REVA "jakten på papperslösa" - april 2017 och framåt

"Som att hitta en nål i en höstack" - Agenda har följt polisens sökande efter papperslösa. Debatt om avvisningarna mellan inrikesminister Anders Ygeman (S) och förra justitieministern Beatrice Ask (M).

Det ska svida ekonomiskt för de företag som anställer människor som gått under jorden efter att ha fått avslag på asylansökan. Sanktionsavgiften ska fördubblas i två steg. Det är ett av förslagen i det nya nya åtgärdspaket som regeringen presenterar i dag. Förslagen ska underlätta och påskynda hemskickandet av asylsökande som fått avslag på sin ansökan.

Idag är Reva-debatten död. Men de inre gränskontrollerna i tunnelbanan ökar nu igen.

– Det ingår i varje polis arbetsuppgift att utföra inre utlänningskontroller. Och det är vårt uppdrag att utbilda poliser i yttre tjänst hur man gör, säger Jerk.

Dags för lunch. Oxfilépasta. Och så vidare till nästa pass i Albys t-bana.

– Där blir det att göra ska du se, skojar en gränspolis.

Varför ska polisen jaga papperslösa i Alby och Fittja? Är inte det en slags profilering?

– Inre utlänningskontroller är en del av uppdraget. Polisen måste vara effektiv. Det vore ju dumt att göra lika många kontroller i Danderyd. När vi vet att det bor fler gömda personer hos släktingar och vänner i Alby, säger Firas.

Hur känns det?

– Jag har själv utländsk bakgrund och har släktingar som kommer hit. Som flytt från krig. Som inte vill åka tillbaka. Som inte har något hem kvar. Allt är borta. De skulle göra allt för att slippa åka tillbaka. Jag vet att det är tufft, säger Firas och fortsätter:

– Men det är inte vi poliser som har beslutat att de ska åka tillbaka. Det är andra myndigheter som har gjort det. Och det är mitt uppdrag att upptäcka och omhänderta dem.

När nästa tåg kommer in får gränspolisen att göra. Fyra knegare från Georgien frihetsberövas och körs från spärrlinjen i Alby till Migrationsverkets förvar i Märsta.

Tumba:
...

1 person frihetsberövad enligt PL11, efterlyst av Migrationsverket.

Alby:

...

4 personer frihetsberövas enligt PL11, utvisats tidigare men kommit tillbaka.

Återvandringen har fungerat – i Israel

I likhet med Sverige hade Israel sin egen migrationskris med folkmassor från Afrika som vandrat in i landet genom södra gränsen. Men likheten slutar där – Israel har stängt gränsen genom att bygga en mur och lyckats utvisa hälften av de illegala. Samhällsnytt har rest till Israel och träffat tjänstemän vid landets myndigheter för att förstå varför det lilla landet har lyckats där Sverige misslyckats så kapitalt.

– Om vi inte hade byggt muren och inte antagit en lag mot infiltratörer hade situationen blivit ohållbar nu.

Det är nämligen så de kallas av israeliska byråkratin – varken flyktingar eller ”nyanlända”, utan infiltratörer. Enligt den första versionen av lagen som antogs 2014 kunde infiltratörer fängslas i tre år.

Vi pratar med Shonit Shahar, rättsexpert vid israeliska migrationsmyndigheten PIBA. I tio år har hon arbetat med utvisningar av illegala invandrare.

– Vi har ju en direkt gräns mot Afrika och när det var som värst kom upp till 3 tusen migranter per månad in i Israel.

Totalt kom drygt 64 tusen afrikanska migranter in innan gränsen stängdes 2012 – vilket bland annat har lett till att Israel fick sina egna ”utanförskapsområden” vid centrala busstationen i Tel Aviv. Ett diagram visar tydligt hur abrupt antalet inkommande migranter sjönk när muren var färdigbyggd:

när det var som värst kom upp till 3 tusen migranter per månad in i Israel.