Citat:
Ursprungligen postat av
Goldmann
Jag kör alltid med diffusor på blixten. Annars blir det för hårt ljus.
Håller med att man lätt blir lurad av skärmar. Ffa av den på kameran. Har lärt mig att inte lita på den så mkt utan att snarare bara kolla kurvan.
Arbetade ett år i ett synnerligen torrt o varmt land med försvaret och alla mina bilder var lite överexponerade. Sedan tog det en jävla tid att rätta till dem.
Därför tänkte jag nu köra med en lite upplättningsblixt.
Som reflexparabol så kan du ha ett vanligt litet paraply som du sytt in sådan där mylarfilm (nödfilt) i, det behövs inte många stygn för att det ska sitta fast, och sen kan man kasta det när man tröttnat på det, kostar knappt något, Man kan ju kapa skaftet en bit så det är lätt att packa ner. När man spänner upp det så kan man låsa med typ snören eller gummiband.
Förr vet jag att fotografer istället sprejade nåt sånt där fixativ-lim på insidan av paraplyet och klistrade dit aluminiumfolie elr nödfilt (mylar), kostar nästan inget o bara att kasta när det blitt solkigt och trasigt.
Plåtar man mörkhyade kvinnor så tycker jag att ett färgglatt smycke gör sig extra bra jämfört med på ljushyade.
Undvik direkt solljus på ansiktet utom vid gryning eller skymning.
I GIMP så lär det finnas en möjlighet till batchprocessning av en hel radda bilder, eller om det nu är något annat program eller plugin. Tex för att göra dem ljusare mm
Bästa tyckte jag var att ha en dator inkopplad direkt till kameran men då måste man ha en sån där svart tyghuva över datorn som man tar på sig så att det är helt mörkt runt omkring när man tittar på datorskärmen, En fotograf jag minns hade en svart lapp för ena ögat för att det ögat skulle vara mera anpassat för det svaga ljuset ifrån skärmen, och som han tog av när han skulle titta.
Auberginer är fina att fotografera, genom att de har både röda och blå toner. Får man med bägge så har man nog lyckats bra. En annan svår frukt är tex Avokado att få de mörka tonerna och strukturen bra. Auberginer kan man skära ett snitt i så det vita köttet syns. Då får man med kontrast och en yta att mäta exponeringen på.
Oliver är dock svåra att ta bilder på, de är mattsvarta många av dem och nästan inga kameror ger rättvisa bilder av dessa.. Försök tex ta en bild på en olivkärna med makro, det är nästan hopplöst att få en fin detaljrik bild.
Dagens kameror har inte så stort dynamiskt omfång när det gäller de svarta mörka ytorna.
Förr så när vanliga konstnärer lärdes upp i oljemålning så var stilleben de viktigaste att träna på innan man gick över till porträtt.
Även en del tidiga fotoskolor började med fruktstilleben, det var ju enkelt att börja med i en studio förstås, kostade nästan inget heller.
För ljushyade så vet jag att fotografer tränat på att ta bilder på tex persikor (pga relativ närhet till hudfärgen, och hudens struktur visavi persikans yta) och apelsiner, det är mest ljussättning och tonomfånget osv.
Ännu idag så finns det folk som drar sig för att bli fotograferade i en del länder. Det fanns ju en gammal föreställning att man tar deras själ på något sätt, där svart magi fortfarande är stark. Man kan ibland få betala för att ta några bilder, så tex i Indien, särskilt om de är tex fattiga, eller tex fattiga och exvis tiggare.
Tex ormtjusare och fakirer vill oftast ha betalt, det är dock inga stora summor , var säker på att ha med dig växel, för dessa är vanligen så fattiga att de aldrig har växel på sig.
Har du varit ute och rest mycket så kanske du vet att på många platser får man inte fotografera tex inne i banker, växlingskontor, poliser, soldater, militärposteringar, gränsövergångar, tullpersonal mm.
De kan bli riktigt förbannade,
Tex jag var i Spanien och råkade fotografera ett par poliser som satt i en polisbil, och det blev minsann fart på dem, de tog kameran och krävde jag skulle radera bilden, annars skulle de behålla den. Nåja jag skulle få tillbaks den på stationen annars lovade de. De tillhörde någon specialsektion inom polisen,
Nåja de satt istället i bilen och tittade igenom alla bilderna, och begärde vilka jag skulle radera.
I några fall så vet jag att de tagit minneskorten med sig istället.
Men de bilderna kunde jag ju återvinna genom att söka igenom kameran med särskild programvara, fast de var ju egentligen inga värdefulla bilder så tycker jag.
Det är knepigt att ställa in datorskärmar faktiskt - Man bör tex tänka på vilken övrig belysning man har inne i kontoret. Har man två eller flera skärmar måste man försöka ställa in dem så att de har samma färgton allihopa, annars blir det ovant om den ena är tex en aning gulare än den andra och irriterande efter någon timma eller så.
De kurvade böjda nyare skärnarna är ju jag inte så nöjd med faktiskt - Det känns ibland bra när man tittar på bilden men den är inte lika bekväm när man har redigeringsprogrammet igång, då känns kurvningen krystad och konstig. Ungefär som att jag hela tiden tänker - Är den där kanten verkligen rak ? och att jag omedvetet drar musen snett nedåt istället för rakt nedåt - osv
Fick höra om ett tips när man använder skärmen på kameran när man plåtar mörkhyade, ta och visa bilden i svartvitt istället på kameraskärmen därpå förstorar du på kameraskärmen och kan du då se ansiktsdragen bra, så kan man nog anta att du kan fixa till originalfärgbilden med lite redigering,
Alltså att kameraskärmen är lite bättre ibland på gråskalorna. Testa och se
Min fotografering numera ligger mest på hyllan nu, det inte blivit så mycket av den varan de senaste åren
En av mina vänner som varit mycket i Afrika och fotograferat tyckte att etiopierna tillhörde bland de mer bildsköna folken i Afrika - med uttrycksfulla ansikten osv.
En omgång lejonfotografering blev dock inte så bra sa han, samtliga lejon (4 st) såg gråa ut och dålig päls så det blev inte så bildskönt. Han brukar vara noga, och skaffar alltid nya minneskort inför varje resa och testar korten innan resan. Han sydde visst en kamerapåse för att skydda mot damm av ett avklippt byxben ifrån mysbyxor, ankelmuffen fick alltså omsluta objektivet framtill. Dessutom kunde han titta in på kameraskärmen, alltså ifrån bakre delen av byxbenet tjänade som skuggning av skärmen
Rövdelen av mysbyxorna fick tjäna som ljusskydd runt datorn
Mysbyxorna kan man ju sen bara kasta när de är blivit solkiga.
Plast som ljusskydd är inget bra, det drar till sig damm istället för att fånga det.
Lyccka till !!