Socialen har placerat våra barn utan större anledning.

Ursäkta, men det fetmarkerade du skriver är totalt fel. Sverige har ingen "enorm" arbetslöshet, snarare tvärt om. Arbetsmarknaden är stekhet, det finns gott om jobb och företag och det offentliga har svårt att hitta personal, det är sanningen.

Snarare är det så att de som inte har/får jobb får räknas in i gruppen "icke anställningsbara". Skulle tro att det gäller för TS, och den omständigheten är inte bra för barnen.

Räknar man en stor del av befolkningen som icke anställningsbara så har man en stor arbetslöshet, jo.

Men Sverige har inte någon enorm arbetslöshet. Varför ljuger du?

Ok, jag blev faktiskt direkt provocerad å era vägnar av den där skiten. Så de menar alltså att föräldrarna är arbetslösa och därmed fattiga är den huvudsakliga orsaken till omhändertagandet? Så läser jag texten iaf. Barnet kommer må dåligt för att föräldrarna inte har jobb. Visst vore det bättre om ni hade jobb, men vi har ju en helt enorm arbetslöshet i landet och detta är ju för att politikerna vill ha det på det sättet för att hålla nere inflationen. Det kan inte vara rimligt att barn ska tvångsomhändertas på grund av att föräldrarna är arbetslösa eller fattiga, sånt sysslade man med i det här landet under rasbiologernas dagar och det är liksom förfaranden man senare förfasas över.

Blir också provocerad av att de anser att barn kan omhändertas över att föräldrarna inte följer allmänna "normer" i samhället. När det gäller saker som vetenskapligt kan bevisas är viktiga för barns utveckling så visst, men att man ska behöva följa allmänna normer för att få behålla sitt barn?! Det är ju en direkt moralpolis/åsiktspolis. Vad fan har hänt med normkritik då, som väl finns med i läroplanen rentav, här får väl samhället ändå bestämma sig för hur man ska ha det.

Hade jag varit journalist hade jag kunnat skriva en artikel om ert fall, att socialen anger som huvudskäl för att omhänderta ett barn att föräldrarna är arbetslösa är faktiskt direkt uppåt väggarna.

Den öppna arbetslösheten var 7 procent i december 2016, det ÄR mycket. Till detta kommer alla som är i "åtgärder" genom Af eller pluggar något som inte leder till arbete (vare sig det är på universitetet, Komvux eller arbetsmarknadsutbildning) och därför inte räknas, samt invandrarkvinnor som inte räknas med i statistiken för att de är "föräldralediga" hela tiden, då de föder barn på barn - trots att hela familjen lever på bidrag.

6,8% och då räknas alla studenter in som söker jobb/extrajobb. Det är inte en enorm arbetslöshet.

Som tidigare skrivits. Det är den öppna arbetslösheten.
Antalet studerande som aktivt också söker jobb är få.
Alla som har åtgärder i form a utbildningar och praktik är borträknade.
Instegsjobb, nystartsjobb, och allt vad det heter borde inte heller räknas bort.
Räknar man med alla i arbetsför ålder som inte staten går plus på med skatt så tror jag inte det är under 20% i alla fall.

Fast så är det inte i Sverige. Inget barn omhändertas /enbart/ för att föräldrarna är arbetslösa. Om de går på bidrag är det intressanta hur de upprätthåller strukturen för barnen. Vissa klarar ju inte av det när de inte har arbetstider att följa, utan de vänder på dygnet, slappar till helt och orkar inte laga mat, städa eller tvätta, o.s.v.. Och då är det ju DET barnen omhändertas för, inte för att föräldrarna skulle vara omoraliska när de inte yrkesarbetar.

Jag känner för övrigt folk som har gjort något positivt av att båda varit arbetslösa under småbarnsåren, de har i stället sett det som en stor fördel att få vara tillsammans hela familjen och slippa livspusslet och stressen som drabbar de familjer där båda föräldrarna yrkesarbetar. Barnen går bara 15 timmar på dagis - vilket ju bara är bra för barnen, att komma ut och träffa andra barn och andra vuxna lite grann - och under tiden har föräldrarna partid och egentid vilket är bra för dem.

I USA däremot händer det sådana saker, att en ensam mamma eller fattigt par ansöker om socialbidrag eller hjälp med bostad, och det slutar med att barnen omhändertas - medan föräldrarna fortfarande inte får något socialbidrag (eller någon bostad).

Men Sverige har inte någon enorm arbetslöshet. Varför ljuger du?

Det är ju så det borde vara, men om du läser vad som står i texten TS länkade så tycker jag det framstår som tydligt att det huvudsakliga skälet till att barnet omhändertagits är att de är arbetslösa/fattiga. De nämner den psykiska ohälsan samt att TS begått något lagbrott, men fokus i texten och det dem lägger tyngden på kring familjens problem är att föräldrarna är arbetslösa/fattiga.

6,8% och då räknas alla studenter in som söker jobb/extrajobb. Det är inte en enorm arbetslöshet.

Ok, jag blev faktiskt direkt provocerad å era vägnar av den där skiten. Så de menar alltså att föräldrarna är arbetslösa och därmed fattiga är den huvudsakliga orsaken till omhändertagandet? Så läser jag texten iaf. Barnet kommer må dåligt för att föräldrarna inte har jobb. Visst vore det bättre om ni hade jobb, men vi har ju en helt enorm arbetslöshet i landet och detta är ju för att politikerna vill ha det på det sättet för att hålla nere inflationen. Det kan inte vara rimligt att barn ska tvångsomhändertas på grund av att föräldrarna är arbetslösa eller fattiga, sånt sysslade man med i det här landet under rasbiologernas dagar och det är liksom förfaranden man senare förfasas över.

Blir också provocerad av att de anser att barn kan omhändertas över att föräldrarna inte följer allmänna "normer" i samhället. När det gäller saker som vetenskapligt kan bevisas är viktiga för barns utveckling så visst, men att man ska behöva följa allmänna normer för att få behålla sitt barn?! Det är ju en direkt moralpolis/åsiktspolis. Vad fan har hänt med normkritik då, som väl finns med i läroplanen rentav, här får väl samhället ändå bestämma sig för hur man ska ha det.

Hade jag varit journalist hade jag kunnat skriva en artikel om ert fall, att socialen anger som huvudskäl för att omhänderta ett barn att föräldrarna är arbetslösa är faktiskt direkt uppåt väggarna.