Varför olika ändelser på olika nationaliteter ?

Om man ska ta tråden på allvar så är problemet att det dyker upp en väldig massa länder där man ska hålla reda på invånarna heter. Dessutom ska man försöka hålla isär nationalitet (eller vistelseort) och etnicitet (eller utseende). Ytterligare en svårighet kan vara att ha koll på vilka benämningar och sammanhang som kan låta nedsättande.

En neutral och idiotsäker benämning för nationalitet vore att önska. Jag menar, hur glad blir en tadzjik från Uzbekistan om man kallar honom uzbek? Och hur omnämner man en tadzjik utan att få det att låta som han är från Tadzjikistan? Man kan väl alltid säga -medborgare (tex Uzbekistanmedborgare) utan att göra bort sig? Fast de människor vi har anledning att nämna bor inte sällan i Sverige, och har svenskt medborgarskap, så …

Ja … hur omnämner man egentligen personer från Kaliningrad, Montenegro, Oman, Sri Lanka, Malaysia, Guinea, Mali, Togo, Ghana, Liberia, Elfenbenskusten, Kamerun, Angola, Tanzania, Tchad, Guatemala, Nicaragua, Honduras, Venezuela, Uruguay, Guyana …

Königsbergare.

De som jag kommer på omedelbart är kaliningradbor (fast jag avskyr det ryska namnet), montenegriner, singaleser, malajer, guineaner, liberianer, angolaner, tanzanianer, tchadianer, guatemalaner, nicaraguaner, honduraner, venezolaner, uruguayaner och guyaner.

Jovisst, men har något annat land i världen referens till Otto den stores rike?
Ryska namnet på Tyskland är också lite märkligt då namnet betyder "de stumma" eller "de som inte talar vårt språk". Det finns ju många länder som gränsar till Ryssland som inte talar ryska.

Men det var kanske så att tyskarna var det icke-ryska folk, som ryssar fick mest kontakt med under en längre tidsperiod?

Esterna och livländarna använder också det namnet.

Niemcy är ju det polska namnet och syftar på att polackerna inte förstod tyskarna, så att det var som om de hade varit stumma. Därifrån har ryskan och andra slaviska språk och också ungerskan fått sitt namn för Tyskland.