Citat:
Ursprungligen postat av
utred
Jag känner en del ryssar och ukrainare och tyvärr det är knepiga åsikter och diskussioner de har. Ryssar kan man generellt inte prata med om man inte själv är ryss. Ryssar tror på allvar att de har rätt i det mesta för de har inte förmågan att analysera att de är hjärntvättade av den store Putin. Tycker synd om folket dock som är mycket bra och intelligenta men lever under en väldigt konstig världsbild. Självklart borde Ryssland bort från Ukraina.
Det stämmer att många ryssar är hjärntvättade av den propaganda de omges av dagligen. Ryssars tankegångar har gemensamt med tyskars tankegångar under 1930-talets Tyskland. En myt om västvärldens skuld till landets bekymmer sitter fast som sten, som ett fundament kring hur folk tänker.
Under Tysklands 1930-tal fanns den officiella "sanningen" om tyskarnas nederlag under första världskriget som ett resultat av en judekonspiration och landsförräderi, att Tyskland i själva verket var på väg att vinna kriget. Därmed också en ogiltigförklaring av Versaillesfördraget och en beskyllning mot västvärlden som skulden till Tysklands problem. Bankerna i väst gjorde stora eftergifter och det sågs mellan fingrarna när Tyskland inte följde Versaillesfördraget. Hitler sågs av många tyskar som den starke ledaren som återupprättade Tysklands anseende och tyska folkets stolthet, med omfattande investeringar i infrastruktur som finansierades genom en negligering av återbetalning av Tysklands skulder till utländska banker samt diverse stölder från judiska företag och förmögna. Tysktalande i grannländer betraktades som självklara i ett revanschistiskt Stortyskland. Tysktalande regioner bortom de tyska gränserna erövrades av tyska armén samtidigt som omvärlden protesterade.
Ryssar tror att Putin var den som gav finansiell stabilitet när det i själva verket berodde på stigande världsmarknadspriser på Rysslands viktiga exportvaror olja och gas. Det kaotiska 1990-talet, orsakat i huvudsak av västvärldens passivitet och misslyckande att ge stöd för nödvändiga reformer, är fundamentet för Putins popularitet. Ryssar vill inte ha tillbaka de misslyckade åren av försök till reformer som utarmade människor och tömde människors besparingar och pensioner. Hade bara Clinton-administrationen insett vikten av finansiellt stöd för att säkra Rysslands steg mot en fungerande marknadsekonomi hade en sådan som Putin inte haft någon framtid i Kreml. Putin ses felaktigt som hjälten som fick landet på fötter och som enda garanten till fortsatt materiellt välstånd för ryska folket. Reformer är ett fult ord, Putins de facto diktatur och reformfientliga korrupta regim ses som ett pris man gärna betalar istället för reformvänliga initiativ. Därav ett stagnerande och revanschistiskt Ryssland där folk vill ha västvärldens välstånd och avundsjukt betraktar grannländers närmande till EU. Man accepterar ryskt sabotage i form av krigföring och stölder av grannländers territorier med ursäkter att beskydda rysktalande befolkningar. Omvärlden protesterar givetvis och begränsade sanktioner ger viss effekt men lär knappast stoppa Putin och den katastrofala utvecklingen vi ser i Ryssland.
Det Putin hoppas på är givetvis att den frysta konflikten pågår i det tysta och att den förhindrar grannländers möjlighet och vilja att närma sig väst. Ryssland vill återgå till ett Storryssland, eller Sovjetunion om man uttrycker det så, fast med begränsad militär insats. NATO och förstärka sanktioner är alltför hotfullt. Putin är ryska folkets tsar. Ryssar kan protestera högljutt mot korrupta politiker och de korrupta systemen men att ge sig på sin ledare är inte tänkbart just nu, de vill inte tro så om honom, de följer statskanalerna och propagandan och nöjer sig med det, i alla fall så länge de har mat på bordet och ett jobb att gå till.
