Citat:
Ursprungligen postat av
DeadByDawn
Visst finns det dem som har det som läggning. Som behöver, lever och kräver det. Sen finns det de som är intresserade utav det och gärna provar nån gång men kanske ingen dealbreaker om det inte skulle funka med ev. partner.
Jag menar att det både är en läggning och ett intresse. Beroende på hur mycket behov man har och hur man identifierar sig med sin "läggning". Förnedring hör väl mer eller mindre till dock.
Jag upplever att eventuella trauman i livet har mer inverkan på kvinnors (undergivna)läggning är mäns. Fast kanske är det mer okej för en kvinna att prata och reflektera över jobbiga händelser.
Lite funderingar bara.
Tror man är de man är sexuellt till en början i sin ungdom, där tenderar de stereotypa könsrollerna vara präglat i ens DNA. Men med ålder, nyfikenhet kommer också erfarenhet - först då kan vi förändra. Så om jag som ung föddes in i en norm, kan ja 10-20år senare bryta den. Måste bara inviga lite mod och rätt verktyg, sen kommer självförtroendet falla på plats och när en väl har fått självkänslan där den ska vara - så kan alla göra va fan man vill. Enkelt i teorin.
När man inser att ug egentligen handlar om att "få" behandlingen utförd på sig, och dom handlar om att "ge" dvs utföra den på ug. Kan man se detta i andra perspektiv s att jag är "passiv / aktiv" eller framgångsrik eller arbetslös. Närå, finns säkert undantag som bekräftar regler - i allra högsta grad. Men allt är inte definitivt, samhället luckras upp, genus perspektiven också.