Ålder:18
Kön:Man
Vikt: 70-80kg
Längd:186cm
Dos:1 lapp hoffman 150ug
Tidigare substanser: Gräs, lyrica, oxy, kox, mdma, lsd, alkohol,
Inledning
För exakt 1 vecka innan denna rusrapport utspelar sig provade jag LSD för första gången. Vid det första tillfället tog jag en halv lapp för att sedan fylla på ca 2 timmar med en till halva. Resultatet blev hyffsat. Dock kan jag nu i efterhand berätta att effekterna från första trippen inte var i närheten av vad min andra tripp hade att erbjuda.
I denna berättelse ingår jag och min kompis F, som också skulle ta LSD. Detta var F's första LSD tripp.
RUSRAPPORTEN!
Ja, då ska vi dra igång det ni är här för att läsa, min rusrapport. Dagen började med att jag kom hem från skolan (pluggar tredje året på gymnasium). Väl hemma på dass skrev jag till F om han var sugen på att ta LSD idag eftersom vi hade planerat att göra det någon gång under helgen. F verkade dock inte sugen och jag ville inte pusha honom till det. Jag sa att vi kunde göra det under lördagen istället men att jag gärna skulle vilja ha lördagen och söndagen för att smälta alla intryck. F ändrade sig och höll med om att det lät som en bra idé att ta varsin lapp senare mot kvällen.
Jag anländer hos F vid 19 tiden. Det kan vara av ett visst värde att du som läsare är medveten om att tiderna som är utskrivna i denna rapport inte stämmer helt då varken jag eller F brydde sig om att kolla klockan. I alla fall... Väl hos F ser jag att vår klasskamrat är där. F hade informerat mig om detta och att vår klasskompis snart skulle dra därifrån. Efter cirka 20 min lämnar våran klasskompis F's lägenhet. Så fort ytterdörren smäller igen vänder jag på huvudet och möter F's blick. Vi båda börjar le förväntansfullt och utan ord signalerar att vi är redo för att starta kvällen på riktigt. Jag tar fram varsin lapp ur foliet som jag hade i jackfickan. Vi inspekterar lapparna en kort stund för att sedan lägga dem under tungan.
Jag njuter av att lappen ligger där så perfekt. Jag flyttar runt den och låter den skava mot tandköttet, av någon anledning tycker jag det är väldigt behagligt att göra detta. Detta behag kan liknas med hur skönt det är att ha en snus i käften som bränner sissådär smågött. Vi sätter oss vid varsin dator och börjar lira Modern Warfare 2 online. Efter cirka 15 minuter märker båda att det går väldigt bra att spela. Koncentrationen är på topp och jag känner mig klar i skallen. Efter ytterliggare 15 min börjar jag känna en värme spridas medans jag spelar. Intrycken från skärmen blir en aning överväldigande. Hittills är allt psykiskt, inget visuellt. F håller också med om att det börjar bli svårt att spela pga att intrycken blir kraftigare. 20 min senare ger vi upp med spelandet. Ingen av oss klarar att spela längre. Jag upplevde det som att jag fick för många ideér om hur jag skulle spela, vilka taktiker jag skulle använda. Jag kunde helt enkelt varken utskilja ideérna eller välja vilken jag skulle fokusera på.
Ca 50 min efter intaget sitter jag och F i hans säng och bestämmer oss för att sätta på musik på en trådlös högtalare som en polare hade lämnat kvar hos F. Den är helt död. Vid detta lag studsar tankarna runt och jag känner att något stort är påväg. Den känslan är obeskrivlig. Resultatet av denna känsla är att jag känner mig extremt förväntansfull samt upprymd. F beskriver hur han känner sig och jag märker att vi båda har väldigt liknande effekter. När vi ska ladda högtalaren möts vi av ett problem. Våra hjärnor verkar inte funka som de brukar göra. Ena sekunden är vi påväg att leta efter laddningssladden till högtalaren och nästa sekund hade någon tanke dykt upp i hjärnan som vi bara var tvungna att få ut. Såhär höll det på i cirka 7 minuter. Vi samlar oss och bestämmer oss för att vi verkligen måste hitta laddningssladden till högtalaren. Sagt och gjort. F hittar laddningssladden och ska nu sätta i den i uttaget. Vad han inte märker är att uttaget redan är upptaget av en USB sladd. Laddningssladden till högtalaren hade också ett USB i ändan (vet ej vad sådana sladdar heter haha). Jag ser att F kommer begå ett hysteriskt roligt misstag alldeles strax men säger ingenting. Han har nämligen laddningssladden i ena handen och i andra handen sladden som sitter i väggen. Efter ungefär 5 sekunderna försök av att sätta ihop båda sladdarna inser F det misstag han nu gjort. Han vänder huvudet mot mig som är på gränsen att bryta ut i skratt. När han ser detta böjer han sig bakåt och lägger sig ner i sängen för att gråta av skratt. När jag ser F's reaktion kan jag heller inte hålla mig och vi båda ligger där i hans säng och garvar ihjäl oss i cirka 3 minuter. Efter vårt skrattanfall ser vi till att ladda högtalaren på riktigt.
Vi funderar nu på att gå ner till coop som ligger 10 meter från F's port. Jag säger att det är en dåligt idé. Effekterna hade hoppat på starkt och vi befinner oss nu 1 timme in i trippen. Jag säger till F att effekterna kommer bli betydligt starkare under tiden vi tagit oss ner till affären och tillbaka upp. Jag tror helt ärligt att jag i detta tillstånd inte skulle klara av att betala med mitt kort i kassan. Efter att jag övertygat F om att inte dra ner till affären som snart ska stänga ringer vi till en polare, O. Vi ringer och säger att vi behöver hjälp. O undrar vadfan vi behöver hjälp med på ett komiskt sätt. Vi säger att vi trippar och inte kan gå till affären själva, vi frågar om han kan gå till affären åt oss. "Haha, vad ska ni ha?" frågar O. Jag och F tänker efter, vad ska vi ha egentligen? "Tuggummi!!!" säger jag. Han frågar om det var allt och varför vi inte kan gå själva. Jag förklarar för O att vi inte kan gå ner till affären i detta tillstånd. O säger okej, men att vi ska möta upp han och följa med till ICA som ligger cirka 15 min i gångväg från F's lägenhet.
Vi befinner oss fortfarande i F's lägenhet. Jag märker att de visuella effekterna börjar ta form. Jag säger till F att han ska kolla på de mönster som finns på hans tapet. Han blir fascinerad och försöker sätta ord på vad det är han ser. Jag frågar om han upplever det som, "... vågigt?". "VÅGIGT!!" utropar han. "EXAKT! Det ser ut att svaja lite smått, fyfan vad häftigt!" fortsätter han. Vi fortsätter med att gå runt i lägenheten och kolla på olika saker. Vi koller på där väggarna och taket möts i hörnen. Om man fokuserade på den punkten såg det ut som en pyramid. Istället för att se "insidan" av hörnet såg det ut som hörnet var toppen på en pyramid och ju mer jag fokuserade desto närmare kom hörnet mot mig. Vi fortsatte med att flumma runt några minuter tills vi går in på badrummet. Båda har tefat till pupiller, F's en aning större en mina. Vi ringer upp O som säger att vi nu ska gå ut och möta upp han. O hade även med sig en polare, så vi försäkrade oss om att hans polare var lugn med att vi trippade innan vi begav oss mot dem.
Påväg ut ur lägenheten, nerför trapphuset, ger vi varandra ständiga blickar och försöker hålla käften i styr så gott de går. Den vill bara le och le och le och le och le.... Vi viskar till varandra påväg ner att nu gäller det att hålla oss i skinnet, verka nyktra. Vi såg detta som ett uppdrag, ett mission av högsta svårighetsgrad. Det var spännande, och vi var taggade till max på att utforska världen, utan att bli påkomna. Nere på gatan ser allt väldigt annorlunda ut. Vägen är rundad istället för att vara platt, ljusen från lampor och skyltar lyser ovanligt stark och vi är fyllda med lycka. Nästan framme vid O och "R" möter vi ett gäng killar som ska supa. De frågar om vi ska på fest också. "FEST, vart är det fest?!" frågar jag med stort intresse. De förklarar att det är en lokal fest i byn. Inte för att jag egentligen tyckte om festerna i denna by, men jag tyckte att en fest kanske lät som en rolig idé lite senare på kvällen. Vi säger att vi får se om vi dyker upp och sedan säger hejdå till killarna. Jag kollar på F och förklarar hur svårt jag tyckte det var att prata "vanligt" med dem.
Kön:Man
Vikt: 70-80kg
Längd:186cm
Dos:1 lapp hoffman 150ug
Tidigare substanser: Gräs, lyrica, oxy, kox, mdma, lsd, alkohol,
Inledning
För exakt 1 vecka innan denna rusrapport utspelar sig provade jag LSD för första gången. Vid det första tillfället tog jag en halv lapp för att sedan fylla på ca 2 timmar med en till halva. Resultatet blev hyffsat. Dock kan jag nu i efterhand berätta att effekterna från första trippen inte var i närheten av vad min andra tripp hade att erbjuda.
I denna berättelse ingår jag och min kompis F, som också skulle ta LSD. Detta var F's första LSD tripp.
RUSRAPPORTEN!
Ja, då ska vi dra igång det ni är här för att läsa, min rusrapport. Dagen började med att jag kom hem från skolan (pluggar tredje året på gymnasium). Väl hemma på dass skrev jag till F om han var sugen på att ta LSD idag eftersom vi hade planerat att göra det någon gång under helgen. F verkade dock inte sugen och jag ville inte pusha honom till det. Jag sa att vi kunde göra det under lördagen istället men att jag gärna skulle vilja ha lördagen och söndagen för att smälta alla intryck. F ändrade sig och höll med om att det lät som en bra idé att ta varsin lapp senare mot kvällen.
Jag anländer hos F vid 19 tiden. Det kan vara av ett visst värde att du som läsare är medveten om att tiderna som är utskrivna i denna rapport inte stämmer helt då varken jag eller F brydde sig om att kolla klockan. I alla fall... Väl hos F ser jag att vår klasskamrat är där. F hade informerat mig om detta och att vår klasskompis snart skulle dra därifrån. Efter cirka 20 min lämnar våran klasskompis F's lägenhet. Så fort ytterdörren smäller igen vänder jag på huvudet och möter F's blick. Vi båda börjar le förväntansfullt och utan ord signalerar att vi är redo för att starta kvällen på riktigt. Jag tar fram varsin lapp ur foliet som jag hade i jackfickan. Vi inspekterar lapparna en kort stund för att sedan lägga dem under tungan.
Jag njuter av att lappen ligger där så perfekt. Jag flyttar runt den och låter den skava mot tandköttet, av någon anledning tycker jag det är väldigt behagligt att göra detta. Detta behag kan liknas med hur skönt det är att ha en snus i käften som bränner sissådär smågött. Vi sätter oss vid varsin dator och börjar lira Modern Warfare 2 online. Efter cirka 15 minuter märker båda att det går väldigt bra att spela. Koncentrationen är på topp och jag känner mig klar i skallen. Efter ytterliggare 15 min börjar jag känna en värme spridas medans jag spelar. Intrycken från skärmen blir en aning överväldigande. Hittills är allt psykiskt, inget visuellt. F håller också med om att det börjar bli svårt att spela pga att intrycken blir kraftigare. 20 min senare ger vi upp med spelandet. Ingen av oss klarar att spela längre. Jag upplevde det som att jag fick för många ideér om hur jag skulle spela, vilka taktiker jag skulle använda. Jag kunde helt enkelt varken utskilja ideérna eller välja vilken jag skulle fokusera på.
Ca 50 min efter intaget sitter jag och F i hans säng och bestämmer oss för att sätta på musik på en trådlös högtalare som en polare hade lämnat kvar hos F. Den är helt död. Vid detta lag studsar tankarna runt och jag känner att något stort är påväg. Den känslan är obeskrivlig. Resultatet av denna känsla är att jag känner mig extremt förväntansfull samt upprymd. F beskriver hur han känner sig och jag märker att vi båda har väldigt liknande effekter. När vi ska ladda högtalaren möts vi av ett problem. Våra hjärnor verkar inte funka som de brukar göra. Ena sekunden är vi påväg att leta efter laddningssladden till högtalaren och nästa sekund hade någon tanke dykt upp i hjärnan som vi bara var tvungna att få ut. Såhär höll det på i cirka 7 minuter. Vi samlar oss och bestämmer oss för att vi verkligen måste hitta laddningssladden till högtalaren. Sagt och gjort. F hittar laddningssladden och ska nu sätta i den i uttaget. Vad han inte märker är att uttaget redan är upptaget av en USB sladd. Laddningssladden till högtalaren hade också ett USB i ändan (vet ej vad sådana sladdar heter haha). Jag ser att F kommer begå ett hysteriskt roligt misstag alldeles strax men säger ingenting. Han har nämligen laddningssladden i ena handen och i andra handen sladden som sitter i väggen. Efter ungefär 5 sekunderna försök av att sätta ihop båda sladdarna inser F det misstag han nu gjort. Han vänder huvudet mot mig som är på gränsen att bryta ut i skratt. När han ser detta böjer han sig bakåt och lägger sig ner i sängen för att gråta av skratt. När jag ser F's reaktion kan jag heller inte hålla mig och vi båda ligger där i hans säng och garvar ihjäl oss i cirka 3 minuter. Efter vårt skrattanfall ser vi till att ladda högtalaren på riktigt.
Vi funderar nu på att gå ner till coop som ligger 10 meter från F's port. Jag säger att det är en dåligt idé. Effekterna hade hoppat på starkt och vi befinner oss nu 1 timme in i trippen. Jag säger till F att effekterna kommer bli betydligt starkare under tiden vi tagit oss ner till affären och tillbaka upp. Jag tror helt ärligt att jag i detta tillstånd inte skulle klara av att betala med mitt kort i kassan. Efter att jag övertygat F om att inte dra ner till affären som snart ska stänga ringer vi till en polare, O. Vi ringer och säger att vi behöver hjälp. O undrar vadfan vi behöver hjälp med på ett komiskt sätt. Vi säger att vi trippar och inte kan gå till affären själva, vi frågar om han kan gå till affären åt oss. "Haha, vad ska ni ha?" frågar O. Jag och F tänker efter, vad ska vi ha egentligen? "Tuggummi!!!" säger jag. Han frågar om det var allt och varför vi inte kan gå själva. Jag förklarar för O att vi inte kan gå ner till affären i detta tillstånd. O säger okej, men att vi ska möta upp han och följa med till ICA som ligger cirka 15 min i gångväg från F's lägenhet.
Vi befinner oss fortfarande i F's lägenhet. Jag märker att de visuella effekterna börjar ta form. Jag säger till F att han ska kolla på de mönster som finns på hans tapet. Han blir fascinerad och försöker sätta ord på vad det är han ser. Jag frågar om han upplever det som, "... vågigt?". "VÅGIGT!!" utropar han. "EXAKT! Det ser ut att svaja lite smått, fyfan vad häftigt!" fortsätter han. Vi fortsätter med att gå runt i lägenheten och kolla på olika saker. Vi koller på där väggarna och taket möts i hörnen. Om man fokuserade på den punkten såg det ut som en pyramid. Istället för att se "insidan" av hörnet såg det ut som hörnet var toppen på en pyramid och ju mer jag fokuserade desto närmare kom hörnet mot mig. Vi fortsatte med att flumma runt några minuter tills vi går in på badrummet. Båda har tefat till pupiller, F's en aning större en mina. Vi ringer upp O som säger att vi nu ska gå ut och möta upp han. O hade även med sig en polare, så vi försäkrade oss om att hans polare var lugn med att vi trippade innan vi begav oss mot dem.
Påväg ut ur lägenheten, nerför trapphuset, ger vi varandra ständiga blickar och försöker hålla käften i styr så gott de går. Den vill bara le och le och le och le och le.... Vi viskar till varandra påväg ner att nu gäller det att hålla oss i skinnet, verka nyktra. Vi såg detta som ett uppdrag, ett mission av högsta svårighetsgrad. Det var spännande, och vi var taggade till max på att utforska världen, utan att bli påkomna. Nere på gatan ser allt väldigt annorlunda ut. Vägen är rundad istället för att vara platt, ljusen från lampor och skyltar lyser ovanligt stark och vi är fyllda med lycka. Nästan framme vid O och "R" möter vi ett gäng killar som ska supa. De frågar om vi ska på fest också. "FEST, vart är det fest?!" frågar jag med stort intresse. De förklarar att det är en lokal fest i byn. Inte för att jag egentligen tyckte om festerna i denna by, men jag tyckte att en fest kanske lät som en rolig idé lite senare på kvällen. Vi säger att vi får se om vi dyker upp och sedan säger hejdå till killarna. Jag kollar på F och förklarar hur svårt jag tyckte det var att prata "vanligt" med dem.