En kväll för ett tag sedan!
Jag och några polare hade en kväll bestämmt oss för att röka en going hemma hos en eftersom att föräldrarna var bortresta.
Vi tänker ut att lite snabbt vad som behövdes och när vi skulle ses.
Dagen efter ses vi vid busshållplatsen som ligger en bit från hans hus och börjar gå.
Vi går in i huset och alla sätter sig genast i soffan och det är i den resten av kvällen ska utspela sig. Jag får uppdraget att rulla några eftersom att jag rullat cigg och holkar innan. Jag rullar en och blir förvånad över hur pass fin den blev. Tog några kort för att föreviga stunden innan jag sa till grabbarna att det var dags att gå ut.
Nu gick vi några hundra meter in i skogen för att röka. Vi tände på och började att röka. För vissa slog det på direkten och för andra tog det längre tid. De flesta hade bara någon en staka gång på nacken som de rökt och npn va tillomed helt färsk. Jag försökte säga några lugnande ord för att han inte skulle nojja.
Vi går tillbaka och nu börjar det slå till ordentligt. Väl i huset sätter vi oss i soffan, och jag får mitt offer för kvällen. (jag får alltid ett skrattobjekt när jag blir bäng, alltså en person jag bara skrattar åt oavsett vad han/hon gör)
Jag kollar på honom och vi båda börjar asgarva. Vi skrattar och jag skrattar åt hur fult hans skratt är. Det spårar ut och jag får otroligt ont i magen av allt skrattande. Det är den effekten som är det roligaste. När man bara kan låta sig va helt dum i huvet utan att tänka på nåt.
Men samtidigt som all dumhet och obetänksamhet så ligger en tanke och gnaler i skallen på mig.
Hur ser jag ut? Hur beter jag mig? Folk måste tro jag är sinnessjuk!
Detta går runt i mitt huvud hela tiden och jag kan inte släppa det.
Självförtroendet sjunker ju mer jag tänker, jag tror att jag är otroligt patetisk och värdelös, jag får ej bort tankarna.
Det hör oxå till att jag i vardagen är väldigt självsäker och psykiskt stark. Men denna tripp drog ner mig ganska rejält samtidigt som jag hade extremt trevligt och kul.
Allt var som att jag såg mig själv på tv, jag såg mig själv ovanifrån. Alltså jag såg mitt liv i nuet ovanifrån me dans jag levde. Jag kunde inte tala utan att tänka på hur fult och dum min röst lät.
Alla dessa "upptäckter" fick jag under början av trippen, men när allt hade stabiliserat sig så började jag spacea. Jag bara satt och stirrade och tänkte. Tänkte igenom allt jag tidigare tänkt på. Det gav en smått jobbig känsla samtidigt som man mådde bra av ruset.
Svårt att beskriva hur det var. Nån dag senare så var allt normalt igen och det jag tänkt på under trippen var nästintill bortblåst.
Det är otroligt vad nya tankebanor man kan få av detta!
Detta var min första rapport, hoppas den var läsbar och intressant!
Tack!
Jag och några polare hade en kväll bestämmt oss för att röka en going hemma hos en eftersom att föräldrarna var bortresta.
Vi tänker ut att lite snabbt vad som behövdes och när vi skulle ses.
Dagen efter ses vi vid busshållplatsen som ligger en bit från hans hus och börjar gå.
Vi går in i huset och alla sätter sig genast i soffan och det är i den resten av kvällen ska utspela sig. Jag får uppdraget att rulla några eftersom att jag rullat cigg och holkar innan. Jag rullar en och blir förvånad över hur pass fin den blev. Tog några kort för att föreviga stunden innan jag sa till grabbarna att det var dags att gå ut.
Nu gick vi några hundra meter in i skogen för att röka. Vi tände på och började att röka. För vissa slog det på direkten och för andra tog det längre tid. De flesta hade bara någon en staka gång på nacken som de rökt och npn va tillomed helt färsk. Jag försökte säga några lugnande ord för att han inte skulle nojja.
Vi går tillbaka och nu börjar det slå till ordentligt. Väl i huset sätter vi oss i soffan, och jag får mitt offer för kvällen. (jag får alltid ett skrattobjekt när jag blir bäng, alltså en person jag bara skrattar åt oavsett vad han/hon gör)
Jag kollar på honom och vi båda börjar asgarva. Vi skrattar och jag skrattar åt hur fult hans skratt är. Det spårar ut och jag får otroligt ont i magen av allt skrattande. Det är den effekten som är det roligaste. När man bara kan låta sig va helt dum i huvet utan att tänka på nåt.
Men samtidigt som all dumhet och obetänksamhet så ligger en tanke och gnaler i skallen på mig.
Hur ser jag ut? Hur beter jag mig? Folk måste tro jag är sinnessjuk!
Detta går runt i mitt huvud hela tiden och jag kan inte släppa det.
Självförtroendet sjunker ju mer jag tänker, jag tror att jag är otroligt patetisk och värdelös, jag får ej bort tankarna.
Det hör oxå till att jag i vardagen är väldigt självsäker och psykiskt stark. Men denna tripp drog ner mig ganska rejält samtidigt som jag hade extremt trevligt och kul.
Allt var som att jag såg mig själv på tv, jag såg mig själv ovanifrån. Alltså jag såg mitt liv i nuet ovanifrån me dans jag levde. Jag kunde inte tala utan att tänka på hur fult och dum min röst lät.
Alla dessa "upptäckter" fick jag under början av trippen, men när allt hade stabiliserat sig så började jag spacea. Jag bara satt och stirrade och tänkte. Tänkte igenom allt jag tidigare tänkt på. Det gav en smått jobbig känsla samtidigt som man mådde bra av ruset.
Svårt att beskriva hur det var. Nån dag senare så var allt normalt igen och det jag tänkt på under trippen var nästintill bortblåst.
Det är otroligt vad nya tankebanor man kan få av detta!
Detta var min första rapport, hoppas den var läsbar och intressant!
Tack!
