Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
  • 1
  • 2
2017-04-23, 19:45
  #13
Medlem
Låter skumt. Åtal för vanvård ?? Vem är den åtalade ? och vad består vanvården/misshandeln av. Den åtalade (om det är en fysisk person) är målsägande. Allt låter spretigt
Citera
2017-04-23, 20:05
  #14
Medlem
SvartaBjorns avatar
Citat:
Ursprungligen postat av plofs
Låter skumt. Åtal för vanvård ?? Vem är den åtalade ? och vad består vanvården/misshandeln av. Den åtalade (om det är en fysisk person) är målsägande. Allt låter spretigt
Nu kanske hjärnan slagit slint på mig men målsägaren är väl den som utsatts för brott?
Citera
2017-04-23, 20:10
  #15
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av SvartaBjorn
Nu kanske hjärnan slagit slint på mig men målsägaren är väl den som utsatts för brott?
korrekt tänkte fel men stämmande person kan (ev) vara ombud men knappast målsägandebiträde
Citera
2017-04-23, 20:38
  #16
Avstängd
aFvRenOndskAs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av plofs
korrekt tänkte fel men stämmande person kan (ev) vara ombud men knappast målsägandebiträde

Det beror på om brottet hör under allmänt åtal eller inte. Det gör dom flesta brott, till undantagen hör sådana brott som tex förtal och hemfridsbrott. Sen kan ju den som anmäler brottet vara en annan än den som utsatts för det, men hör ett brott under allmänt åtal så kan polis och åklagare driva brottet till fällande dom även om det inte finns någon känd målsägande.
Citera
2017-04-23, 23:09
  #17
Medlem
Zverkers avatar
Citat:
Ursprungligen postat av LarsBerghagen
Det förvånade mig väldigt att tingsrätten inte ger en förklaring till hur det istället ska genomföras. För det måste vara möjligt att hjälpa någon annan som inte själv är kapabel.

Det enda tingsrätten fokuserar på är just att man inte kan vara målsägande för någon annan
Det är inte så konstigt att inte tingsrätten förklarar hur det ska göras istället. Eftersom tingsrätten ska vara opartisk när de dömer i målet kan det vara olämpligt om de självmant börjar hjälpa den ena parten. Med sitt beslut förklarar tingsrätten bara vad lagen säger. För råd och tips vänder man sig lämpligen till någon utomstående jurist.

Citat:
Ursprungligen postat av aFvRenOndskA
Man kan vara juridiskt ombud utan att vara advokat. Sen förvånar det mig inte att tingsrätten skriver fel. Finns nämndemän som saknar både utbildning och IQ som tyvärr tillåts att sitta där och skrämmande nog vara med och ta livsviktiga beslut.
Hmm... på vilket sätt skulle nämndemännen vara inblandade vid ett beslut om avvisning?
Citera
2017-04-24, 17:18
  #18
Medlem
miikoss avatar
Vad jag vet så finns det inget brott som heter vanmakt eller vanvård.

Om det är misshandel, exempelvis, så lär det vara det brottet som ska uppges.

Skillnaden i en stämningsansökan samt polisanmälan är ju att det finns krav på vad den förstnämnda ska innehålla.

Som jag ser det så ska sonen vara målsägande och fadern ombud.
__________________
Senast redigerad av miikos 2017-04-24 kl. 17:23.
Citera
2017-04-24, 21:01
  #19
Medlem
Tack för alla svar!

Som flera av er skrivit verkar det rimligt att pappan skulle kunna vara ombud och sonen målsägande.
Men sonen kan inte skriva en fullmakt och kan inte själv göra en stämningsansökan.
Han är myndig men har ett funktionshinder som jag tidigare skrivit. Kan inte skriva eller tala. Hans mentala kapacitet är inte som andras.
Sonen är beroende av att andra tar hand om honom och ser till hans bästa.
Han kan uttrycka sig något men det verkar inte fångas upp på hans boende, arbete eller av förvaltaren.

Misshandel är det tingsrätten som skrivit. Pappan angav vanmakt och vanvård. Det kan vara misshandel.
Han menar att sonen vanvårdats och att han befunnit sig i ett tillstånd av vanmakt när han blivit utsatt för olika saker och inte kunnat värja sig mot det.
Vet inte om allt stämmer men vissa saker låter inte alls bra. Rent fruktansvärt faktiskt.

Innan stämning ska man ange brottet för åtal. Då tittar en åklagare på uppgifterna och tar ett beslut om det ska tas upp i ett allmänt åtal. Tycke inte åklagaren det, skriver hen ett intyg om det som ska följa med stämningsansökan till tingsrätten.

Om tingsrätten förklarade hur det skulle göras tycker jag inte påverkar deras opartiskhet. Det är inte att ta ställning att berätta hur man går till väga inför en stämning. Det är rent tekniskt tycker jag i alla fall.
Citera
2017-04-24, 22:40
  #20
Medlem
Zverkers avatar
Citat:
Ursprungligen postat av LarsBerghagen
Om tingsrätten förklarade hur det skulle göras tycker jag inte påverkar deras opartiskhet. Det är inte att ta ställning att berätta hur man går till väga inför en stämning. Det är rent tekniskt tycker jag i alla fall.
Har någon av er ringt eller besökt tingsrätten och ställt konkreta frågor om ansökan och vad det är som är fel med den eller har ni bara läst vad som står i själva beslutet?

Att inte beslutet innehåller svar på en fråga som aldrig har ställts tycker jag inte är konstigt. Däremot tycker jag att ni ska kontakta tingsrätten och prata med någon där.
Citera
2017-04-24, 23:31
  #21
Medlem
MrFolds avatar
Nu är jag kanske fel ute här, men är inte problemet snarare att fadern inte anses behörig att föra sonens talan som målsägande här? För myndiga barn har du ju som förälder inte längre någon rätt att företräda eller föra barnets talan enbart i egenskap av ert släktband.

Rör det sig om en person med nedsatt, intellektuell förmåga som i det här fallet så är det förvaltare eller god man som har att fatta beslut om att t ex driva en rättsprocess för sin huvudmans räkning.

En förälder kan mycket väl vara god man åt ett vuxet barn, liksom naturligtvis det motsatta.

Det verkar här som att föräldern och förvaltaren inte är på speaking terms. Åtminstone inte vad gäller frågan om att driva ett enskilt åtal för sonens räkning. Jag skulle tro att det enda sättet att angripa det för pappan är att ifrågasätta själva förvaltarskapet till att börja med. Huvudargumentet skulle väl då vara att förvaltaren genom att inte driva detta ärende inte tar tillvara sonens intressen på det vis som ligger inom uppdraget.
Citera
2017-04-24, 23:46
  #22
Medlem
MrFolds avatar
Citat:
Ursprungligen postat av LarsBerghagen
Tack för alla svar!

Som flera av er skrivit verkar det rimligt att pappan skulle kunna vara ombud och sonen målsägande.
Men sonen kan inte skriva en fullmakt och kan inte själv göra en stämningsansökan.
Han är myndig men har ett funktionshinder som jag tidigare skrivit. Kan inte skriva eller tala. Hans mentala kapacitet är inte som andras.
Sonen är beroende av att andra tar hand om honom och ser till hans bästa.
Han kan uttrycka sig något men det verkar inte fångas upp på hans boende, arbete eller av förvaltaren.

Misshandel är det tingsrätten som skrivit. Pappan angav vanmakt och vanvård. Det kan vara misshandel.
Han menar att sonen vanvårdats och att han befunnit sig i ett tillstånd av vanmakt när han blivit utsatt för olika saker och inte kunnat värja sig mot det.
Vet inte om allt stämmer men vissa saker låter inte alls bra. Rent fruktansvärt faktiskt.

Innan stämning ska man ange brottet för åtal. Då tittar en åklagare på uppgifterna och tar ett beslut om det ska tas upp i ett allmänt åtal. Tycke inte åklagaren det, skriver hen ett intyg om det som ska följa med stämningsansökan till tingsrätten.

Om tingsrätten förklarade hur det skulle göras tycker jag inte påverkar deras opartiskhet. Det är inte att ta ställning att berätta hur man går till väga inför en stämning. Det är rent tekniskt tycker jag i alla fall.

Det framgår tydligt av bestämmelserna i Brottsbalken att det bara är målsäganden själv som kan lämna in enskilt åtal:

Citat:
Enskilt åtal kan inte väckas av åklagare utan ska väckas av den som utsatts för brottet enligt 5 kap. 5 § brottsbalken. Enskilt åtal gäller för ärekränkningsbrotten (förtal och förolämpning).

Detta verkar alltså vara den formella grunden för att avvisa talan. Enligt mitt inlägg ovan torde det endast vara förvaltaren som är behörig att för sonens räkning lämna in anmälan.

Annars gäller naturligtvis här som i alla andra rättsprocesser att man kan välja att låta sig företrädas helt eller delvis av ett ombud. Problemet är att standardreglerna för ombud inte kan tillämpas i det här fallet eftersom huvudmannen (sonen) inte är i stånd att uttrycka att han vill företrädas av ett sånt. Alltså blir det bara den av samhället utsedde förvaltaren som har den möjligheten (förvaltaren kan i sin tur naturligtvis anlita ex.vis en advokat för sin huvudmans räkning)
Citera
2017-04-25, 23:42
  #23
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Zverker
Har någon av er ringt eller besökt tingsrätten och ställt konkreta frågor om ansökan och vad det är som är fel med den eller har ni bara läst vad som står i själva beslutet?

Att inte beslutet innehåller svar på en fråga som aldrig har ställts tycker jag inte är konstigt. Däremot tycker jag att ni ska kontakta tingsrätten och prata med någon där.


Ja Pappan har ringt tingsrätten men han kan till mig sen inte återge vad som sagts. Han är äldre och jag har inte känt honom så länge. Vet faktiskt inte om han uppfattar allt som sägs. Om det är hörsel eller lite demens eller både och.
Han vill inte att jag ringer.

Jag såg också det viktigt att prata med tingsrätten för att förstå problemet med målsägande. Hade nog stått klart på en gång då hur det ska gå till.
Alternativt med en jurist.

Gubben är misstänksam på ett nästan sjukligt sätt.
Han har under flera år bråkat med kommun, god man, förvaltare, personal på boenden och arbete.
Tror det är den långa konflikten som gjort honom paranoid. Och han förstår inte riktigt och klarar inte av situationen.
Men han tycker verkligen om och bryr sig om sin son. Bra person.

Jag fortsätter att försöka få honom att prata med en jurist när jag träffar honom.
Så småningom kommer ett beslut från hovrätten men det lär inte bli mer förklarande.

Tack för svaret!
Citera
2017-04-26, 00:11
  #24
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av MrFold
Nu är jag kanske fel ute här, men är inte problemet snarare att fadern inte anses behörig att föra sonens talan som målsägande här? För myndiga barn har du ju som förälder inte längre någon rätt att företräda eller föra barnets talan enbart i egenskap av ert släktband.

Rör det sig om en person med nedsatt, intellektuell förmåga som i det här fallet så är det förvaltare eller god man som har att fatta beslut om att t ex driva en rättsprocess för sin huvudmans räkning.

En förälder kan mycket väl vara god man åt ett vuxet barn, liksom naturligtvis det motsatta.

Det verkar här som att föräldern och förvaltaren inte är på speaking terms. Åtminstone inte vad gäller frågan om att driva ett enskilt åtal för sonens räkning. Jag skulle tro att det enda sättet att angripa det för pappan är att ifrågasätta själva förvaltarskapet till att börja med. Huvudargumentet skulle väl då vara att förvaltaren genom att inte driva detta ärende inte tar tillvara sonens intressen på det vis som ligger inom uppdraget.


Pappan har fått förvaltaren avsatt en gång av tingsrätten. Dock va inte modern med i det.
Kommunens jurist förklarade då för henne att hon kunde få beslutet ogiltigt då hon inte fått vara med. Hon gjorde som juristen sa och beslutet ogillades.

Pappan påstår att förvaltaren skrivit dagsanteckningar om sonen. Att allt va så bra. Sonen va glad och trivdes. Anteckningarna va som någon bevisning att sonen hade det bra och att förvaltaren hade koll på läget.
Pappan har begärt ut mycket av journaler och anteckningar.
Han väntar nu på journaler som säger emot förvaltaren under samma period. Pappan påstår att det tvärtom va bedrövligt för sonen och att sonen hela tiden uttryckte att han ville från boendet och hem till pappan.

Stämmer det som pappan säger kan nog förvaltaren tas bort även om mamman vill ha honom kvar. Får se vad journalerna säger.

Tack!
Citera
  • 1
  • 2

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback