Värst vad man anklagar smartphonen för allt ont idag.
I mitt fall står det mellan ett antal bokhyllor eller 6,44-tummaren med böcker och tidskrifter (samt mycket annat). Eftersom platsen är begränsad får det bli den på 6,44 tum eftersom jag inte tycker alternativet "man behöver inte mer än X böcker" är optimalt.
Att det sedan finns en mänsklig sida av det teknologiska myntet är ju snarare en fråga om att det ibland blir lite osynk mellan tekniken och användaren (kan hålla med om att Pokemon inte är en optimal aktivitet...).
Så jag skulle inte direkt skälla på vare sig IBM (med Simon) eller Nokia (med 9000 Communicator) för att de gav oss smartphones (mobildatorer). Sedan kan man som sagt använda den för att stänga av hjärnan eller utveckla densamma. För min egen del ser jag inte felet i att läsa böcker med den smarta enheten jämfört med att göra det på papper. Att det sedan är vanligt med Candy Crush Saga etc påverkar inte mig eftersom min egen skärmtid är vad den är.
Talar vi dåliga uppfinningar skulle jag väl snarare säga att produkter som löser ett icke-existerande problem (alltså lösningar som letar efter ett problem) får räknas in bland de dåliga varianterna. Jag skulle även kunna säga att jag delvis tycker att iPhone var en lite tveksam "uppfinning". Inte som produkt eller koncept utan snarare den rent mänskliga sidan där den fått en fanskara som går utanpå det mesta och där försvaret av den heliga, välsignade, upphöjda enheten går före allt, gärna med en rejäl dos Argumentum ad Populum parat med Argumentum ad Hominem. Grundregeln är att allt Apple gör är rätt. Om man "tror" eller "tycker" att något var "mindre optimalt" (det finns inget som heter "felaktigt beslut" i detta fall) är detta felaktigt, i själva verket är det bra - det är bara det att Apples vägar äro outgrundliga eller så är det avancerade bakomliggande faktorer bakom som de som invänder inte har förstått ännu (de är helt enkelt inte tillräckligt intelligenta för att förstå).