Är allt förutbestämt?

Det finns ju något som brukar användas för att illustrera förhållandet mellan dimensioner, och det är en 2-dimensionell värld. Denna kan helt överblickas från den tredje dimensionen.

Om nu tiden är den fjärde dimensionen, så borde väl samma förhållande råda mellan denna och en potentiell 5:e dimension. I så fall borde hela tiden kunna överblickas från den dimensionen. Är så fallet, borde inte det innebära att determinism är ett faktum? Att allt är förutbestämt.

Kan tillägga att det väl egentligen inte finns en 2-dimensionell värld, förutom som en teoretisk konstruktion. Även platta figurer på ett papper har egentligen fler än två dimensioner. Så en platt värld är väl i realiteten omöjlig?

Det förutsätter att det finns någon femte dimension och någon som kan observera från denna. För oss är det i alla fall hypotetiskt, för oss är universum icke-deterministiskt.

För det första behövs det inga extra dimensioner för att beskriva rumtiden matematiskt och fysikaliskt, inte ens när den är krökt som den ju är enl den allmänna relativitetsteorin. Matematiskt beskrivs sådant här med differentialgeometri, och då närmare bestämt med metriken och med krökningstensorn.

Sen är det kanske ändå så att det är lättare att börja förstå krökt rumtid med hjälp av analogier med krökta 2D-ytor som svävar omkring i 3 dimensioner. Men det är ju bara en analogi, dvs en liknelse. Rumtidens krökning är INTE i sig ett bevis för existensen av flera dimensioner.

För det andra tycker jag ändå att ditt argument är svagt. Tänk dig en 2D-yta i ett 3D-rum, och att denna yta har en rörlig kant. Vartefter kanten rör sig ökar ytans storlek. Denna kant skulle kunna representera nuet och kantens rörelse är tidens gång. I en ganska ny bok, Now, the physics of time, argumenterar Richard Muller för just den sortens världsbild. En världsbild där man lätt kan tänka sig att framtiden (= den ännu ej bildade delen av ytan) faktiskt ännu är obestämd.