Är det inte dags för Morgan Johansson att avgå nu?

Experternas kritik: Politik går före juridik


Regeringen har flera gånger trotsat Lagrådets skarpa kritik mot deras lagförslag.

Ett ovanligt och uppseendeväckande beteende, menar flera experter.

– Det är inte bra, det innebär att kvaliteten på lagstiftningen sjunker, säger Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap.

---

Lagrådet har den senaste tiden fått en del uppmärksamhet för sin kritik mot flera av regeringens lagförslag – nu senast mot förslaget om uppehållstillstånd för vissa ensamkommande. ”Gränsen har nåtts för vad som är acceptabelt i frågan om hur lagstiftningen kan utformas", löd kritiken. I torsdags stod det klart att regeringen kommer att lägga fram en proposition inom kort.

Ola Zetterquist, hovrättsråd och docent i Europarätt, beskriver kritiken som allvarlig och ovanligt hård.

– Kritiken handlar om är att lagförslaget är en juridisk dålig produkt. Det är genant att få denna typ av kritik från Lagrådet, säger han.

---

DN har nu gått igenom samtliga lagrådsyttranden från mandatperiodens start till i dag. Totalt har myndigheten granskat 534 lagförslag. Bara i år har över 100 lagförslag skickats till myndigheten. Jämfört med den förra regeringen rör det sig om en mindre ökning.

Enligt Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet, är det rekordmånga på en sådan kort period och han säger att Lagrådet ligger på ”smärtgränsen”.

– Anledningen till att de har hunnit med är att många av lagförslagen har varit så totalt bristfälliga. De har inte varit så genomtänkta helt enkelt, säger han.

Av de 534 lagförslagen har mer än hälften fått anmärkning av olika slag.

45 lagförslag har fått hård kritik, varav 13 stycken har helt avfärdats av Lagrådet. I mer än hälften av dessa fall har regeringen gått vidare utan att inhämta myndighetens synpunkter och förslag.

– När regeringen gör det så har den indirekt sagt att den juridiska riktigheten inte är det viktigaste i lagförslaget, säger Ola Zetterquist.

---

Joakim Nergelius anser att lagstiftningens kvalitet sjunker när regeringen trotsar Lagrådets kritik. Han upplever att Lagrådet har varit mer kritiskt än normalt de senaste åren och tror att det kan bero på att förslagen många gånger är slarvigt utförda.

– I vissa fall är kritiken skoningslös, bland annat förslaget om kriminalisering av sexköp utomlands. Läser man det med juridiska ögon så förstår man att det här kan man bara inte genomföra, säger Joakim Nergelius.

Varför?

– Det är för ogenomtänkt, skulle det genomföras så skulle det bara inte bli svårt att upprätthålla i domstol utan det skulle skapa internationella komplikationer.

Ett annat förslag som har varit omdiskuterat är samtyckeslagen. Lagrådet skriver bland annat att lagen inte behövs och att den täcks av den nuvarande lagstiftningen. Samt att de nya formuleringarna kommer att vara svåra att tillämpa i praktiken.

– Frågan har en politisk symbolik, inget parti eller någon i oppositionen vill bli anklagade för att man struntar i det här och inte tar problemen på allvar. De politiska aspekterna väger över de juridiska, säger Joakim Nergelius.

Förslaget om rökförbud på vissa platser utomhus är ett annat sådant, men också vinster i välfärden.

– Vinster i välfärden är politiskt kontroversiellt. Vi vet att regeringen vill gå vidare. Samtidigt vet vi att regeringen räknar med att inte få igenom det i riksdagen. Det är ett väldigt speciellt ärende på så sätt, säger Nergelius.

Morgan Johansson: ”Jag står för alla propositioner till sista bokstav”

Regeringen menar att Lagrådets yttrande väger tungt, men väljer ändå att gå vidare med hårt kritiserade förslag – ibland av politiska skäl.

– Alla propositioner som jag har levererat under den här mandatperioden står jag för till sista bokstav, säger justitieminister Morgan Johansson (S).

Morgan Johanssons vilseledande facit om brotten
I BBC förtiger justitieminister Morgan Johansson centrala fakta om svensk brottsutveckling och överrepresentationen av invandrare i fängelserna. Och på sin egen hemsida om migration och brott har regeringen smugit in en förändring och förvandlat en myt till ett faktum på bara någon vecka.

I en intervju med BBC Newsnight i april påstår justitieminister Morgan Johansson att migrationen de senaste fem åren inte haft någon effekt på kriminaliteten. Bevisningen? Endast en procent av intagna i svenska fängelser kommer från Syrien, endast en procent kommer från Afghanistan. De som ställer till problem är huvudsakligen födda i Sverige, vilket gör det hela till ett integrations- snarare än migrationsproblem, hävdar Johansson.

BBC nöjer sig med det svaret som facit över svensk brottsutveckling. Inte heller svenska journalister tycks veta bättre.

Morgan Johansson förtiger inte bara att det finns en kraftig överrepresentation av invandrare i fängelsepopulationen – 53 procent av dem med långa fängelsestraff är födda i utlandet.

Han har dessutom avfärdat krav på en uppdaterad studie om invandrares överrepresentation i brottslighet, med resonemang om att det inte finns något som tyder på att invandrares andel av brottsligheten förändrats sedan tidigare studier. ”Mot bakgrund av tidigare studier ser jag inte att ytterligare en rapport om registrerad brottslighet och individers ursprung skulle tillföra kunskap med potential att förbättra det svenska samhället,” har Johansson förklarat.

Den senaste studien från Brå, från 2005, visade dock en kraftig överrepresentation av första och andra generationens invandrare i fråga om våldsbrott, särskilt sexualbrott.

Genom att fokusera på två nyanlända grupper i sitt svar till BBC kringgår ministern två andra omständigheter som ett utländskt tv-team inte kan väntas känna till: Afghaner i Sverige har till stor del uppgett att de är under arton och många kan således inte få fängelse som påföljd. För det andra nämner Johansson inte heller att processerna för utredning och lagföring för brott är så långa att fängelsepopulationen överhuvudtaget inte är ett rättvisande mått på effekterna av 2015 års flyktingvåg på brottsligheten.

”Sämre beredskap i dag än under Västmanlandsbranden 2014”

Sveriges brandberedskap är i dag sämre än under storbranden i Västmanland 2014, anser svenska brandmän enligt en enkät som Brandmännens Riksförbund gjort.

– Nedrustningen har pågått de senaste femton åren, säger Magnus Sjöholm i SVT:s Morgonstudion.