Hur hade Sverige sett ut utan Rhen-Meidnermodellen? (misshandel av arbetsmarknaden)

Till att börja med vill jag bekänna att jag är marknadsliberal och har en förkärlek till österrikisk ekonomi. There I said it. Läs med det i bakhuvudet

För de som inte känner till modellen så ville politikerna leka gud med arbetsmarknaden på 50-talet och framåt:

Sverige växte och företag växte långsamt upp likt svampar. Företagen av olika storlek betalade ut olika lön beroende på deras möjligheter att så göra. Det var en förhandlingsfråga mellan arbetstagare och arbetsgivare. Naturligt!

Men sossarna ansåg att en solidarisk lön var det enda rätta, lika lön för lika arbete. Så man tog ett snitt på allas löner, högt o lågt o drog ett snitt. "Såhär mycket ska en människa tjäna" applicerade man på alla företag, helt utan konsekvenstänk. De små företagen som ofta var på glesbygden gick i konkurs då de inte kunde betala en så hög lön till sina anställda. De stora företagen som betalade ut mycket lön till anställda fick sänkta lönekostnader, finnemang!

"No-no" tänkte sossarna! Dom där pengarna kan ju inte gå till utdelning till ägare!, vi skattar skiten ur utdelningar och tvingar dem att investera, investeringar ger jobb? right? Och samtidigt som politikerna dödade glesbygden och gjorde folk arbetslösa satsade man stora resurser av skattebetalarnas pengar på att utbilda människor och få dem att flytta till storstäderna.

Nu har ju Sverige en historia av statliga ingripanden i arbetsmarknaden. Jag har en känsla av att politikerna fick mersmak för att leka gud och man kan omöjligtvis veta hur Sverige skulle ligga till i världen om man inte misshandlat arbetsmarknaden så fruktansvärt. Men jag kan gissa att vi inte skulle haft en så enorm bostadskris i storstäderna, färre utflyttningsorter, färre stora industrier och fler småföretagare.

Har Sverige fortsatt i linjen som de hade på 50-talet, vilka exempel finns? Har jag missuppfattat situationen? Det modernaste ingripandet jag kan tänka på är den expansiva finanspolitiken "kvantitativa lättnader" som bygger upp bostadsbubblan något djävulskt med artificiellt låga räntor.

Förmodligen ingen massinvandring av hottentotter och kroksablade mohammedaner heller. Jag hoppas vid Gud att du inte är för den skiten. För övrigt en intressant trådstart.

Hade helst inte velat gå in på invandringen då den diskuteras flitigt i många andra delar på flashback men självklart är inte den abnormala invandringen till Sverige något positivt för Sverige av den enkla anledningen att de har så fundamentalt annorlunda kultur. Vanliga befolkningsströmmar med närliggande länder har aldrig varit ett problem för Sverige.

Ur ett nationalekonomiskt perspektiv är den stora invandringen inte så intressant, ett ökat utbud på arbetskraft leder till sänkta real-löner. Den riktiga förändringen av den stora invandringen kan inte mätas effektivt i nationalekonomiska termer och syns inte heller direkt. Det är mjuka värden som inte går att kvantifiera. Trygghet. Kulturkrockar på nationell & lokal nivå etc.

Tja, det går ju att titta på Sovjet, Albanien under Enver Hoxha, eller öststater, eller Nordkorea.

1. Du kan ju få visa hur du mäter upp din bostadsbubbla. Men gör det i bubbeltråden.

2. Du kan få visa hur den låga räntan ökat på priserna de senaste 15 åren, på platt-tv "något djävulskt med artificiellt låga räntor".

(Du kanske måste konsultera de österrikiska annalerna).

Du nämner stater som gått den centralstyrda vägen i en mer extrem linje än vad Sverige har gjort, jag ser inte hur det kan vara ett svar eller en spekulation på hur Sverige skulle kunnat vara utan statliga ingripanden?

Platt-TV priset är ju en vara som är i hög konkurrens av flera olika kedjor varav flera gått i konkurs och en annan avvecklat sin verksamhet i landet. I vanliga fall tar konsumenter väl inte heller lån för att köpa en TV mer än finansiella konstruktioner som räntefria avbetalningar? Ser inte hur det är relevant.

Det verkar som att du försöker försvara de låga räntorna så jag vill ställa ett kontrasterande åsikt: onaturligt låga räntor gör att tidigare olönsamma idéer nu ser lönsamma ut och banker lånar ut till företag i större mån. Men det är som sagt onaturligt och när pendeln slår över åt andra hållet och räntan går upp kommer dessa investeringar vara olönsamma. Man skapar inte ett effektivt samhälle på olönsamma investeringar. Men i själva verket skapar inte de låga räntorna de ringar på vattnet som riksbanken vill att de ska göra utan de ackumuleras i närmaste spekulationsbubbla.

Att försöka styra inflationen med den korta räntan är som att backa en lastbil med 20 släp. Du kanske kan kalkylera åt vilket håll det sista släpet (inflationen) hamnar men du har skapat en massa obalanser längs vägen.

tycker du gör fel som drar gränsen vid 50-talet

grunden till den väg Sverige tog på 50-talet lades långt före.

att det gick relativt bra och vi kunde bygga upp en välfärd och relativt imponerande industri beror ju till stor del utav på att vi höll oss utanför krigen och kunde dra nytta av det efteråt.

Hade den svenska modellen inte utvecklats på 30-talet så kan vi ju bara spekulera om vad som skulle ha hänt.

inte många länder i väst eller världen som inte haft tämligen blodiga inbördeskrig, revolutioner eller varit inblandade i världskrigen...

Någonstans måste gränsen dras, Men självklart, jag förstår ju såklart att genom att hjälpa industrierna genom att kicka ut deras konkurrenter & sänka deras kostnader så fick ju Sveriges företag en större konkurrenskraft mot andra länder som inte gjorde samma statliga ingripanden. Det gick ju uppenbarligen bra där och då.

Det jag menar är att Sverige idag hade kunnat vara ett land med mer levande glesbygd och fler attraktiva städer än Stockholm, Göteborg & Malmö. Att vi idag får ta konsekvenserna för vad Sverige gjorde för länge sedan. Att Sverige idag dessutom är centralstyrt med Storstäderna i fokus är i mitt tycke ett stort problem.

varför skulle det ha gett en mer levande landsbygd?

det skulle ju vara dyrare att ha en industri mitt i landet, längre transportsträckor för produkter du antingen behöver eller säljer

Jag extrapolerar från att Sverige hade många små företag på landsbygd innan de blåstes ut till fördel för framgångsrika stora företagen. Även om de var små så var det arbetstillfällen i de små samhällena runtom i Sverige. I Norge funderade man på att införa Rehn-Meidnermodellen men valde att inte genomföra den på grund av konsekvenserna den innebar.

Jag utgår ifrån att det är positivt och nationalekonomiskt säkert för ett land att inte ha alla ägg i samma korg. Att de små företagen sakta men säkert även skulle växa sig framgångsrika genom rationellt agerande på arbetsmarknaden. Transportsträckeargumentet är ju lite problematiskt då dödandet av landsbyggden ökade ordrarna till storstäderna. lite av ett moment 22.

Jag förstår att keyensiansk-grundade ekonomer ryggar tillbaka när jag menar att deras guldpokal kan ha medfört negativa konsekvenser för Sverige idag. Men jag tycker det är intressant att problematisera statliga ingripanden.

men som markandsliberal varför tror du att de små företagarna skulle överleva? om det finns en vinst i det så flyttar de ju



ett mindre företag med mindre omsättningär ju änmer beroende av låga kostnader ifråga om transporter osv och tjänar ju mer på att verka i en närhet till annat som behövs osv

men man tjänar ju alltid på låga lokalkostnader som finns på landsbygden och idag med ett väl utbyggt informationssamhälle så kanske det är möjligt, men det är idag.

sen hade väl säkert ett annat mer entreprenöriellt tankesätt kulturmässigt spelat stor roll, man talar ju om gnosjö anda osv.

för en levande landsbygd så tror jag det måste till statligt ingripande, då ingripande i den fria marknaden, skattelättnader, mer bredband/upprustade tågkommunikationer osv, at bara ha en friare marknad är nog att skjuta sig i foten. kolla USA där lantbruket köps upp mer och mer till industriell produktion.

Men minskade statliga ingrepp på den fria marknaden kan mycket väl leda till ökad tillväxt/BNP men jag är ganska nöjd med ett system där inte bara tillväxt är en prioritet. i min mening löser inte en friare marknad allt, i en fri marknad så hade barn fortfarande varit kvar i kolgruvorna...

I Sverige så var det väl främst (s) som hade en (över?)tro på storskaliga lösningar.
Bidrag till KR-jordbrukare hård beskattning vid generationsskiften på småföretag.
Byggandet av miljonprogrammet.
Fast det är klart när KR-programmet slog ut småbrukare kunde dom fylla ut miljonprogrammets bostäder och byta karriär till svarvare eller byggnadsarbetare.
Jag tycker också att staten ska ta det försiktigt med ekonomiskt stöd och reglering för att bidra till strukturomvandling.
Man brukar ju ha en tendens att ösa på för hårt.
Har för mig att webbredaktör var en bristvara i slutet på 1990-talet och då startades utbildningar med statligt stöd för att överbrygga bristen och helt plötsligt var det ett överskott på webbredaktörer.

KY-utbildning har jag själv gått och den inriktning min hade var framtiden om man skulle tro experterna men det var svårt att ens få praktikplatser(obligatorisk) för alla.
En del fick en nödlösning i skolans lokaler med inhyrd handledning.

Sedan har jag läst glädjande siffror om att 8 av 10 har jobb i direkt anslutning till avslutad utbildning.

Ser man det pessimistiskt satsar 20% på att utbilda sig till arbetslöshet.
Och 20% arbetslöshet dansar ingen regering glädjedanser över.
( Ja jag kan ha fel, vill man har neråtpress på lönerna då är det bra att utbilda till arbetslöshet)

Givet hur du formulerade dig i #1 så uppfattade jag frågan som om vad som hänt ifall S+SKP fortsatt på sovjetiserings-vägen, och inte backa efter sovjets haveri. Så fel tycker jag inte att jag har läst så att det kan bli precis tvärtom.

Bostäder säljs också i konkurrens.
En större platt-tv kostade 100 KSEK då. Det var nog sådant man lånade till. (Man kan belåna bostaden och köpa platt-tv räntefritt).
Så det du behövde svara på är varför inte kapitalisterna bara lutade sig tillbaka och höjde priserna. Du påstår ju att "jävulskt med artificiellt låga räntor" driver upp priser.

Då vill man se att det gäller varor i största allmänhet. Annars har du ingen princip, utan ägnar dig bara åt godtycke.
Hur gör nu den österrikiska skolan. Jobbar den med principer som de menar är allmängiltiga. Eller jobbar den med förvirrat godtycke lite hipp som happ.
Och du var ju österrikare. Du borde kanske försöka leva upp till det.

Nu gjorde du inte det utan försöker istället smita undan frågan.

Jag har ställt en fråga. Fantiserar du inte väl mycket nu.

Jag kan ju tycka att du borde svara på min fråga först. Innan du kommer med andra frågor.
Det du borde begrunda är om ditt resonemang gäller realränta eller nominell ränta.
Och vad är realränta för näringslivet.

(Och förfaller du till bildspråk betyder det att du inte klarar argumentationen. Bildspråk kan man kanske förfalla till när man förklarat en sak tio ggr och vederbörande förstår fortfarande inte).