Citat:
Ursprungligen postat av
patrikgbg
Kan någon förklara detta på ett någorlunda enkelt sätt för mig. Hur kan en låg statsskuld på sikt minska möjligheterna till lån i framtiden?
http://www.vafinans.se/aktier/nyhete...ond-1001925768
Kan tillägga/förtydliga till inlägget ovan.
Om den omsatta volymen av värdepapper (här statsobligationer) är låg blir det långsamt och förenat med dåliga priser när någon skall sälja sitt innehav. Det vet folk som handlar med värdepapper och undviker att handla i papper med låg likviditet. (Dock förekommer det. Det blev t ex LTCM's fall. Och det kan ju vara en sak som gör folk betänksamma).
Nu går det naturligtvis att låna iaf. Det är bara att offerera högre ränta. Så att det inte går att låna är nys. Den korrekta invändningen är att de blir dyrare.
Nu finns det motsägelser i påståendet i #1.
RB har köpt på sig en hel del statsobligationer, och då har det låtit som att det är inget problem map likviditet.
Då bör inte det bli ett problem helt plötsligt.
Ett annat sätt att tackla detta är att emittera med kortare löptid. Då finns alltid alternativet att ligga till löptidens slut.
EDIT:
Kan lägga till att i Singapore är det inte lagligt för staten att låna till budgetunderskott.
Däremot har Staten i Singapore lånat upp en ganska stor summa. Den placerar staten i en "aktiefond". Staten styr inte, utan anlitar förvaltare från olika håll i världen. (Som T ex Wallenberg från Sverige). Det har varit ett lyckat grepp. Deras fond har vuxit kraftigt genom åren.
I Sverige skulle staten istället besätta dessa positioner med fd ministrar och fackföreningspampar. T ex satt LO's Stig Malm och TCO's Björn Rosengren i Nordbankens styrelse, när den klantade till det för sig. Och titta vilka som satt i Vattenfalls styrelse när dom köpte Nuon.
För att detta ska fungera måste staten se detta som en rent finansiell placering. Detta är S helt oförmögna till. Deras grundinställning är att dom ska styra och ställa. Och då blir det förluster som med Vattenfall.