Pim - identifierar sig varken som man eller kvinna

Så om hen hade opererat bort den fitta du har bestämt dig för att hen har mellan benen (själv har jag ingen aning om hur hen ser ut där) hade du kunnat gå med på att ta hen på allvar?

Det är inget problem med att hon inte kan identifiera sig själv med något kön. Har hon problem att förlika sig med fittan hon har mellan benen så är inte det samhällets fel. Och samhället kommer definitivt inte anpassa sig efter alla hennes önskemål.

Hen uttrycker bara ett enda önskemål. Varför pratar du om önskemål i plural? Försöker du medvetet göra det här till en större sak än det egentligen är, eller gör du det omedvetet?

Nej? För hon föddes med en fitta. Då är vederbörande en hona rent biologiskt. Sen om hon vill modifiera sin kvinnokropp gör ingen skillnad. Hon är kvinna.

Hur vet du allt detta? Har du sett hen naken?

Men OK, du är en sådan som tror att könskorrigering inte finns. Resten av samhället har sprungit om dig för länge sedan, och jag är glad att sådana som du är i minoritet.

Väl ingen som vet vad kön är, egentligen. Det är en gåta för mänskligheten tydligen.

Men lite längre ner på sidan finns en bild som jag tycker är förfärlig

Skärmdump:

Vad är önskemålet? Att folk ska ta hennes psykiska problem på allvar? Vill hon kalla sig själv för icke-binär så får hon göra det. Ingen hindrar henne. Men hon kan inte förvänta sig att folk som inte känner henne ska anpassa sig efter hur hon vill att allt ska vara.

Det är bara att läsa innantill (prova, det är inte så svårt!): Hen kämpar för införandet av ett tredje juridiskt kön. Om du hittar fler önskemål får du gärna lista dem här, om inte kan du sluta ljuga om att hen kräver att samhället ska anpassa sig till alla hens önskemål.

Jag tror att sådana här människor ändå hade mått bättre i en tid där de varit tvungna att försöka leva som sitt biologiska kön. För det kan ALDRIG bli som h*n vill, att det skulle införas en tredje könskategori som kallades "hen" och hette könsneutrala namn, och så skulle alla människor acceptera det och de skulle kunna leva som vem som helst.

Det KAN aldrig bli så, inte minst för att de är så få. De flesta av oss skulle aldrig ha en sådan person i klassen eller på jobbet, man skulle på sin höjd stöta på dem rent flyktigt någon gång. Så man hinner inte vänja sig. De kommer ändå alltid att vara en konstig minoritet.

Så jag hävdar, att det vore bäst för dem att lära sig att acceptera sitt kön och att agera som det i största möjliga mån. Idag behöver det ju inte ens påverka särskilt mycket, eftersom det har blivit mycket tillåtet att leva med en partner av samma kön, och eftersom nästan alla yrken står öppna för båda könen. Det finns även många könsneutrala klädesplagg o.s.v.. Det GÅR att leva med detta utan att göra ett åbäke av sig själv.

Va? Vad har rådande rättsläget och samhällets acceptans med antalet kön att göra? Så du menar att om samhället helt plötsligt är ok med 100 olika kön så existerar de helt plötsligt ur tomma intet? Om jag säger att jag varken är man eller kvinna, utan jag är hälften kundvagn och hälften strömbrytare, ska jag då kunna kräva av samhället att anpassa sig efter det? Jag vill ha toaletter just för kundvagnar och strömbrytare ute på stan, i skolan, på jobbet osv. Jag kräver att jag slutar exkluderas när, för att ta Pims exempel, busschauffören säger mina damer och herrar... osv.

Nej, det finns bara 2 kön vad nu än människor som Pim säger, tycker och känner. Att uppmuntra hennes beteende är inte schyst, utan det enda man gör är att uppmuntra deras falska verklighet som inte finns, inte kan finnas och aldrig kommer finnas.

Hennes tuttar, ljusa röst och kroppsform trodde jag var tillräckligt nog. Jag behöver inte snoka mellan benen på henne för att inse att hon är en hon. Hur lite hon än vill förlika sig vid den tanken.

Det är ju inte som om det alternativet inte står dem till buds sedan väldigt lång tid. En del gör säkerligen precis som du förordar, medan andra känner att livet blir odrägligt när de försöker. Det är lite som med bögar och flator: En del smyger med det livet ut (även om de blir färre och färre) medan andra är öppna med det.