldsmed i stan (och även människor utanför, karln är känd som skitstövel vida omkring ) är bilden klar:
Ett AS som en gång övertagit sin fars guldsmedsbutik, sumpat den på grund av sin egen inkompetens.
Blivit utköpt samt anställd av en av sina egna anställda. Fått sparken några år senare då han stulit ur kassan, sagt andra priser till kunderna än till sin arbetsgivare och stoppat mellanskillnaden i fickan.
T.o.m då satte han sig på tvären, arbetsgivaren fick gå vidare via kronofogde och utmätning av Asets lön för att få tillbaks sina pengar!
Börjat på nästa ställe, fått kicken igen efter upprepade synder.
Han kör just nu egen firma som hyresgäst i en annan, äldre guldsmeds lokaler (de två kallas av vissa i branschen för Kling o Klang, tyckte jag var lite roligt
).
Hur det går? Finns ju på nätet: http://www.allabolag.se/630818ORNJ/andersson-claes .
Tydligen är han ingen favorit hos skatteverket heller då F-skatten är indragen p.g.a bristande redovisning.
De pengar han lyckas få tag på hos nya offer går nog troligtvis snabbt in i hans egna skulder.
Inneboende hos guldsmeden den äldre är han bara på nåder för att denne i sin tur råkar vara gammal vän med Asets mamma som bett honom att "hjälpa grabben".
Detta kommer direkt från källan då jag pratat en hel del med "guldsmeden den äldre".
Denne är väl ok som yrkesman men, i mina ögon helt sänkt då han bara ryckte på axlarna och såg på när min mamma for jävligt illa!
En alltid lika trevlig, smilande medlöpare helt enkelt..
För info, den "äldre" är 75 bast och "grabben" som tydligen behöver hjälp med att klara av ett normalt liv är 53...
Mer finns att berätta som jag fått berättat för mig men jag stoppar här.
Denna historien är även framförd till Sveriges Hantverksråd där jag fick som svar att de välkomnar fler anmälningar (ju fler som anmäler någon desto bättre), de kan i vissa fall återkalla Gesällbrevet för oseriösa hantverkare.
Tyvärr kan de dock inte göra så mycket här för Aset har inget gesällbrev att återkalla.
FRÄMST VILL JAG DOCK VARNA ANDRA!
GÅ INTE TILL CLAES ANDERSSON (f.d ALVERING) HOS PERS GULSMEDJA PÅ HÖRNGATAN 2 I NORRKÖPING MED ERA SURT FÖRVÄRVADE SLANTAR!!
TY DE HÄNGER DÅ JÄVLIGT LÖST!!!
(För närmare förklaring, googla gärna Asshole / Son of a bitch alternativt Shitface).
Efter någon månad får jag nog.
Aset har nu t.o.m. gått under jord och svarar inte på mina samtal.
När jag låter en kompis med för honom okänt nummer ringa (tack M*rvan
) svarar han...Jag ringer konsumentombudsmannen i stan (kvinnan i detta fallet) och förklarar lite trevande vad jag TROR jag har för ärende, själv fortfarande osäker på vad fan det är som händer egentligen. Försöker förklara hur min förvirrade och sjuka pappa köpte guld för att göra smycken men dog innan det blev klart. Hur morsan tog över som dödsbo, men inte på ett par år har sett varken guld eller smycken. Hur jag själv fått förklarat för mig att guldet ligger i "gulddepå" och kan säljas när som helst (något jag senare förstått var en ren lögn, det finns inget som heter gulddepå..).
I telefonens andra ände råder dock inga tveksamheter och jag får min första kalldusch redan efter 30 sekunders samtal då jag blir avbruten "ok, det är Claes vi talar om va?".
Jag har aldrig råkat ut för en bedragare förut och för er andra som aldrig upplevt det, jag lovar, det är svårt att beskriva hur jävla dum man känner sig när polletten äntligen trillar ner!
Kan folk vara så jävliga frågar jag mig?!
Att man medvetet blåser äldre förvirrade människor på pengar?
Att Aset redan från början såg min numera döda pappa, förvirrad som han var, som ett lätt offer?
Och därefter min av sorg förkrossade mamma som nästa lätta offer?
Och när hon till sist ber sonen (mig) om hjälp att få ut sina pengar försöker han blåsa mig med?
Jag vill inte tro det, går till en av farsans gamla vänner som handlar med guld, måste dubbelkolla...
Denna gången dröjer det en hel minut innan kallduschen kommer "du, vi kan tala klarspråk, jag har redan fattat vem du pratar om..."
Nu blir jag förbannad, går till en annan guldsmed. Och nästa.. Och nästa..
Någon vecka tar det med många samtal, alla till en början trevande men som i samtliga fall slutar i medkänsla "ledsen att ni också råkat ut för honom".
Känslan går från att känna sig dum... till arg... passerar snabbt svinförbannad.. för att slutligen landa i:
Skit i förlorade pengar!! Jag ska fan slita huvudet av karln och pissa ner i hans jävla hals!!!
Så här jobbar då Aset (i nämnd ordning):
1: Förhala tiden:
"jag ringer så fort det är klart".
"Gjuteriet har så mycket att göra just nu"
"min kollega hämtade inte ut grejorna i tid så de gick i retur"
Fakta:
Han ringer ALDRIG tillbaka!
Om något guld ens köptes för pengarna du betalade så är nog inte mycket kvar, det har redan använts till andra kunder som hunnit bli mer förbannade än vad du är.
Tappar man tålamodet och ringer direkt till gjuteriet i Stockholm berättar de (med visst medlidande) att de sedan länge slutat fakturera Aset eftersom han ändå aldrig betalar utan utdraget tjafs.
Jobb till ej betrodda kunder skickas mot postförskott och måste därmed lösas ut.
Har Aset inga pengar just då går varorna därmed i retur (det är alltså inte någon kollegas fel...).
Artig kund som man är låter man tiden gå. Vilket han vet och utnyttjar! Jag har i mina samtal med andra guldsmeder hört om äldre försynta damer som efter 3 år fortfarande kommer och undrar vart smyckena är..
I de fall Aset faktiskt lyckats prestera något har även de jag talat med tagit emot en del av hans kunder i efterhand. De har kommit med gråten i halsen, undrandes "skall det verkligen se ut så här??" när stenar trillat ur sina fattningar. Aset är också tämligen usel som guldsmed. En jag pratade med beskrev ett av dessa jobb, det såg ut som ett barn gjort ett smycke i slöjden..
2: Siffertrillaren, när det är dags att betala:
"Jag har omkostnader på ditt och datt"
"detta är normalt påslag inom yrket".
Men hur du än frågar får du liksom aldrig redovisat vad saker kostar!
Fakta:
Skulle du återigen tappa tålamodet och be 4 guldsmeder göra en kalkyl på motsvarande arbete hamnar de alla ruskigt nära varandra. Alla utom Asets kalkyl, den är MÅNGA sköna tusenlappar högre..
Tvivlar du på omkostnaderna han nämner kan man ju alltid ringa gjuteriet igen.. och få reda på att omkostnaden på 4000kr han nämner i verkligheten är en faktura på 1700kr... Ett påslag på ca 230%
3: Rena jävla lögner, när du pressar honom öga mot öga:
"jag har legat inlagd på sjukhus 2 veckor med armen i bandage på grund av en infektion"
Fakta:
Jag såg honom på stan både 1 och 2 veckor innan. Armen såg helt ok ut.
Här har jag inte ens en kommentar, suger så jävla hårt..
Nåväl, hur gick det då till slut?
4 månader senare fick jag ut nästan skälig ersättning (och ja, hans huvud sitter kvar).
Det efter otaliga samtal och sms, hot om polisanmälan och tingsrätt, tät kontakt med konsumentombudsmannen som berättat hur allt ska formuleras för att juridiskt hålla om det till slut skulle bli stämning i tingsrätt.
Aset gör nämligen sitt bästa för att så lite som möjligt skall finnas på pränt.
Har otaliga gånger fått höra "jamen det löser vi, det behövs inte skrivas nåt, jag gör ju allt för att ni ska bli nöjda".
Konsumentombudskvinnan berättar om flertalet ärenden innan mig som slutat med henne och kunden i guldsmedjan där Aset huserar.
Där hon till slut inte kommit längre då han hävdar att "det har jag aldrig sagt"..
Utan skriftliga bevis gäller INGET enligt konsumentköpslagen.
Han har då även i flera fall kommit med verbala hotelser (ett typiskt tecken på en psykopat i trängt läge om ni frågar mig).
Nåväl, efter allt detta samt kontakt med i stort sett varenda guldsmed i stan (och även människor utanför, karln är känd som skitstövel vida omkring ) är bilden klar:
Ett AS som en gång övertagit sin fars guldsmedsbutik, sumpat den på grund av sin egen inkompetens.
Blivit utköpt samt anställd av en av sina egna anställda. Fått sparken några år senare då han stulit ur kassan, sagt andra priser till kunderna än till sin arbetsgivare och stoppat mellanskillnaden i fickan.
T.o.m då satte han sig på tvären, arbetsgivaren fick gå vidare via kronofogde och utmätning av Asets lön för att få tillbaks sina pengar!
Börjat på nästa ställe, fått kicken igen efter upprepade synder.
Han kör just nu egen firma som hyresgäst i en annan, äldre guldsmeds lokaler (de två kallas av vissa i branschen för Kling o Klang, tyckte jag var lite roligt
).Hur det går? Finns ju på nätet: http://www.allabolag.se/630818ORNJ/andersson-claes .
Tydligen är han ingen favorit hos skatteverket heller då F-skatten är indragen p.g.a bristande redovisning.
De pengar han lyckas få tag på hos nya offer går nog troligtvis snabbt in i hans egna skulder.
Inneboende hos guldsmeden den äldre är han bara på nåder för att denne i sin tur råkar vara gammal vän med Asets mamma som bett honom att "hjälpa grabben".
Detta kommer direkt från källan då jag pratat en hel del med "guldsmeden den äldre".
Denne är väl ok som yrkesman men, i mina ögon helt sänkt då han bara ryckte på axlarna och såg på när min mamma for jävligt illa!
En alltid lika trevlig, smilande medlöpare helt enkelt..
För info, den "äldre" är 75 bast och "grabben" som tydligen behöver hjälp med att klara av ett normalt liv är 53...
Mer finns att berätta som jag fått berättat för mig men jag stoppar här.
Denna historien är även framförd till Sveriges Hantverksråd där jag fick som svar att de välkomnar fler anmälningar (ju fler som anmäler någon desto bättre), de kan i vissa fall återkalla Gesällbrevet för oseriösa hantverkare.
Tyvärr kan de dock inte göra så mycket här för Aset har inget gesällbrev att återkalla.
FRÄMST VILL JAG DOCK VARNA ANDRA!
GÅ INTE TILL CLAES ANDERSSON (f.d ALVERING) HOS PERS GULSMEDJA PÅ HÖRNGATAN 2 I NORRKÖPING MED ERA SURT FÖRVÄRVADE SLANTAR!!
TY DE HÄNGER DÅ JÄVLIGT LÖST!!!
