Det är den nog för det första. Men det finns andra sätt att bedöma ett språks konservatism än att jämföra skriven text från olika tidsperioder. Finskan har t ex bevarat lånord från urnordisk tid med i princip urnordiskt uttal. Det finns ett antal lånord där de moderna finska ordet är mer eller mindre identiskt med hur det skrevs med den äldre runraden på 600-talet, och där de få skillnader som finns helt betingas av den finska fonotaxen - alltså vad en finne kan och inte kan uttala. Ett ofta använt exempel är det finsk ordet för konung - kuningas - som på runstenar med den äldre runraden skulle ha skrivits kuningaz, där den enda skillnaden över ett och ett halvt årtusende är att finskan har ersatt det tonande s som inte ingår i finskans ljudrepertoar med ett tonlöst s.
Edit: ...och naturligtvis hade Nakkvarr redan tagit upp just det exemplet...
Det finns ju orten Raumo, som är instrumentalis(/lokativ?) av urnordiska/urgermanska för Ström - finnar uttalar bara inte flera konsonanter på rad i början av ett ord.
Det finns ju orten Raumo, som är instrumentalis(/lokativ?) av urnordiska/urgermanska för Ström - finnar uttalar bara inte flera konsonanter på rad i början av ett ord.
Ett annat exempel som jag har i huvudet är det finska ordet för furste - ruhtinas -som bara har tappat ett inledande d och toningen på det avslutande s:et, från urnordiskans druhtinaz, som i svenskan har utvecklats vidare till drott.
Hur vet forskarna att finskan är lättförståelig över tid? Om Agricola var den förste som skrev på finska (?) kan det väl omöjligen gå att jämföra finskan över tid så som man kan jämföra svenskan och isländskan. Menar du att Agricolas finska är mer lik dagens finska än vad Jöran Perssons svenska överensstämmer med den Göran Persson skriver? Nyfiken.
Agricola var den förste som skrev men man har hittat långt äldre videoklipp.
Finskan har t ex bevarat lånord från urnordisk tid med i princip urnordiskt uttal. Det finns ett antal lånord där de moderna finska ordet är mer eller mindre identiskt med hur det skrevs med den äldre runraden på 600-talet, och där de få skillnader som finns helt betingas av den finska fonotaxen - alltså vad en finne kan och inte kan uttala. Ett ofta använt exempel är det finsk ordet för konung - kuningas - som på runstenar med den äldre runraden skulle ha skrivits kuningaz, där den enda skillnaden över ett och ett halvt årtusende är att finskan har ersatt det tonande s som inte ingår i finskans ljudrepertoar med ett tonlöst s.
Det är helt sant, men de här "konserverade" germanska / urnordiska orden är bara en liten del av ordförrådet i dagens finska. De kan knappast användas som bevis för att finsktalande av idag utan problem kunde begripa sina förfäder från 1000-2000 år tillbaka (ifall någon trodde det).
Citat:
Ursprungligen postat av Aethelred
Hur vet forskarna att finskan är lättförståelig över tid? Om Agricola var den förste som skrev på finska (?) kan det väl omöjligen gå att jämföra finskan över tid så som man kan jämföra svenskan och isländskan.
Så är det förstås. Men språkhistoriker har försökt rekonstruera det språk som finnarnas förfäder talat. Ett resultat av deras vedermödor är den här lilla dialogen, som presenterades på en utställning om finskans historia år 1985 och strax därpå också kom in i min lärobok i gymnasiet. Samtalet förs på protofinska av en typ som talades vid vår tideräknings början.
Här kan ni jämföra de protofinska, fetade replikerna med den moderna finska varianten samt den svenska översättningen. Några av de gamla språkljuden finns inte i dagens finska, och återges med specialtecken. γ är ett strupljud, lite i stil med franskt / tyskt / skånskt r, δ påminner om engelskans tonande th, och β är identiskt med engelskans w.
- Tahtom mettsähen mendäk. Took vööni!
- Tahdon mennä metsästämään. Tuo vyöni!
- Jag vill gå på jakt. Hämta mitt bälte!
- Oravam menet ampumahen? Votak möötä!
- Menet ampumaan oravan? Ota minut mukaan!
- Går du för att skjuta en ekorre? Ta mig med!
- Ilδalla teγen.
- Teen sen illalla.
- Jag gör det i kväll.
- Haγek jouseδi.
- Hae jousesi.
- Hämta din båge.
- Kussa oravata nouδakmek?
- Minne menemme oravajahtiin?
- Vart går vi på ekorrjakt?
- Järven taγak souδan. Nootan opin tulδessa. Kontti hyvä vottaδak.
- Soudan järven taakse. Koen verkon tullessa. Otetaan laukku mukaan.
- Jag ror över sjön. Jag vittjar nätet på återvägen. Vi tar väskan med oss.
- Läktek nyγyt!
- Lähde nyt!
- Gå nu!
- Kussa peni?
- Missä koira on?
- Var är hunden?
- Tooγalla peni tuleβi, lehmiδen loota.
- Koira tulee tuolta, lehmien luota.
- Där kommer hunden, från korna (Hmm - nej, från kohagen låter bättre på svenska. Luota fungerar som en kombination av de svenska prepositionerna hos och från.)
- Emoin look jooksek. Käskek naγrishuttu ektaγokse tekemähen. Tulek siγältä joγellen ruuhen look.
- Juokse äidin luokse. Käske häntä tekemään naurispuuroa illaksi. Tule sieltä joelle veneen luokse.
- Spring till mor. Säg henne att laga gröt av rovor (rotmos?) till i kväll. Kom sedan därifrån till ån, till båten.
En finsktalande av idag skulle nog förstå lite mer av detta samtal än en svensk som avlyssnade en likartad dialog på urnordiska. De mesta av orden finns även i dagens språk, även om betydelsen ändrats.
__________________
Senast redigerad av Ördög 2017-04-27 kl. 20:40.
Nu är jag knappast någon expert på finska, men den största skillnaden verkar väl vara ordföljden i meningarna. Man tror alltså att finskan såg annorlunda ut på det sättet för två tusen år sedan?
__________________
Senast redigerad av Furienna 2017-04-27 kl. 21:49.
Nu är jag knappast expert på finska, men den största skillnaden verkar vara ordföljden i meningarna. Man tror alltså att finskan såg annorlunda ut på det sättet för ca två tusen år sedan?
Fast så är det med många språk. Italienskan har inte riktigt samma ordföljd som latinet.
Intressant är att svenskarnas första korståg till det som sedan blev Finland troligen ägde rum 1157, medan de germanska ord som är bevarade i finskan är ungefär 1500 år äldre.
Jag anser att eggjastenen är ett bra exempel på en gräns på vad och, vad icke, en islänning skulle kunna förstå av urnordiska. Stenen är daterad till 600-talet.
Det går enkelt att urskilja meningarna och orden, men innebörden är osäker. Men man kan fortfarande få en någerlunda god idé av vad där står.
Äldre norröna runinskrifter är väldigt svåra, om inte omöjliga att förstå.
Därför är nog Eggjastenen en god milstolpe.
EDIT: en annan sak som måste tilläggas, är att stenen är från sogn, vilket är områet flest islänningar utvandrade från. Vilket troligen hjälper på läsbarheten.
__________________
Senast redigerad av DenStoreLaff 2017-04-27 kl. 23:55.
Jag anser att eggjastenen är ett bra exempel på en gräns på vad och, vad icke, en islänning skulle kunna förstå av urnordiska. Stenen är daterad till 600-talet.
Det går enkelt att urskilja meningarna och orden, men innebörden är osäker. Men man kan fortfarande få en någerlunda god idé av vad där står.
Äldre norröna runinskrifter är väldigt svåra, om inte omöjliga att förstå.
Därför är nog Eggjastenen en god milstolpe.
EDIT: en annan sak som måste tilläggas, är att stenen är från sogn, vilket är områet flest islänningar utvandrade från. Vilket troligen hjälper på läsbarheten.
Vad sägs om gotiska från 300-talet:
Atta unsar þu in himinam,
weihnai namo þein.
qimai þiudinassus þeins.
wairþai wilja þeins,
swe in himina jah ana airþai.
hlaif unsarana þana sinteinan
gif uns himma daga.
jah aflet uns þatei skulans sijaima,
swaswe jah weis afletam
þaim skulam unsaraim.
jah ni briggais uns
in fraistubnjai,
ak lausei uns af þamma ubilin.
unte þeina ist þiudangardi
jah mahts jah wulþus in aiwins amen.
Man känner fortfarande igen ungefär hälften av orden. Ett par är identiska med moderna tyska ord.
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Stöd Flashback
Swish: 123 536 99 96Bankgiro: 211-4106
Stöd Flashback
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!