Flyga antipodiskt utan mellanlandning

Våren 2018 börjar Qantas att flyga London-Perth, vilket blir första gången som det är möjligt att flyga direkt till Australien från Europa med ett kommersiellt flygbolag:

http://www.abc.net.au/news/2016-12-1...r-2018/8110266


Hur många år till dröjer det innan vi kommer kunna flyga "överallt" utan byten s.a.s?


Peking-Buenos Aires är närmaste antipodiska storstäder med ett avstånd på 19 260 km. Idag flyger Qatar Airways Doha-Auckland på 14 535 km och 17h40min, London-Perth blir 14 499 km på 17h. Så vi är en bit kvar till att kunna flyga antipodiskt (det är inte omöjligt tekniskt ens idag, jag talar här om den kommersiella möjligheten till sdana flyg, att få bränslet att räcka och kunna lasta in tillräckligt många passagerare för lönsamheten etc).


Inget uppkommer utan efterfrågan, men nog finns det efterfråga på flygningar utan mellanlandningar London-Australien/Nya Zeeland (Perth är trots allt flera hundra mil långt ifrån Melbourne/Sydney/Guldkusten så de flesta australiensare kommer få byta till ett inrikesflyg). Och nog borde kineserna vara intresserade av att kunna flyga till Buenos Aires direkt av prestigeskäl och som ett led i den egna tekniska utvecklingen?


Det har skett en del de senaste 10-15 åren inte minst för att asiaterna (Qatar Airways, Singapore m.fl.) har fått upp farten på långdistansflygningarna. Och Qantas ser nog gärna till att bli av med "The Kangaroo route" över Hong Kong/Singapore/Dubai för mellanlandningar till Europa. Men hur ligger det till just nu på utvecklingsfronten?

Tveksam på om det alls kommer att hända. Jag har inga större förhoppningar att London - Perth kommer bli någon succe.

Problemet är att när man börjar flyga riktigt långt ökar bränslekostnaden inte linjärt längre. Du tar med extra bränsle för att bära ditt extra bränsle och det ökar priset per säteskilometer ganska kraftigt.

Det finns en sweet spot någonstans som jag har för mig är runt 10 timmar eller så. Börjar man flyga längre ökar kostnaderna ganska fort och man blir fort lastbegränsad för man har med sig så mycket bränsle.

Det är en intressant idé men för den här typen av ultra long haul är min personliga gissning att hub-and-spoke är det som kommer vara mest effektivt även i framtiden.

Det många glömmer i sammanhanget är att det inte är den teoretiska flygsträckan som är problemet utan att vindar och väder skapar varierande förutsättningar, främst på vägen tillbaka till Europa, som kan förlänga den faktiska flygtiden med flera timmar. Såg att Qantas hade räknat på det en gång i tiden, och att de skulle klarat det vissa dagar men inte andra...och det går ju inte att erbjuda en biljett till "London, men kanske Budapest istället idag..."

Det som sätter begränsningarna är alltså att man i vissa lägen skulle behöva plan som är ekonomiska att flyga nonstop i uppåt 20 timmar. Det skulle iofs kunna vara en prestigelinje som mest körs av PR-skäl, kanske i en ren businessclass setting, men det skulle inte hålla i längden.

Vad det gäller ultralånga rutter borde det säkert vara mest prestige kopplat till London-Sydney....

Flygplan utvecklas för varje år, inte minst motorer. Det kommer säkert vara möjligt att tillverka ett flygplan som kan flyga London-Sydney på kanske 20h. Frågan är väl om det är ekonomiskt lönsamt jämfört med idag att mellanlanda.

Sedan måste man också tänka på hur länge en människa vill sitta på ett flygplan.

Om inte hastigheten (tiden) kan förbättras så tror jag inte att extrema long-haul kommer bli så populära eller ekonomiskt lönsamma.

Jag har för mig, men är väldigt osäker på detaljerna, att även Singapore Airlines planerar långlinje i repris Singapore - New York och att det väntar på en A350 som ska klara jobbet.
Ett problem är att det finns inte så många rutter som är antipodiskt långa, det skulle behövas fler miljonstäder ute i Stilla havet, vilket gör de flygplan som krävs överkvalificerade för många rutter.
Australien hade 2016 7,6 miljoner besökare och landets befolkning gjorde 2015 8,4 miljoner utlandsresor, varav 2 miljoner var korta resor till Nya Zeeland och Indonesien, 1 miljon gick till USA och en miljon till Europa. Inresemönstret ser liknande ut. Totalt ca 16 miljoner resor till landet varje år eller 44000 per dygn.
http://tra.gov.au/research/latest-ivs-report.html
Totalt sett sker det runt en miljon resor per år och riktning UK - Australien (en i sammanhanget relevant sträcka), vilket kräver ca 3000 flygstolar/dygn, 10 flygplan. En jobbig grej är att alla ska inte flyga London - Sydney; flyger du från Manchester så kan du lika gärna lägga ditt byte i Arabien som i London. Tittar man på konkurrensen så ser man att det redan går runt 10 A380 varje dag mellan UK och Dubai och fler mellan Dubai och Australien. Sedan kan man byta i Doha, Bangkok, Singapore.....
Så jag tror inte det blir så lätt att flyga särskilt mycket längre än idag.