Svenska kyran under tidigt 1800-tal.

Tjena, har helt och hållet fastnat på en fråga som jag ska vara klar med innan imorgon.
Det är en uppgift om Sveriges industrialisering samt demokratisering och frågan lyder "Vilken roll hade kyrkan under det tidiga 1800-talet? På vilket sätt kunde de påverka, och kontrollera, människorna?"
Detta bör alltså vara när kyrkan hade makt och inflytande, innan kyrkan tappade sin makt eftersom det skedde i mitten av 1800-talet typ. Någon som har några idéer?

Jag kan inte mycket. Men börja läsa om kristatinopel o vidare därifrån. Manipulation om vad som var rätt att göra t ex betala en del till kyrkan. Ekonomin. Dom tappade väl makten när gustav vasa utnyttjade munken Luthers påverkan? Kan inte så mycket ärligt talat. Gå till kyrkan o hör dig för där ? Dom mpste kunna sin historia ?

Börja med detta
http://www.so-rummet.se/fakta-artikl...ernas-framvaxt

Kyrkan hade mycket stor, nästan total makt över människorna under tidigt 1800-tal.

Om du ville gifta dig eller flytta, måste detta godkännas av kyrkan.

Du kunde straffas om du inte gick i kyrkan. Kyrkan kunde vidare straffa dig om du svor mycket eller söp för mycket, även om man under det tidiga 1800-talet var mycket tolerant mot det sistnämnda.

Om du inte kunde klara dig själv, var det kyrkan du skulle vända dig till.

Husförhör hölls med jämna mellanrum, om du inte hade goda bibliska kunskaper kunde du inte få något förtroendeuppdrag, annat jobb än dräng eller piga et c.

kyrkan var också den institution genom vilken staten nådde yt till människor. Nyheter och kunggörelser spreds genom att de lästes upp i kyrkan.

Kyrkan var som redan nämnts många saker: kontrollapparat, förmedlare av nyheter och propaganda, religiös vakthund men även socialhjälp, medlare, tidig folkskola och ibland reformivrare. Viktig är just förankringen i lokalsamhället, även om kyrkan hade stor makt även högre upp och var extremt överrepresenterad i ståndsriksdagen.

Det fanns definitivt dåliga präster, men det fanns också en ärlig strävan att sköta viktiga uppgifter och att sätta rätt person på rätt plats. En präst som inte kunde sköta sitt pastorat riskerade att inte bli långlivad.

Ett intressant exempel är Gustaf Fredrik Hjortberg (1724-1776) som var präst i Vallda och Släp (Norra Halland) från 1754 och fram till sin död.

Han hade tidigare arbetat som skeppspredikant på Ostindiska Kompaniet och fått många intryck utifrån. Han brevväxlade med Linné och kan sägas vara en god representant för upplysningstiden.

sv.wikipedia.org/wiki/Gustaf_Fredrik_Hjortberg

Kyrkan har även gjort otroligt viktigt arbete med utsatta människor sen flera hundra år tillbaka, skall inte glömmas.