Ledarsidorna postade idag ett mycket läsvärt inlägg om det politiska systemet i Sverige:
https://ledarsidorna.se/notis/gastkr...-i-forandring/
De brister Erik Lindström lyfter med den svenska formen av demokrati är något jag själv funderat länge på men inte riktigt har kunnat sätta fingret på och inte heller kunnat formulera lika elegant.
I korta drag menar han att det svenska systemet med proportionalitetsprincipen och skattefinansierade politiska partier och medier (via parti- respektive presstöd) har lett till att vi har fått ytterst inkompetenta karriärspolitiker som dessutom är relativt oberoende av vad folk egentligen tycker.
Följdfråga blir vad detta kommer leda till i längden. Medlemstalen i de politiska partierna har rasat från typ 1,2 miljoner människor på 70-talet till under 300 000 idag. Detta trots att befolkningen har ökat med drygt 2,5 miljoner invånare under samma tid (siffror tagna ur minnet från ovan länkade inlägg).
De politiska partierna tycks bli allt mer irrelevanta för de flesta svenskar, sannolikt pga. att avståndet mellan vanliga svenskar och politiker blir allt större.
Kommer våra karriärpolitiker och våra politiska partier till sist hamna så långt från folket att svensken anser att vårat politiska system inte längre är legitimt?