Mår inte bra alls.

Det går över... jag har vacklat omkring i helvetet och dess nio kretsar så många gånger nu genom åren att jag har klippkort... men det var ett bra tag sen nu , som jag hade besvär , dvs - och låt mig förtydliga - 3mmc körde jag iv i två års tid... påminde - blott en smula - om mitt absoluta favoritpreparat Butylone, som gav mig himmelska skjutsar a 15 min och liknande när batcharna var nya, rena och obankade - fy fan vilket preparat!

Och när man gick av de båda , iofs var det cocktails ofta, dessutom, med allsköns rc-centralstimulanter samt vanligt knark, men ändock - så kunde jag uppleva symptomen TS beskriver... lite som att vandra utanför sig själv, lulla runt och ibland funderade jag också på - "kommer det att släppa, ska det vara såhär nu"?

En gång efter ett intensivt race kände jag mig full blown, akut psykotisk i 3 dagar och det var mörkt och ledsamt, dystert - alltså en väldigt tunn beskrivning känner jag...men hoppas ni förstår - en uppgivenhet jag aldrig erfarit tidigare riktigt som betydde att jag kapitulerade inför psykosen...vilket ju inte var en psykos utan ett psykotiskt tillstånd.... som man ju förövrigt har fått efter långpundande på tjack etc, ja de flesta droger just när man går av dem kan framkalla dessa tillstånd, speciellt om man är under psykisk press....ja ni vet ju...

Men det är ju lite som när man tar först pannan på en stark RC-stimulant! Man sitter där med kolven i botten och tänker... "-Hur ska jag ta in det här nu då?" medan rushen kommer från fötterna uppåt, som en lavin som bytt riktning...

Alltså - missförstå mig rätt - jag har en lång historia av självmedicinering och känner till de flesta tillstånd...men dessa dagar var jag psykotisk på riktigt, med röster, förvisso inte alltför tydliga utan mer som mummel men ibland liknande ord, hallucinations-skumheter såsom fluffiga saker som gled/studsade längs golven och i ögonvrån, och flimmer, flimmer, flimmer... och det var efter ett intensivt 3-mmc-race..., visst har jag känt mig jävlig på andra preparat men 3mmc - det går över... jag vet inte, kan väl finnas extremfall, och det skall behandlas med försiktighet, är ju potent i små doser... men ta det lugnt, det GÅR över.

(det finns så många konstiga medel man kan/kunde råka komma över , minns inte bokstäverna nu men ett ämne fick mig att känna brandlukt varje gång jag tog det ... det var jävligt skumt, dissociativt och jobbigt, var ju tvungen att springa runt och försöka släcka hela tiden... då var det illa... slängde saker i vatten som inte brann. Jag ska se om jag kommer på vad det hette...)

Men tar man det lugnt med 3-MMC är det ju skönt bara... med bra, mjuk men intensiv kick och behaglig skapigt lång påtändning eller hur...bara man tar det lugnt och väger det ordentligt, i alla fall så man har koll på hur mkt man tar... onödigt att ta risker...och man borde inte blanda med så mkt annat och ha sig... bara mina tankar kring detta...

Ang att jag citerade dig, Ben, är att jag håller med om en del - rida ut ångesten, tycker du ger en hel del goda råd och verkar erfaren/insatt - gillar framförallt termen "Visuell tinnitus", perfekt beskrivning!

Men, jag vet inte, HPPD, det får iofs stå för dem som åkt på det, jag har dock klarat mig så ska väl inte uttala mig men efter en gång såhär...? Ja, skit samma...J

Jag är inte så insatt där så ska inte säga för mkt om HPPD men vad jag menar är att jag hade de symptomen och jag bankade ju i mig under långa perioder och klarade mig ändå....men man är ju olika - icke att förglömma!!!

Men det här med att undvika lugnande är jag inte helt med på, alltså jag anser inte det... uppmuntrar såklart inte till nåt poppande som leder till beroende men i specialfall som detta rekommenderar jag att man planar ut med åtminstone lättare bens, utan det hade jag inte klarat mig iaf och då gick jag på starkare mediciner... ingen benso-reklam alltså, men det kan ju hjälpa snubben/tjejen....

Ja, jag vete fan... Lycka till iaf, TS, och ta det lugnt bara... PM-a om du behöver prata...

MVH Medic

Hej! Nu är det så att förra helgen ville jag testa något utöver den vanliga alkoholen. Så jag och en vän bestämde oss för att prova lite centralstimulantia. Det är en rc drog som jag tror hette 3-mmc, men är inte helt säker, för jag kommer inte ihåg vad som sades.

För övrigt skulle jag inte se mig som en riktig brukare, då jag bara har provat RC en gång innan.

Den här gången verkade det som att de blev för mycket. Vi hade väl köpt en 2g och tagit hälften delat på två personer. Alltså max 400-500mg var på 4 timmar. Mycket bra rus med skön effekt. Men mår desto sämre nu...6 dagar efter intag.
Har mått ganska dåligt hela veckan med flimmer och sveda i ögonen, yrsel och huvudvärk. Har haft grym ångest som kan bli riktigt jobbig när jag är ensam.

Nu är det exakt en vecka sen jag tog det och nu när jag skriver detta har jag fortfarande yrsel och suddig och flimmrande syn. Ångesten kommer och går.

Har någon varit med om något liknande? Vad ska jag göra? Kommer det gå över? Jag har lärt mig min läxa och kommer inte röra detta mer.

Mvh

Tackar för de vänliga orden.

Min egen erfarenhet är att det funkat bra att gå från ångest till opioid till benzo. Opioider är också lugnande och har inte samma riskfaktor som benzo när utgångspunkten är en kronisk ångest eller depression som måste brytas.

Opioider anser jag fungerar väldigt bra och universellt mot alla onödiga problem. Sen har jag vid svårigheter med tillgång och beroende kunnat tillgå antingen en mindre önskvärd opioid eller benzo på ett mer riktat sätt, som det var.

Säger samma sak som du. Rekommenderar ingenting specifikt mer än att som sagt rida ut ångesten i möjligaste mån, då ångest per definition inte har permanent utsträckning i tiden, utan varar en begränsad tidsmängd per tillfälle.

Grundläggande och gratis åtgärder som ordentligt med sömn, vila, tv/film och ordentliga måltider, samt andra normala saker som en promenad i friska luften verkar rimligare. En veckas ångest ska nog oftast betraktas som jävligt billigt för en ordentlig tjackmacka. Jag observerar att TS skriver "mått ganska dåligt", "ångesten kommer och går" och att ångesten "kan bli jobbig". Det är ju bortom normalt, för att inte säga billigt.

Så att om det hade varit svår ångest flera gånger i timmen så hade jag personligen gärna tagit några korn vitt heroin och tänt av på det regelbundet, och sen planat ut det hela med benzo i allra värsta fall. Men som sagt, vi är individer. Kanske räcker med en flaska vin (alkohol är också lugnande) att sippa på för TS?

Hallåj. Tack för alla inlägg och synpunkter. Tänkte bara skriva lite kort hur läget är för de som vill veta.

Första veckan var inte rolig alls, som ni vet. Men det har blivit bättre.
Jag följde era råd att äta och dricka ordentligt, vilket också var svårt till en början då jag inte hade någon större aptit.

Idag äter jag normalt och dricker mycket vatten, men har fått problem att sova, men det har också blivit lite bättre sen några dagar tillbaka. Det har varit som om kroppen kan slappna av, men inte ögon och skallen.

Vissa nämner HPPD, vilket fick mig att läsa lite kring ämnet, men jag tror inte det är nåt jag har fått.
Däremot är det en symtom som sitter kvar, och det är flimret. Alla har ju mer eller mindre lite flimer i synen, men vill nästan påstå att mitt är lite starkare än förr.
Flimret skulle jag vilja beskriva som brusig bild, fast jag har inga "efterbilder" eller efterhängande spår eller blixtar. Utan det är mer brusigt som om jag skulle ha lyft någonting väldigt tungt eller som om jag skulle tagit ut mig efter ett hård träningspass. Samma brus man kan få efter man ställt sig upp för snabbt, ni vet?
En annan sak jag känt är, om jag tittar fokuserat på en "rak yta" på långt håll, exempelvis ett dörrfoder eller något annat som är med en rak yta, så kan det skaka lite grann. Svårt att förklara.
Läser dock som vanligt.

Någon nämnde ångest också, vilket är nånting jag aldrig känt ordentligt. Har aldrig i mitt liv upplevt stark/extrem ångest. Men det är vad jag tror har varit den stora boven i det hela. Jag sökte hjälp på vårdcentral och akuten efter första veckan. Men allt såg bra ut.

Kort sagt. Jag mår bra, men på nåt sätt känner jag att det inte är 100. Jag kanske fortfarande är orolig? Jag känner mig sällan fysiskt trött, men ögonen kan kännas lite som om jag inte sovit på ett dygn ibland.

Viryz