özz nujens expressenkrönika om tiggare

Innan jag skriver vad jag tycker om Özz Nûjens krönika så vill jag först och främst klargöra att jag inte på något vis känner någon ilska eller stark aversion mot tiggare, romska tiggare inräknat. Oavsett hur oärligt och smutsigt tiggeriet de facto är så är det ändå tragiskt. Människor som lever i misär, under all värdighet, utan vare sig hopp eller vilja att ta sig upp på fötter och inkluderas i samhället. Barnen föds in i dessa familjer och växer upp och fostras i utanförskap, utan några som helst planer på att försöka utbilda sig eller anpassa sig till det svenska samhället. Med tanke på att de knappast har det bättre än oss, och det faktum att deras liv är ett enda långt elände, en ovärdig existens som snarare kan jämföras med råttornas liv i kloakerna, än med den gemene svensken, så blir det en fullständig omöjlighet för mig som svensk, boendes i en hygglig lägenhet, med kläder och mat i överflöd, att känna ilska gentemot dem (tiggarna). Dessa tiggare är ju allt som oftast statslösa i princip, då deras hemland inte vill ha något med dem att göra. Det här erbjuder en fantastisk möjlighet för Sverige, för då kan man ställa ultimatum. "Tvångscivilisera" romerna. Låt sociala myndigheter omhänderta alla romska barn och placera dem i svenska, stabila fosterfamiljer, fostra upp dessa småttingar till upprätta svenskar som i framtiden kan bidra till riket. Tvångsplacera alla romer i olika institutioner, träna upp dem fysiskt med hjälp gym och allehanda idrott, ge dem näringsrik men inte alltför exklusiv mat, utbilda dem, ställ krav på dem, och säger dem nej mer än två gånger så utvisa dem och skicka ut dem ur landet. Vi skall inte bli bittra och upprörda över dessa människors eländiga tillvaro eller känna förakt i våra hjärtan, men vi ska heller inte bli passiviserade och på något vis nöja oss med att dem sitter där på gator och torg och bara tigger, någonstans måste gränsen dras. Ignorerar man dem så langar man över problemet till diverse extremister (Sverigedemokrater definierar jag inte som extremister, de är sunda) och då blir det inte bra. Etablissemanget måste kunna sätta ner foten, inte bara för att markera, utan även för att hjälpa.

Med det sagt: De allra flesta svenskar bryr sig inte om dessa tiggare. De allra flesta tiggare känner varken förakt, ilska, eller sympati för dessa stackare. Özz verkar vilja utmåla svenskar som ett småaktigt folk, och hans uppenbara brist på blygsamhet gör sig påmind gång på gång. Anar man inte en självgod attityd i artikeln som ligger där och pyr i bakgrunden? Det verkar som att Özz Nûjen verkar mena att man inte kan kritisera tiggeriet utan att vara en småaktig lantis, det kan omöjligen vara så att man anser att det är ovärdigt Sverige 2017 att ha tiggare, och att man genuint vill attackera på problemet, och att man egentligen är "god" men att man känner sig frustrerad och upprörd över att ha ett problem som verkar växa år för år? Hur ska man attackera tiggeriet utan att placeras i facket "Arg, bitter, avundsjuk, småaktig lantis som röstar SD för invandrarnas tar svenskarnas jobb"?

För mig som svensk blir jag snarare konfunderad över hur öppet och fritt Özz Nûjen kritiserar svenskar - det folk som faktiskt har tagit emot honom. Är det kulturen han kommer ifrån det är fel på? Jag menar, visserligen kan vi svenskar vara för blygsamma på gränsen till att framstå som fega, men är inte blygsamhet en dygd för det? Etablissemangets självgoda attityd är det som kommer slå tillbaka så hårt mot dem den dagen vindarna vänder på allvar. Jag vet inte vad som är värst; det gränslösa hatet, misstron mot allt som hör till tradition och etablissemang och hämndlystnaden som florerar på vissa håll, eller etablissemangets vidriga självgodhet, den självgodhet som säger att är man inte enbart positiv till massinvandring, och totalt okritisk till frågor som tiggeri, så är man inte med i klubben - man är då inte mer än en ointelligent lantis, avundsjuk, bitter, trångsynt, en bondlurk vars åsikt inte räknas. Herr Özz har ju kommit att bli en del av det etablissemanget, etablissemanget gemene svensk hatar, eller åtminstone ogillar. Ett etablissemang som inte drar sig för att kritisera allt som har med Sverige att göra, trots att det var tre veckor sedan som Sverige råkade ut för det värsta islamistterrorattentatet i landets historia - och då, när terrorn slog till så manifesterade sig det svenska folkets karaktär som vi älskar så innerligt - det svenska modet, det svenska folkets vägran att låta sig kuvas, och den svenska kärleken. Vilket folk är mildare än svenskar? Vilket land är mer humant, rättvist och trofast än Sverige?

Ett land har ansvar för sitt folk vilket Özz borde fattat som har flytt från sitt på grund av krig.

Rumänien och Bulgarien är deras hemland och de har inget krig och då ska de tas om hand där.

De missbrukar EU:s regler för fri arbetskraftsvandring vilket kommer bidraga till att fler länder kommer gå ur EU. En union som ger enorma bidrag till tiggarnas hemländer för att förbättra deras situation men där dessa personer uppenbarligen vägrar förändra sitt liv och hänga med utvecklingen.

Hur svårt kan det vara?

Özz debattinlägg i tiggarfrågan var nog det sämsta jag läst. Man kan ju undra om han ser tiggeriet som ett problem överhuvud taget. Skall det vara någon underlig variant av ironi att svensken är avundsjuk? Eller va fan menar killen? Några lösningar på att fattigt folk utnyttjas har han i varje fall inte.

Det gäller att sätta åt människoexploatörerna, dom i toppen av hierarkin, i första hand. Verktygen finns, men polisen vågar inte ta tag i problemet.

Han ogillar som dem flertalet i tiggare. Özz tycker som resten av befolkning tiggare utanför nästan varje butik i Sverige. Özz vil få lite gratispoäng och ryggdunkningar av självklart Ernman, pansargeneralen Arnstad.

Undra hur tolerant och propagandistisk han hade varit kring tiggeriet i hans hemland, Kurdistan?

Bara för att de flesta tiggare är Rumänska Romer och lever ett skitliv behöver jag inte tycka synd om dom, deras liv är nälmigen till största delen en livsstil, alltså självförvållad. Dom har som grupp konsekvent vägrat att ge upp de element av kulturen7livsstilen som genom århundradena gjort dom till en utstött grupp. Det är liksom ingen mänsklighet att leva så här och få sympatier.

Sedan till det konkreta problemet. Det är inte att någon sitter i vägen för mig när jag skall gå ut från butiken utan hela den svans av småkriminalitet som drabbar samhället runt om och gör att man mår dåligt av att hela tiden behöva oroa sig för stölder och sin egen säkerhet. Varför skall "tiggarnas" småkriminalitet få drabba mitt liv?

Och som sagt jag ser aldrig någon Soraya Post eller liknande prata om arbetsmarknadsutbildning för den här gruppen utan bara om deras rättighet att leva som de gör.

Hehe.
Tyvärr så har vi nog inte hört det sista från "Fadern Av All Medie Kåthet", dessutom så är snubben så uppenbart korkad att varje "krönika", "uttalande" eller genomusel program idé, blir en orgie i skämsel, men med tanke på vilka Riks puckon han omger sig med (Schyffert, Betnér, Expressen mfl), så är det inte oväntat, han vet väl inte bättre helt enkelt, kraken.

Özz verkar ha en förkärlek till att klanka ner på alla som inte till 100% omfamnar tiggarna och tycker synd om dem. Måste vara jobbigt att vara Özz och gå runt och reta sig på alla som inte tycker som han.

Artikeln är enbart riktad till etniska svenskar men dom 1 miljon med invandrarbakgrund i Sverige går säkert aldrig runt och tänker att tiggarna kanske inte har här att göra.