Citat:
Ursprungligen postat av
hasseochtage
Intressant. Vad bottnar ditt intresse i? Rastlöshet? Mindervärdeskomplex?
Är uppvuxen i en småstad där de flesta pratar (illa) om varandra. Rastlöshet är den stora boven. Jag märker sen att när jag gick från halvslappande student till arbetslivet så slutade jag stalka helt, min fritid blev för värdefull för att tänka på andras inkomster.
Mindervärdeskomplex har jag aldrig känt om pengar och inkomster, utan där har jag nog snarare känt mindervärdeskomplex om att jag inte är en riktig man då jag saknar intresse för sånt som traditionella män gör som att vara bra hemmasnickare eller kunna montera isär en motorcykel spontant och montera ihop den igen på en halv dag, samt att jag är uselt pojkvänsmaterial och jag själv är förvånad över att det finns brudar som fallit emotionellt för mig.
Är det någon grupp av människor jag är avundsjuk på så är det snickare som köper en bostadsrätt billigt, slänger ut det gamla köket, badrummet, vardagsrummet, ja hela lägenheten och får det att se ut som en modern Manhattanlägenhet. Snickarnas status, manlighet, naturligt muskulösa kroppar och grova händer, och att snygga brudar dras till dem fastän många snickare är helt retarderade utan talförmåga får mig att känna mig otroligt mindervärdig. Jag är bra mycket annat, men betonar ofta vad jag inte är bra på när jag jämför mig med andra. När jag varit student och pluggat på helgerna med korta avbrott för runkpauser så håller en gammal mobbande klasskompis på att sätta på en 17-årig blondin sin stora fräscha lägenhet. Jag kan få brudar genom charm, skönhet, intellektuellt språk och verka spännande, men nån riktig karl kommer jag aldrig bli.