Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2017-03-13, 13:47
  #1
Medlem
om man vet vad det är för sorts stöt är det enkelt att räkna på men hur vet man vad för sorts stöt det är?

anta att det är metallkulor

måste ha nåt med tröghet att göra
Citera
2017-03-13, 13:59
  #2
Medlem
bjornebarns avatar
Citat:
Ursprungligen postat av baldarchin
om man vet vad det är för sorts stöt är det enkelt att räkna på men hur vet man vad för sorts stöt det är?

anta att det är metallkulor

måste ha nåt med tröghet att göra

Inelastisk* kallas det. Det har inte med tröghet att göra, utan materialets lätthet att deformeras av stöten, samt på vilket sätt det deformeras. Tex två hårda metallkulor kan inte deformeras nämnvärt, och därför behåller de det mesta av den kinetiska energin som just kinetisk energi. Om du istället tänker på en skumgummiboll så kommer den snabbt att stanna om du släpper den mot golvet, för att skumgummit i stöttillfället defomeras, varpå det pga inre friktion omvandlas till värme i bollen.

En studsboll är lite annorlunda, den kan visserligen deformeras, men den deformeras på sådant sätt att det bygges upp en spänning i den likt en fjäder, varpå kinetiska energin omvandlas till potentiell energi, som sedan går tillbaka till kinetisk energi.
Citera
2017-03-14, 17:22
  #3
Medlem
skunkjobbs avatar
Vad som är elastisk eller oelastisk stöt (jag tycker båda negationerna in- eller o- är ok) förklarade bjornebarn rätt bra. Klassiskt exempel på elastisk stöt är att kasta en degklump i golvet, den studsar nästan inte alls medan två nickelkulor som träffar varandra studsar jättebra.

I verkliga livet dock så finns det inga kollisioner som är rent elastiska eller rent oelastiska, det finns alltid ett visst inslag av det ena i det andra. Degklumpen har en viss liten elastisk töjning även om den är djävligt liten och nickelklumparna får en viss mikroskopisk bestående deformation eller värmeutveckling.

Eller fan, jag ångrar mig nog, fullständigt oelastisk stöt kan det nog vara när degklumparna fastnar i varandra och fortsätter i en gemensam riktning. Även om det initialt förekommer elastiska rörelser i degen så dämpas den ut efter en stunds dallrande och då får man nog säga att det är fullständigt oelastiskt på riktigt.

Men fullständigt elastiska stötar skulle jag i alla fall säga inte förekommer i verkliga livet, åtminstone inte på en makroskopisk skala (typ sådant vi kan se med blotta ögat, på atomnivå är jag osäker).
Citera
2017-03-15, 09:39
  #4
Medlem
bjornebarns avatar
Citat:
Ursprungligen postat av skunkjobb
Men fullständigt elastiska stötar skulle jag i alla fall säga inte förekommer i verkliga livet, åtminstone inte på en makroskopisk skala (typ sådant vi kan se med blotta ögat, på atomnivå är jag osäker).

Makroskopisk skala känns tveksamt, men på atomnivå finns det. Tex är Rayleigh scattering fullständigt elastisk, fotonerna har samma energi före som efter interaktionen. Den mycket ovanligare processen Raman scattering däremot är inelastisk. När fotoner interagerar med en molekyl skapar de en polarisering av den, och om den denna polarisering kopplar till andra möjliga excitationstillstånd (tex vibrationstillstånd) i molekylen så kan det överföras energi från det ena tillståndet till det andra. För att kopplingen skall ha en nämnvärd styrka krävs dock att frekvenserna är likvärdiga och därför är det bara en bråkdel av allt infallande ljus som faktiskt utför Raman scattering, istället för Rayleigh scattering. Vidare så är det vanligare med en fullständig absorption av fotonen, dvs när fotonens energi är exakt lika stor som excitationstillståndet hos molekylen (därav absorptionslinjer i ett absorptionsspektrum hos tex gaser).


btw, scattering på svenska, blir det spridning? :s Låter konstigt så jag tror jag fortsätter med svengelska...
Citera
2017-03-15, 10:37
  #5
Medlem
nerdnerds avatar
Fullständigt elastiska stötar förekommer nog faktiskt i astronomi. Slungeffekten är ett exempel. Men en sond krockar ju inte med planeten? Spelar ingen roll. Sond och planet påverkar varandra via gravitation. För en studsande boll är det inte heller något som krockar egentligen, utan där byggs det också upp krafter av t ex elektrisk natur. Att sond och planet drar i varandra istället för att skjuta ifrån varandra är bara en detalj i hur just den här "spridningsprocessen" ser ut. Som btw också funkar på ett liknande sätt mellan positivt och negativt laddade elementarpartiklar. Fast ska man förstå det senare ordentligt måste man förstås räkna med kvantfysik.

Om en elektron och en proton sprids mot varandra (dvs "krockar") är det en helt elastiskt stöt om det inte bildas några nya partiklar under processen. Det man ffa kan få är nya (reella) fotoner, som tar bort en del av energin, och alltså blir stöten inelastisk.

I partikelfysik är faktiskt detta själva definitionen på elastisk stöt: samma partiklar ut från kollisionen, som in i den.

Två stora himlakroppar som flyger nära förbi varandra kan förlora energi via gravitationstrålning, vilket gör den "stöten" inelastisk. Svag effekt men intressant, och faktiskt observationellt verifierad, med Nobelpris till Hulse & Taylor.
Citera
2017-03-15, 11:05
  #6
Medlem
bjornebarns avatar
Citat:
Ursprungligen postat av nerdnerd
Fullständigt elastiska stötar förekommer nog faktiskt i astronomi. Slungeffekten är ett exempel.

...


Två stora himlakroppar som flyger nära förbi varandra kan förlora energi via gravitationstrålning, vilket gör den "stöten" inelastisk. Svag effekt men intressant, och faktiskt observationellt verifierad, med Nobelpris till Hulse & Taylor.

Fast skall man vara petig så sändes det väl ut gravitationsvågor även om ena objektet har nära på försumbar massa, bara att det är så litet att man i praktiken kan säga att interaktionen är elastisk? Det som gör att mikroskopiska stötar kan vara rent elastiska kommer ju ifrån att det förekommer förbjudna energitillstånd, något som inte förekommer hos makroskopiska objekt på samma sätt.
Citera
2017-03-15, 11:46
  #7
Medlem
tack för info. Jag har en till fråga. Hur fungerar länkar när de får en eller flera stötar?

https://en.wikipedia.org/wiki/Linkage_(mechanical)

I en vanlig kraftsituation modelleras länkarna att ha noll moment i länkarna. Men om ett länksystem får en stöt av en järnkula eller nåt är det samma sak? eller kommer bara en massa vibrationer skapas? eller blir det moment i länkarna nu pga deformation? var sker deformationen i länkarna? ett annat fall som jag hade uppskattat om nån svarade på är om länksystemet är spänt med fjädrar så att alla delar rör vid varandra när stöten sker.

alltså hur sprids en stöt i ett länksystem?

exempel på länksystem jag tänker på:
https://en.wikipedia.org/wiki/Linkag...e_four_bar.png
http://www.mechanicalspider.com/elem.../positions.gif
__________________
Senast redigerad av baldarchin 2017-03-15 kl. 11:49.
Citera
2017-03-15, 11:55
  #8
Medlem
kanske det beter sig som ett fackverk?
Citera
2017-03-15, 20:43
  #9
Medlem
skunkjobbs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av nerdnerd
Fullständigt elastiska stötar förekommer nog faktiskt i astronomi. Slungeffekten är ett exempel. Men en sond krockar ju inte med planeten? Spelar ingen roll. Sond och planet påverkar varandra via gravitation. För en studsande boll är det inte heller något som krockar egentligen, utan där byggs det också upp krafter av t ex elektrisk natur. Att sond och planet drar i varandra istället för att skjuta ifrån varandra är bara en detalj i hur just den här "spridningsprocessen" ser ut. Som btw också funkar på ett liknande sätt mellan positivt och negativt laddade elementarpartiklar. Fast ska man förstå det senare ordentligt måste man förstås räkna med kvantfysik.

Om en elektron och en proton sprids mot varandra (dvs "krockar") är det en helt elastiskt stöt om det inte bildas några nya partiklar under processen. Det man ffa kan få är nya (reella) fotoner, som tar bort en del av energin, och alltså blir stöten inelastisk.

I partikelfysik är faktiskt detta själva definitionen på elastisk stöt: samma partiklar ut från kollisionen, som in i den.

Två stora himlakroppar som flyger nära förbi varandra kan förlora energi via gravitationstrålning, vilket gör den "stöten" inelastisk. Svag effekt men intressant, och faktiskt observationellt verifierad, med Nobelpris till Hulse & Taylor.
Jag tänkte faktiskt just på exemplet gravitationsslunga när jag skrev mitt tidigare svar här men jag tänker att i verkligheten har man ändå någon mikroskopisk tidvatteneffekt som gör det till en inte helt perfekt elastisk stöt. Men det kan nog vara allt bra nära, kanske så nära man kan komma...

Citat:
Ursprungligen postat av baldarchin
tack för info. Jag har en till fråga. Hur fungerar länkar när de får en eller flera stötar?

https://en.wikipedia.org/wiki/Linkage_(mechanical)

I en vanlig kraftsituation modelleras länkarna att ha noll moment i länkarna. Men om ett länksystem får en stöt av en järnkula eller nåt är det samma sak? eller kommer bara en massa vibrationer skapas? eller blir det moment i länkarna nu pga deformation? var sker deformationen i länkarna? ett annat fall som jag hade uppskattat om nån svarade på är om länksystemet är spänt med fjädrar så att alla delar rör vid varandra när stöten sker.

alltså hur sprids en stöt i ett länksystem?

exempel på länksystem jag tänker på:
https://en.wikipedia.org/wiki/Linkag...e_four_bar.png
http://www.mechanicalspider.com/elem.../positions.gif
Det där är inga bra exempel på fenomenet stöt. Det brukar vara att en kropp kommer farande och krockar med en annan men här har ju länkarna kontakt med varandra hela tiden.
Citera
2017-03-15, 21:00
  #10
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av nerdnerd
Fullständigt elastiska stötar förekommer nog faktiskt i astronomi. Slungeffekten är ett exempel. Men en sond krockar ju inte med planeten? Spelar ingen roll. Sond och planet påverkar varandra via gravitation.
Det blir lite tidvatteneffekter också.
Citera
2017-03-15, 21:08
  #11
Medlem
nerdnerds avatar
Citat:
Ursprungligen postat av skunkjobb
Jag tänkte faktiskt just på exemplet gravitationsslunga när jag skrev mitt tidigare svar här men jag tänker att i verkligheten har man ändå någon mikroskopisk tidvatteneffekt som gör det till en inte helt perfekt elastisk stöt. Men det kan nog vara allt bra nära, kanske så nära man kan komma...
Citat:
Ursprungligen postat av Oscar111
Det blir lite tidvatteneffekter också.
Det har ni ju förstås rätt i. Tänkte inte på det just nu. Men det kan ju t o m hända att den mindre kroppen slits sönder av tidvattenkrafterna.
Citera
2017-03-15, 21:29
  #12
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av skunkjobb

Det där är inga bra exempel på fenomenet stöt. Det brukar vara att en kropp kommer farande och krockar med en annan men här har ju länkarna kontakt med varandra hela tiden.

en kula som stöter ihop med ett länksystem är väl en stöt?

anta att allt material är av metall

det är intressant om länkarna fortsätter rotera eller om de bara överför stötar mellan dem och det är det jag undrar.
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback