Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2017-03-26, 13:33
  #1
Medlem
starke_adolfs avatar
Om vi försöker att ta ett steg bak från allt som händer i världen just nu och tala om vilka händelser som är viktigast återge i en framtida historiebok. Vilka är det? Varför är de viktiga att ha med? Det kan naturligtvis behövas ett sammanhang för nutidens händelser, så detta får man också berätta om. Sedan är det klart att man kanske väljer olika innehåll i en historiebok 50-, 100- eller 200 år in i framtiden. Där får man väl avgöra själv vad man tycker.

Jag börjar. 50 år in i framtiden tror jag att det kommer att skrivas mycket om internets- och teknikens utveckling, informationssamhället och vilka konsekvenser det har fått för omvärlden. Om de "tysta" informationskrigen och det tredje (proxy)världskriget. Det tror jag uppfattas viktigt för att internet har fått en sådan central roll för all kommunikation mellan människor och länder. 100 år in i framtiden tror jag även att man kommer att skriva om rörelserna och resurshanteringen som krävdes för att å ena sidan hjälpa teknikutvecklingen framåt men samtidigt hantera och begränsa effekterna på naturen. Antagligen har man om 100 år tagit del av många av konsekvenserna av dagens utveckling, vilket gör det intressant att skriva om.
Citera
2017-03-26, 13:39
  #2
Medlem
Lunkan99s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av starke_adolf
Om vi försöker att ta ett steg bak från allt som händer i världen just nu och tala om vilka händelser som är viktigast återge i en framtida historiebok. Vilka är det? Varför är de viktiga att ha med? Det kan naturligtvis behövas ett sammanhang för nutidens händelser, så detta får man också berätta om. Sedan är det klart att man kanske väljer olika innehåll i en historiebok 50-, 100- eller 200 år in i framtiden. Där får man väl avgöra själv vad man tycker.

Jag börjar. 50 år in i framtiden tror jag att det kommer att skrivas mycket om internets- och teknikens utveckling, informationssamhället och vilka konsekvenser det har fått för omvärlden. Om de "tysta" informationskrigen och det tredje (proxy)världskriget. Det tror jag uppfattas viktigt för att internet har fått en sådan central roll för all kommunikation mellan människor och länder. 100 år in i framtiden tror jag även att man kommer att skriva om rörelserna och resurshanteringen som krävdes för att å ena sidan hjälpa teknikutvecklingen framåt men samtidigt hantera och begränsa effekterna på naturen. Antagligen har man om 100 år tagit del av många av konsekvenserna av dagens utveckling, vilket gör det intressant att skriva om.


Själv tror jag man talar mer om IT-säkerhet efter den stora krashen. Såg något om det i vetenskapens värld men kommer inte ihåg detaljerna.

I Sverige frågar man sig hur gated commuties och beväpnade vakter och metalldetektor i skolan uppstod i landet med en så fin värdegrund
Citera
2017-03-26, 13:42
  #3
Medlem
Dumhetsmuseets avatar
Man kommer att skriva om aveuropeiseringen av västvärlden. Det kommer att vara huvudämnet.
Citera
2017-03-26, 15:38
  #4
Medlem
Riddarhusets avatar
"2000-talet kännetecknades framförallt av att man då började använda
- Smartphones, det var små apparater som man höll i handen istället för BI (biologisk intelligens.)
- Social Media, man hade kontakter med människor på "Facebook", "Twitter" etc istället för som dagens CybS (cybersocialisering)
- YouTube istället för IE (Imaginative Eyes)
- The Cloud fanns och ersattes först på 50-talet av the Heaven
- 3D Printers istället för dagens IC - "instant creators" som det bara tar fem sekunder att bygga en SUR (Suncar)
Citera
2017-03-26, 15:58
  #5
Medlem
Ambelains avatar
Citat:
Ursprungligen postat av starke_adolf
Om vi försöker att ta ett steg bak från allt som händer i världen just nu och tala om vilka händelser som är viktigast återge i en framtida historiebok. Vilka är det? Varför är de viktiga att ha med? Det kan naturligtvis behövas ett sammanhang för nutidens händelser, så detta får man också berätta om. Sedan är det klart att man kanske väljer olika innehåll i en historiebok 50-, 100- eller 200 år in i framtiden. Där får man väl avgöra själv vad man tycker.

Jag börjar. 50 år in i framtiden tror jag att det kommer att skrivas mycket om internets- och teknikens utveckling, informationssamhället och vilka konsekvenser det har fått för omvärlden. Om de "tysta" informationskrigen och det tredje (proxy)världskriget. Det tror jag uppfattas viktigt för att internet har fått en sådan central roll för all kommunikation mellan människor och länder. 100 år in i framtiden tror jag även att man kommer att skriva om rörelserna och resurshanteringen som krävdes för att å ena sidan hjälpa teknikutvecklingen framåt men samtidigt hantera och begränsa effekterna på naturen. Antagligen har man om 100 år tagit del av många av konsekvenserna av dagens utveckling, vilket gör det intressant att skriva om.
Om 50 år:
Man kommer att skriva om det misslyckade försöket med det Europeiska federalistbygget, och fråga sig hur dumma de var på den tiden som ens trodde att det skulle gå att ha en gemensam valuta.

Man kommer att prata om Pax Amerikana, det amerikanska imperiet, när Kina tagit över.
Vilket leder till WW3 såklart ...

Om 100 år:
Möjligtvis kommer man också att tala om förbränningsmotorns era.
Dvs 1. ångmaskinen, 2. förbränningsmotorn, och 3. helt elektrifierat ... som blir det kommande.

Kanske t.o.m. oljeberoendets era.
Fossila bränslen och Peak-Oil.

Världens första "Robot-krig" kommer att utkämpas.
Där kan vi verkligen snacka "proxy-krigsföring" ...


Om 200 år:
Man kommer att prata om "en-planet-världen".
Då har vi kolonier på andra planeter och imlakroppar

Man kommer att beskriva "Det stora rymdkriget", som uppstod som konsekvens av en kommersialisering av rymden, gruvdrift osv på andra himlakroppar, och de olika stormakternas försök att dominera, kontrollera konkurrens, tillgång till rymden.
Citera
2017-03-27, 02:25
  #6
Medlem
Hegernatarens avatar
Det kommer att stå att den europeiska reconquistan initierades Anno Domino 2011 när tempelherrarna stormade fram över isarna mot den befästa ön Utöya. Justiciar Commander "Brave Ike" ledde attacken och hans rustning glänste likt solens när de första gryningsstrålarna dansade över hans harnesk.

Det var ett löst citat ifrån inledningskaptlet till Monastiska Samväldets historiska annaler, omarbetad år 3070.

Följande kapitel talar om hur han erövrar den norska kronan och genomborrar månen med sin lans.
__________________
Senast redigerad av Hegernataren 2017-03-27 kl. 02:27.
Citera
2017-03-28, 22:53
  #7
Medlem
feed-mes avatar
Om inte något spektakulärt världskrig kommer igång snart tror jag att vår tid kommer ses på ett styvloderligt sätt som en övergångsperiod mellan industrialismen och digitalismen. Vi kommer att ses på ungefär samma sätt som den historiska perioden mellan 1815 (Napoleonkrigets slut) och 1848 (revolutionen som åtminstone ibland definierats som industrialismens verkliga start), d.v.s. som är ganska trött period som inte var så värst händelserik.
Citera
2017-03-30, 13:53
  #8
Medlem
Ambelains avatar
Citat:
Ursprungligen postat av feed-me
Om inte något spektakulärt världskrig kommer igång snart tror jag att vår tid kommer ses på ett styvloderligt sätt som en övergångsperiod mellan industrialismen och digitalismen. Vi kommer att ses på ungefär samma sätt som den historiska perioden mellan 1815 (Napoleonkrigets slut) och 1848 (revolutionen som åtminstone ibland definierats som industrialismens verkliga start), d.v.s. som är ganska trött period som inte var så värst händelserik.
Och hur menar du att en Historisk period kan bestå av enbart 13 år?

Vad är 123 år i historiska drag egentligen.

Men om vi får se en geopolitisk maktförskjutning om tex 100 år, så hade väl historiebeskrivningen lagt större vikt vid det dåkommande maktcentrats historia, och inte så stor vid europeiska petitesser och hårklyverier.

Dvs hur hade Kina kunnat återberätta världshistorien om det är de som kommer att axla rollen som historieskrivare?

Då kan jag lätt gissa mig till att de förmodligen hade inlett "Den nya Eran" med den västerländska kulturens attack på Kina under 1800-talet (Opiumkrigen), och sen beskrivit hur Kina sakta men säkert började arbeta sig upp till självbestämmande och självrespekt igen.
Men Maos "Långa marsch" som startskottet - en period som, i Kina, ledde till en "historiskt lång period av stabilitet", samtidigt som européerna, de västerländska makterna, bråkade inbördes.


Vi utgår ju från att det är just Västerländska civilisationen som skriver historien.
Men så måste det inte alltid vara.
Bara för att vi varit världsledande innebär inte att vi alltid är det.
Och om det förhållandet rubbas så kommer också historieskrivningens skrivbordsplacering att byta plats.
Citera
2017-03-30, 19:49
  #9
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Ambelain
Om 200 år:
Man kommer att prata om "en-planet-världen".
Då har vi kolonier på andra planeter och imlakroppar

Man kommer att beskriva "Det stora rymdkriget", som uppstod som konsekvens av en kommersialisering av rymden, gruvdrift osv på andra himlakroppar, och de olika stormakternas försök att dominera, kontrollera konkurrens, tillgång till rymden.


Vi har fortfarande inte exploaterat havsbottnarna (2/3 av jordens yta) i någon större utsträckning än. Utom för oljans skull. Men vi vet fortfarande ganska dåligt vilka metaller vi skulle kunna exploatera här. Länder som Somalia, Chile, Norge, Kanada, Ryssland m.fl. hittar nya råvaruområden att exploatera m.h.a. robotar.


När man börjar jaga värdemetaller i Stilla Havet (USA, Japan och Ryssland/Sibirien kan bli stora här) kommer det bli precis som under "Vilda Västern". Fast med robotar. Ingen mänsklig arbetskraft utöver styrsystem/övervakningsfunktioner kommer att finnas där. Ett förlorat slag/krig leder till "tappade ansikten", prestigeförlust och monetära förluster. Förloraren får köpa dyrt från vinnaren. Men det blir inte mer blod spillt än så.


Det hindrar förstås inte att krigföringen tar andra och nya vägar. Vi kan ha robotkrig, klassiska proxykrig, inbördeskrig osv. på samma planet och vid samma tidpunkt.
Citera
2017-03-30, 20:16
  #10
Medlem
Ska man följa "efterträdarnationerna" till den gamla dominerande stormakten så som det sett ut sedan 1600-talet har det varit ungefär såhär:

Holland (efter Westfaliska freden) - England/Storbrittanien (efter Napoleonkrigen) - USA (efter andra världskriget).


Varje gång har något större land tagit över (större intern marknad), ofta i någon sorts periferiposition (Holland låg/ligger omgärdat av träsk och skyddade ganska väl mot invasioner, britterna hade sin ö och Engelska Kanalen, USA är omgärdat av Kanada och Mexico varav inget av dessa länder utgjort något eget militärt hot mot landet). Denna periferiposition har gjort att man inte behövt satsa så mycket av överskottet på en stående landmilitär jämfört med länder som varit omgärdade av fiender. I uppgångsläget har en större andel av arbetskraften kunnat söka sig till produktiva industrier istället för någon dammig armékasern. Därtill så har de nya ledande länderna haft något attraktivt att erbjuda övriga världen ideologiskt (handelsrätten och kolonier i Hollands fall, parlamentarism och självstyre för vita bosättarstater i Englands/UK:s fall, avkolonialisering och medborgarskap i demokrati för alla på jorden i USA:s fall).

Mot dessa länder fanns konkurrenter till de avgörande tillfällena. Frankrike försökte ta Englands/UK:s plats under Napoleonkrigen. Tyskland försökte sig mot USA:s inflytande i båda världskriget. 30-åriga kriget handlade om Habsburgarna i Wien skulle ta ledartröjan för en stor del av Kontinentaleuropa.


De enda länderna som skulle kunna efterträda USA efter det här schemat vore Kina eller Indien. För USA är redan världens tredje största land sett till befolkningsmängden så det är de enda länderna med en potentiellt större hemmamarknad.
Båda länderna har varsin miljardbefolkning. Indien är på väg att växa om Kina (vars befolkning föråldras och minskar), har en sorts demokrati och federation och kan sägas vara ett "mångkulturellt samhälle" även om hinduismen har avgörande inflytande i den indiska kulturen. Kina är en enhetsstat där alla minoriteter ska lära sig veta hut mot hankineserna och förväntas agera inom vissa snäva ramar. Förutom Tibet har Kina problem med islamistiska grupper i Xinjang nära Kazakhstan. Kina är dessutom omgärdat av länder som ser med stor misstänksamhet på landets göranden och motiv. Var för sig är de kanske bara 1/10 av Kinas befolkning (Japan, Filippinerna, nästan Vietnam och de båda Korea) men tillsammans utgör de ett stort motstånd mot Kinas planer. Lägg till att relationerna med Ryssland mycket väl kan svänga ganska snabbt (just nu är de hyfsade, men tänk om kinesiska nationalister ställer krav på Vladivostok som gick till Ryssland från Kina 1860 och är ett av alla dessa "orättvisa fördrag". Avståndet mellan Moskva och Peking är över 1000 mil, de flesta ryssar bor väster om Uralbergen och bryr sig inte nämnvärt om Kina eller olika delar av Sibirien).


Hade inte Indien, Pakistan och Bangladesh delats upp hade Sydasien redan gått om Kina i befolkningsmängd. Indien och Pakistan är som hund och katt. Men Indien har i alla fall en mer intressant ideologi att erbjuda omvärlden än Kina. Indierna kan visa på hur multietniska stater kan lösa tvister på en oblodig nivå. Kinesisk statsideologi handlar mest om att hålla samman riket för att undvika ännu en kaotisk splittringsperiod i landets historia. Ett enat Sydasien hade inte behövt satsa jättemycket pengar på försvar (lite mot Iran/Afghanistan, Himalaya stoppar kineserna och träsken Burma). För oss västerlänningar är det vidare praktiskt att de använder engelskan som ett officiellt överspråk i alla de länderna, det gör det lättare för oss att kommunicera med dem än med kineserna.

*****
Det är för tidigt att säga ifall detta är något som kommer att falla in efter gamla mönster. Men gör det det, så tror jag att det kommer att ses som en konfliktperiod med Kina och Indien som huvudaktörerna precis som det var .
(För den som känner igen tankegångarna så är detta efter longue durée, Annalesskolan och Immanuel Wallerstein. IW skriver fortfarande på sin blogg två gånger i månaden som han gjort sedan 1998, rätt intressant läsning emellanåt: http://www.binghamton.edu/fbc/commen...n-archive.html )
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback