• 1
  • 2
2017-04-26, 01:07
  #13
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Perdite
Massan för rent järn vid ett atmosfärtryck? Redan här är ju mina okunskaper tydliga som du märker.

Jag vill egentligen bara veta hur mycket energi man kan få ut med hjälp av antimateria samt att ha något att jämföra med. Om någon har ett bättre exempel så är det välkommet.
tror det är fler som söker det svaret, sist jag läste nåt stod det att 70% av universums massa skall vara mörk fantastiskt eller hur
Citera
2017-04-26, 01:20
  #14
Medlem
starke_adolfs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av nerdnerd
[...]
Edit: Ser att Starke Adolf var först med siffrorna. Iaf efter rättelsen har han nog rätt om radien, men jag låter nog ändå mitt stå kvar.
Ja, det verkar stämma någorlunda med mitt exakta r = 0.0338525045328573747 m som ger en massa ~1.27 kg. Jag har räknat på en lite lägre energi i bomben än du, så det verkar rimligt (2.1*10^17 J stället för ditt 2.394*10^17 J).
Citera
2017-04-26, 09:08
  #15
Medlem
nerdnerds avatar
Citat:
Ursprungligen postat av starke_adolf
Ja, det verkar stämma någorlunda med mitt exakta r = 0.0338525045328573747 m som ger en massa ~1.27 kg. Jag har räknat på en lite lägre energi i bomben än du, så det verkar rimligt (2.1*10^17 J stället för ditt 2.394*10^17 J).

Du har räknat med 50 Mt vilket är den officiella siffran från Ryssland. Jag räknade med 57 Mt som möjligen är korrektare.

https://en.wikipedia.org/wiki/Tsar_Bomba
Citera
2017-04-26, 09:13
  #16
Medlem
nerdnerds avatar
Citat:
Ursprungligen postat av professorpuss
tror det är fler som söker det svaret, sist jag läste nåt stod det att 70% av universums massa skall vara mörk fantastiskt eller hur

Mörk energi är INTE samma sak som antimateria. Antimateria är välkänt, både teoretiskt och experimentellt. Antipartiklar produceras i stort antal (dock i väldigt lite mätt i gram!) på t ex CERN.

Mörk materia däremot vet vi så gott som ingenting om, annat än att det har samma gravitationella och dynamiska egenskaper som Einsteins famösa kosmologiska konstant.
Citera
2017-04-26, 19:48
  #17
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av nerdnerd
Antar att du menar att de två kloten ska förinta varandra totalt. I vakuum skulle detta nog faktiskt vara lite svårt att åstadkomma. Explosionen kommer att gå vansinnigt snabbt, men ändå inte momentant. När de två kloten nuddar varandra förintar först de nuddande ytorna varandra och den frigjorda energin ger ett tryck som snabbt trycker bort det som är kvar av bollarna. Energin räcker säkert även till att förångas resterna, men annihilationen kommer iaf ändå att upphöra, och resultatet blir en explosion med bara bråkdelen av den teoretiskt maximala. För att öka utbytet skulle man kunna skjuta ihop kulorna i väldigt hög fart, men den måste i så fall vara extremt relativistisk.
Blir effekten verkligen den att kulorna stöts bort från varandra? Om vi antar att det bildas fotoner när partiklar och antipartiklar möts, så blir väl trycket i själva kollisionsytan noll? Om fotonerna fångas upp en bit in i järnkulorna skapas ett tryck som spränger kulorna, men sker tryckökningen inne i kulorna så kommer material kastas i radiell riktning, så att verkningsgraden inte blir helt försumbar. Men jag kanske tänker helt fel, har inga siffror på hur djupt in strålningen når.
Citera
2017-04-26, 20:26
  #18
Medlem
nerdnerds avatar
Citat:
Ursprungligen postat av WbZV
Blir effekten verkligen den att kulorna stöts bort från varandra? Om vi antar att det bildas fotoner när partiklar och antipartiklar möts, så blir väl trycket i själva kollisionsytan noll? Om fotonerna fångas upp en bit in i järnkulorna skapas ett tryck som spränger kulorna, men sker tryckökningen inne i kulorna så kommer material kastas i radiell riktning, så att verkningsgraden inte blir helt försumbar. Men jag kanske tänker helt fel, har inga siffror på hur djupt in strålningen når.

Fotoner har rörelsemängd och uppför sig vid krockar med andra partiklar ungefär som krockande bollar. Faktiskt har fotoner MER rörelsemängd än vad t ex elektroner har vid samma totala energi. Kraft är ju lika med rörelsemängdsändring per tidsenhet, F=dp/dt. Poängen är att fotoner visst kan skapa ett tryck.

(Sambandet mellan total energi E, inkl massenergi, rörelsemängd p, och vilomassa m, ges av
E² = p²c² + m²c⁴
För fotoner är m=0, och därför är p större för fotoner än för t ex elektroner med samma E.)

Nu VET jag ärligt talat inte exakt vad som händer i just det här fallet. Men jag tänker mig att problemet är liknande som när man ska spränga en fissionsladdning. Där försöker man att få laddningen så överkritisk som möjligt (t ex genom att spränga ihop den till högre densitet) innan man startar kedjereaktionen. Om den startar för tidigt, innan den är maximalt kritiskt, får man en fizzle, dvs en sprängstyrka som är t ex 1000 gånger svagare än vad bomben har designats för. Hur går detta till? Det är just genom att den för tidiga starten av kärnsprängningen spränger sönder bomben innan den är maximalt överkritisk.

Och de två krockade kulorna med materia och antimateria börjar sprängas så fort ytorna nuddar varandra. Och att OM man lyckas annihilera merparten av kulorna så har man tillräckligt med energi för att ge resterna relativistiska hastigheter. Jag tänker mig alltså att den initiala krockhastigheten också måste vara relativistisk för att den frigjorda annihilationsenergin inte ska spränga isär kulorna i förtid.
__________________
Senast redigerad av nerdnerd 2017-04-26 kl. 20:44.
Citera
2017-04-26, 20:54
  #19
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av nerdnerd
Fotoner har rörelsemängd och uppför sig vid krockar med andra partiklar ungefär som krockande bollar. Faktiskt har fotoner MER rörelsemängd än vad t ex elektroner har vid samma totala energi. Kraft är ju lika med rörelsemängdsändring per tidsenhet, F=dp/dt.

(Sambandet mellan total energi E, inkl massenergi, rörelsemängd p, och vilomassa m, ges av
E² = p²c² + m²c⁴)

Nu VET jag ärligt talat inte exakt vad som händer i just det här fallet. Men jag tänker mig att problemet är liknande som när man ska spränga en fissionsladdning. Där försöker man att få laddningen så överkritisk som möjligt (t ex genom att spränga ihop den till högre densitet) innan man startar kedjereaktionen. Om den startar för tidigt, innan den är maximalt kritiskt, får man en fizzle, dvs en sprängstyrka som är t ex 1000 gånger svagare än vad bomben har designats för. Hur går detta till? Det är just genom att den för tidiga starten av kärnsprängningen spränger sönder bomben innan den är maximalt överkritisk.

Och de två krockade kulorna med materia och antimateria börjar sprängas så fort ytorna nuddar varandra. Och att OM man lyckas annihilera merparten av kulorna så har man tillräckligt med energi för att ge resterna relativistiska hastigheter. Jag tänker mig alltså att den initiala krockhastigheten också måste vara relativistisk för att den frigjorda annihilationsenergin inte ska spränga isär kulorna i förtid.
Fördelen med att krocka två järnkulor i relativistisk hastighet är att man inte behöver använda exotiskt antijärn som har högt kilopris, då den kinetiska energin räcker ganska långt på egna meriter. Å andra sidan är nog järn sämsta tänkbara materialval då det redan är fullständigt utbränt som kärnbränsle. Vanligt vatten skulle vara bättre.
Citera
2017-04-26, 21:09
  #20
Medlem
Diskussionen påminner om boken "the Forge of God" där en grupp utomjordingar som vill slippa konkurrens bygger en cylinder av neutronium, en av antineutronium och skickar in dem i jorden. De är så massiva att de bara bromsas upp långsamt och kärnreaktionerna när antineutronium möter vanlig "gles" materia är inte så våldsam, det blir som när man släpper en vattendroppe på en het platta. När de cirklar in så de möts i mitten å andra sidan...

Poängen var att man inte bara skulle bli av med mänskligheten utan också finfördela jorden i praktiska bitar som man kunde använda för att bygga nya skepp mot andra stjärnsystem.
Citera
2017-04-30, 23:24
  #21
Medlem
rawsezxs avatar
En dum fråga i ämnet, när man skapade, som exempel det där 40 anti-atomerna som man lyckades hålla i 0,5s eller nått innan de försvann, vart befann sig då sina respektive (icke-anti)atomer?

Jag har kanske fått detom bakfoten, men måste det inte alltid finnas lika många lika många av båda sorter?
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in