Avgörande livsval, jag behöver hjälp att tänka rätt

Bakgrund: Ett par större händelser råkar slå till samtidigt. Jag lessar ur fullständigt på mitt lärarjobb och beslutar mig att söka till högskola för att skapa ny karriär. Frun upptäcker efter en himla massa år att hon attraheras mer av kvinnor än av män. Jag har precis förlorat några av mina närmaste vänner.

Det enda som håller mig kvar på nuvarande ort är att frun och jag samäger en fastighet och våra barn som bara har något enda år kvar innan de är fullt flygfärdiga.

Ska jag hålla kvar vid villan och med frun dela villa samt en extra lägenhet så vi kan alternera med barnen kvar i huset? Detta skulle ge en bättre livskvalité än att stänga in sig i en studentlägenhet någonstans. Men samtidigt inte ge mig en fullständig nystart som jag nog egentligen behöver.

Ska jag bara dumpa villan, köpa en lägenhet i studentstaden och studera röven av mig i tre år för att sedan, förhoppningsvis ha en större möjlighet till nystart och jobb? Nackdelen då är att jag nog tappar kontakten med barnen, frun kommer få ta ett oproportionerligt ansvar för barnen då de knappast tänker bryta upp sina liv för att leva i en sunkig etta i t.ex. Västerås...

Att ge sig ut på någon ragg-marknad i min hembygd kommer bara kännas ovärdigt. Alt för många vet vem jag är, och ja, jag vet nog vilka de flesta som är singlar häromkring är... vi kan väl säga att singelliv känns attraktivt i ljuset av min vetskap...
En ny ort med en större befolkning skulle nog vara mer inspirerande och viljan att hitta en livspartner eller bara lite småragg skulle bli klart större.

Ja, vad anser ni? försökte få liknande hjälp på Familjeliv, men insåg snabbt att med den här berättelsen kommer jag bara framstå som ett flashback-troll, och jag tror jag får mer verkliga tips och inte bara frireligiösa åsikter om att familjen ska räddas till varje pris. Visst frun dejtar visserligen en kvinna nu, men det verkar mest vara ett experiment för att se om tjejjer är hennes grej. Vi har båda passerat 45 och om jag anser att utbudet av dejtbara damer i regionen är sådär så kan ni kanske föreställa er oddsen för att min fru ska lyckas hitta en sansad och någorlunda välhållen lesbisk kvinna som samtidigt är öppen för nya förhållanden. Bor vi kvar i villa/lägenhet varannan vecka så blir det rätt troligt att båda kommer fortsätta som singlar under överskådlig tid. Ett uppbrott skulle kunna vara till gagn för mig, men ja... frun fick sitta med Svarte Petter (Ordvalet hade på familjeliv renderat i kompani-stryk) i form av serva ungarna i kanske 4 år, medan jag bygger ett nytt liv på en ort dit barnen troligen inte kommer flytta.
Tilläggas kan att kvinnan jag levt större delen av livet med inte riktigt är den som barnen har lättast för i vardagen, flyttar jag kommer de nog känna att jag sviker dom.

Bo kvar i i villan fast ni separerat? Låter jobbigt att dela kök och annat med sitt lesbiska ex som tröttnat på en. Klart ni ska sälja? Lägre levnadsstandard en period som separerad är väl kutym, men säljer ni med vinst, så köp en fräsch lägenhet?

Och bo kvar i samma stad tills barnen behöver dig mindre tycker jag. Finns högskola på orten, så måste det väl finnas potentiellt vettiga ragg om du nu prompt inte ska ha nån av kunglig börd?

Härligt, någon som talar ur skägget!
Högskola finns kanske inte på orten, men relativt nära. Men ja...

Kan du inte prata med din fru om boendesituationen? Om hon vill ha kvar huset så att hon kanske kan köpa ut dig, eller om ni gemensamt går med på att sälja villan. Eller om ni kanske till och med kan fortsätta bo tillsammans, men ha separata sovrum. Ni samäger ju trots allt villan och bör diskutera hur ni gör med huset. Oavsett hur ni gör så kommer det påverka er ekonomi, och även barnen.

Men du borde ju själv veta vad du vill göra. Vill du till exempelvis bo i en egen lägenhet, så kanske det är bäst att du flyttar till en tillräckligt stor lägenhet så att barnen kan få bo hos dig emellanåt. Varje helg, varannan vecka eller vad ni gemensamt kommer fram till. Jag vet inte om det bästa alternativet är att ni föräldrar turas om att bo i huset med barnen. Men i slutändan är det något som ni bör diskutera. Både boende och umgänget.

Eftersom det finns en högskola nära din nuvarande ort, måste du absolut flytta? Finns det ingen möjlighet att pendla till studieorten? Eller vill du hellre flytta?

Finns det möjlighet att studera på distans, så att du inte behöver flytta från orten?

Svårt val men en sak är säker att bo i samma hus om det är över kommer få djävulen att krypa fram. Vad menar du med att barnet är flyg färdigt? 15-17år??? I sånna fall prata med denne om sitvatuonen. Hon/han får ändå veta det tidsnog inför separationstillfället.

Jag skulle ha flyttat och jobbat på mitt egna liv istället. Men ta allt jag säger med en nypa salt. Sprider endast min åsikt

Jo, vi diskuterar... Men ja den här lesbiangrejen slog ner som en bomb för två veckor sedan. Antagning till högskola nästa helg så det är liksom lite bråttom. Hon är väldigt svävande på hur hon vill ja det. Helt egoistiskt skulle jag lätt välja en ort långt bort. Men sedan vet jag att jag behövs för ungarna. Flyttar jag så blir det inte möjligt att pendla. Och barnen kommer knappast att åka 10-50 mil för att träffa mig. Frun vill inte äga huset själv, det blir för mycket jobb. Ska huset vara kvar så måste jag finnas i närheten och lösa av varannan vecka. Jag älskar huset, men just nu ser jag det mest som ett monument över ett havererade äktenskap, den här helgen har varit hemskt, hon har varit hos sin älskarinna hela helgen och jag har skött huset. Smärtsamt medveten om att hon lämnat mig. Ja, jag vet att man ska klara av sånt här, men lik förbannat river det sönder mig. Sånna gånger känns det som att en ny ort med nytt folk skulle vara perfekt. Ja... Jag är rätt velig av mig

I det där läget är det nog bäst att ni bestämmer er för att sälja huset och hitta nya bostäder.

Varför skulle 10 mil vara ett problem? 50 mil eller liknande, det förstår jag. Men 10 mil är inte lika problematiskt. Hur vet du att barnen knappast kommer åka den biten för att träffa dig? Tror du att det skulle finnas någon annan lösning för att se till att umgänget passar samtliga? För du bör ändå försöka träffa dina barn även om du flyttar. Oavsett om det handlar om växelvis boende, att barnen hälsar på under helger och lov, eller att du kommer dit och hälsar på enstaka dagar eller hur du nu väljer att lösa det.

När det gäller studierna, så är det ännu inte helt säkert att du blir antagen till någon utbildning till hösten. Det finns aldrig någon garanti för att du faktiskt blir antagen. Inte ens om du kollar tidigare antagningsstatistik och liknande. Har du någon reservplan för vad som blir aktuellt om du inte skulle bli antagen? Att du till exempel söker jobb på annan ort och flyttar så fort som du har fått jobb? Eller att du behåller ditt nuvarande jobb, men flyttar någon annanstans och pendlar till jobbet?

Nej, någon reservplan har jag inte. Kommer liksom inte fram till något rimligt alternativ. Men utan plugga så blir väl det typ ett truckkort och ett liv på lager. Men jag kommer söka till många högskolor som historiskt haft låga antagnings betyg så jag tror att jag kommer in.
Vid plugg på mer avlägsen ort så blir ekonomin rätt ansträngd, troligen har jag bara råd med ett studentrum. Inte mycket att komma och hälsa på pappa i.
Behålla mitt gamla jobb är otänkbart.

Fy, vilken jobbig situation!
Din frugas sexuella förändring är troligen utslag av skräcken för att upplevelserna i livet redan är slut. Och hon är nära eller i klimakteriet, ni har levt ihop länge, en förälskelse väckte hennes libido.
Det går över . . .

Jag förstår om du också skulle vilja bli kär igen, precis som hon. Men den som har det största förståndet skall använda det, just nu är det du. Är din lycka viktigare än barnens? Din fru har prioriterat sig själv - skall du också överge dem just nu?

Att du hatar ditt arbete försämrar möjligheten att tänka klart, för du vill fly från två problem samtidigt.

Kan du inte jobba med något annat en period? Tjänstledighet kan du väl få, utan att börja studera?

Fastighetsskötare? Grovarbete på bygge? Äldrevården? Kommunalt storkök (roligt jobb bland kokerskor och köksbiträden, rekommenderas)?

Låt inte tidspressen för intagningen till höstterminen stressa fram ett felaktigt beslut. Du måste inte studera mera i livet för att byta karriär.

Vi har varit tillsammans i typ 30 år...
Frun upptäckte detta för fyra år sedan enligt henne, en ögonkontakt med en kollega och det sög till i hjärtat på henne. Enligt hennes veliga resonemang så vet hon egentligen inte om hon är lesbisk, men att hon inte dras till män är hon säker på, jag tror henne.
Jobbigt? Jo, skojar du, jag hade en affär för några år sedan, en typ 15 år yngre toksnygg tjej, höll på i ett och ett halvt år, men jag insåg att det mest handlade om upphetsning och inte den kärlek jag kände till min fru. Insåg tyvärr då att jag inte kommer att vilja ha någon annan och levde sedan i lycklig vetskap om att jag hade det så bra man kan...
Om jag inte pluggar nu minskar möjligheten drastiskt att göra det överhuvudtaget. Av åldersskäl så är det lite av sista chansen att få studielån för hela studietiden.
Barnens lycka... ja det är en komplex fråga. De är på god väg ut i livet ändå. Om tre år är alla klara i gymnasiet. Äldsta har redan flyttat söderut, och planerna för de andra är de samma, plugga utomlands eller i Stockholm. Barnen har nog mer nytta av en pappa med en framtid som t.ex. byggnadsingenjör i mälarregionen än en pappa som sliter ryggen av sig på ett lager, för andrahandsmarknaden för livströtta lärare är oerhört mättad. Har skickat hinkvis med jobbansökningar till diverse okvalificerade arbeten, noll napp, så plugga i höst eller dö är liksom stämningen nu. Å andra sidan kommer viljan att släpa mitt liv på rätt köl igen att vara sinnessjukt stor så gissningsvis kommer jag bli rätt energisk i både plugg och framtida jobb.

Det verkar ju som om du har funderat och hittat din lösning, så jag kan inte tillföra så mycket mer.
Ibland hjälper det att skriva ner sina tankar, så hoppas tråden hjälpt dig, som du önskade, att bli säker på vad som är "rätt".