Fråga om "slasken" i en FUP jag är involverad i

Jag har kontaktat polisen och begärt att få slasken i en FUP som jag var misstänkt i för ett par år sedan. Jag fick som svar att det finns en slask att skicka, men att mycket av den är sekretessbelagt och att jag bara kan få ut 30 sidor mot en avgift.

Är det här verkligen riktigt? Jag är ju direkt involverad i utredningen, och då kan väl inte någon sekretess gälla för mig? Eller beror det på att det var såpass längesen att jag inte längre har rätt till alla handlingar?

Vanligen är det så att du har rätt till allt i slasken. Snuten är däremot väldigt ovillig att ge dig den.

Slasker anses normalt vara arbetsmaterial och är då inte en offentlig handling. Är du däremot misstänkt och det finns en slask i FUP:en, kan du eller din försvarare få ut den.

Jag fick som svar att man inte har en självklar rätt till handlingar i en utredning även om man är misstänkt. Det låter ju absurt, kan det här verkligen stämma? Någon som är/har varit misstänkt borde väl rimligtvis ha rätt att få ut alla handlingar i utredningen?

Det är väl kanske inte helt rimligt att argumentera med handläggaren på Polisen om hur Polisen fungerar, men det låter väldigt konstigt.

Nej, dessvärre kan du inte förvänta dig att fa ut den. Den kan även sekretessbeläggas efter det dom vunnit laga kraft.

Som jag skrev i mitt tidigare inlägg så är polisen väldigt ovillig att ge ut slasken. Detta gäller också när den inte är hemligstämplad. Tala med en advokat om det om du är riktigt angelägen. Hade du kontakt med en advokat när du var misstänkt och var han bra? Vänd dig till honom i så fall.

Delar av slasken har du rätt att ta del av.. men långt ifrån allt.
Läs på Offentlighet och sekretesslagen OSL KAP 10

3 a § När en misstänkt och försvararen enligt 23 kap. 18 a § första stycket rättegångsbalken har underrättats om rätten att ta del av det som har förekommit vid en förundersökning, gäller begränsningarna enligt 3 § första stycket i fråga om rätten att ta del av en handling eller något annat material endast om
1. det är fråga om en uppgift som inte har betydelse för beslutet i åtalsfrågan, och
2. det står klart att det intresse som sekretessen ska skydda har företräde framför den misstänktes intresse av att ta del av uppgiften.
Första stycket gäller även efter beslut om åtal och fram till dess att åtalet slutligt har prövats, eller saken slutligt har avgjorts på annat sätt. Lag (2017:178).

Gick det till åtal, eller lades det ned innan?
Jag har för mig att om ärendet inte går till åtal är det inte en offentlig handling.
Sedan kan man alltid begära ut handlingar, men det är inte säkert begäran bifalles om man inte har särskilda skäl. Vet dock ej vilka.

Inte alls konstigt. Slasken är sådant som inte ansågs relevant för fallet.

Det kan t.ex. innehålla personer som blivit förhörda av polisen i samband med utredningen man där deras vittnesmål inte haft någon betydelse för fallet men det kan vara känsligt för de förhörda.

Säg att ett brott begås i en byggnad. Polisen förhör grannar för att se om de hört sett något.
I lägenhet 1a pratar de med Anna och Kalle. Anna och Kalle har inte sett eller hört något. Men nu råkar det vara så att Anna bor i lägenheten och är gift, men inte med Kalle. Kalle bor i 3b och är också gift.

Den här informationen är alltså känslig och kommer sekretessbeläggas för att skydda Anna och Kalles integritet. Det finns inga skäl till varför killen i 4a som var misstänkt för ett brott skall få veta att Anna är otrogen mot sin man med Kalle som är otrogen mot sin fru.

Det här var bara ett exempel så klart för att illustrera vilken typ av information som kan finnas i en slask och varför den inte delas ut per automatik.

Händer att den tilltalade blivit friade när smaskens uppgifter kommit fram. Tror de hände bland annat med dom två små pojkarna som misstänktes i Kevin fallet.

Det är viktigt att notera skillnaden på vad som är en offentlig handling och vad som är en misstänkts rätt att ta del av utredningsmaterialet.

Det är viktigt att här notera att det enda som rimligen skall sekretessbeläggas här, är det faktum att Anna och Kalle befann sig i samma lägenhet, om ens det. Varför du drar slutsatsen att de varit otrogna framgår inte. Kalle kanske var elektriker och hjälpte Anna att skruva upp en ny badrumslampa. Icke desto mindre kanske den misstänkte finner delar i Annas och Kalles vittnesmål som är av betydelse, även om polisen inte gjorde det. Det finns således ingen anledning att inte låta den misstänkte ta del av Annas och Kalles vittnesmål. Och vem vet, kanske är det faktum att Kalle och Anna befann sig i samma lägenheten, och kanske var otrogna, en avgörande information i fallet. Otrohet utgör ofta uppsåt till både det ena och det andra.

Om polisen inte vill utlämna någon viss del av materialet till TS, så får polisen förklara klart och tydligt varför och med stöd av vilka lagparagrafer de inte vill göra detta.

Jag har själv vid upprepade tillfällen mötts av en mycket tråkig och fientlig attityd från offentliga myndigheter, polis och åklagare, när jag begär ut offentliga uppgifter, där de inte vill lämna ut uppgifterna. Det har alltid slutat med att jag fått de uppgifter jag efterfrågat, eftersom jag alltid haft rätten på min sida. Häromsistens kunde en åklagarmyndighet inte lämna ut uppgifter för att någon viss anställd hade semester, hör och häpna! På min fråga vilken lagparagraf de stödde sig emot när de vägrade lämna ut offentliga uppgifter mot bakgrund av anställds semester, så fick jag efter några om och men uppgifterna.

Det gäller att ifrågasätta och stå på sig, man ska bara se till att man har rätt först.