Arbetsrätt: Skattefritt skadestånd INNAN förhandlingar och dom?

Ber om ursäkt för kryptisk rubrik. Kunde inte sammanfatta det bättre.

Läget:

Jag och arbetsgivare på kollisionskurs. Det lutar åt att jag stämmer (TR). Eventuellt blir det AD senare.

Undran:

Om jag redan nu, dvs innan TR och AD, får arbetsgivaren att fatta att han gjort fel och att jag vill ha ersättning för "ärekränkning", utebliven inkomst osv, hur bär jag mig åt?

Alltså, hur bör jag göra för att jag (och/eller arbetsgivaren) ska slippa betala skatt på pengarna vid en förlikning?

Vissa typer av arbetstvister kan dras direkt inför Arbetsdomstolen. Domstolen är då första och enda domstol. För att en arbetstvist skall få föras direkt till Arbetsdomstolen krävs två saker. Talan måste väckas av en arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation eller av en arbetsgivare som själv slutit kollektivavtal. Därutöver måste målet gälla tvist om kollektivavtal eller tvist som avses i medbestämmandelagen (exempelvis föreningsrättstvister eller tvister om förhandlingsrätt) eller tvist mellan parter som är bundna av kollektivavtal eller tvist som angår arbetsplats där kollektivavtal gäller.

I andra typer av arbetstvister skall talan väckas vid vanlig tingsrätt. För en enskild arbetstagare som inte är medlem i eller inte har stöd av någon facklig organisation gäller alltså att talan skall väckas vid tingsrätt. Detsamma gäller normalt en arbetsgivare som inte har stöd av en arbetsgivarorganisation. Om en part är missnöjd med tingsrättens avgörande i en sådan tvist kan överklagande ske till Arbetsdomstolen. För prövning krävs då att Arbetsdomstolen meddelar prövningstillstånd.

Jag antar du inte är medlem i något fack (dumt) så för dig gäller det och köra via tingsrätt om det inte är som ovan, en tvist ang kollektivavtal osv. Lön brukar regleras via avtalet och är du inte medlem i något fack så kan du heller inte hävda kollektivavtalet. Så jag gissar att tyvärr kommer du bli blåst på pengarna om inte arbetsgivaren enbart av god vilja vill betala ut de du skriver att den är skyldig. Lön regleras som sagt via kollektivavtallet och då det inte finns någon lagstadgad lön i Sverige så är det inte olagligt skita i betala OB, övertid eller 1 kr i timmen. Endast ett tecknat kollektivavtal ger mer eller anger minimum samt OB, övertid etc. Det är därför man ska vara med i sitt fackförbund, du får hjälp, kan hävda avtalet osv.

Kör du själv ett avtalsbrott vi tingsrätten så kan arbetsgivaren bara säga, ja vi vet vi gör fel men det skiter vi i då du inte kan hävda något avtal!

Däremot ärekränkning kan du anmäla din arbetsgivare för, bara gå till polisen så har du satt den stenen i rullning.

Tänk även på om du i affekt bara stämmer din arbetsgivar utan att du vet att du har juridiskt rätt så kommer du troligen förlora i tingsrätten, då får du betala rättegångskostnader vilket brukar hamna på par hundra tusen. Så mitt tips, tänk dig för innan! Har du rätt och lag på din sida och även din advokat säger att detta vinner vi, då ska du köra.

Vad rör det sig om för belopp? Det är stor skillnad på eventuella kostnader om det är ett småmål eller ett vanligt civilmål, även ansökningsavgiften skiljer sig, Vad har du fått för respons av ag hitintills?
Är det något som skall ersätta utebliven inkomst så kan du knappast undgå skatt.
Vid muntlig förberedelse i tr kan förlikning träffas, innan dess, gör en skriftlig betalningsanmodan.

Läsa på om när skadestånd kan vara skattefria:
https://www4.skatteverket.se/rattsli...lla-skadestand

Det du säger är i stora drag korrekt, dock vill jag poängtera en sak. Arbetstagaren kan mycket väl omfattas av kollektivavtalet, även fast man inte är medlem i någon organisation. Kollektivavtalet har en sk. normerande verkan och binder alla som påverkas av det, medlemmar som icke-medlemmar, förutsatt att de sysselsätts under detta kollektivavtal givetvis. Därför kan trådskaparen hävda att ett visst kollektivavtal anger en viss lön och sedermera begära ersättning utifrån detta. Det finns ju även möjligheter att man i det individuella anställningsavtalet har en annorlunda lön som överstiger den som anges i kollektivavtalet, vilket är vanligt, i synnerhet i tjänstemannayrken. Men jo, kort och gott, kollektivavtalet flyter in i det individuella anställningsavtalet om du sysselsätts under ett visst avtalsområde. Därför har du som arbetstagare alla rättigheter och skyldigheter som anges i detta avtal. Jag svarar på flera år gamla trådar då jag just nu har drabbats av corona, vilket ger mig tid att svara på aktuella, som inaktuella trådar.

Njaaaa, kolla in den här länken:

http://arbetetsmarknad.se/tema/medle...s-rattigheter/

Jag vill fortfarande hävda att en oorganiserad omfattas av kollektivavtalet, förutsatt att denne sysselsätts under ett kollektivavtal. En oorganiserad har exempelvis rätt till samma semester, ob etcetera som en organiserad. Ett kollektivavtal har en normerande verkan och binder medlemmar, såväl som icke-medlemmar. Som jag tidigare nämnde måste dock denna arbetstagare sysselsättas under kollektivavtalet för att det jag säger är applicerbart. Artikeln du länkat till innehåller en del korrekta saker, men mycket är felaktigt. Det är helt inkorrekt att oorganiserade inte omfattas av kollektivavtalet som artikeln hävdar. Kort och gott, ett kollektivavtal ger rättigheter till alla som sysselsätts under det. Detta är givetvis i viss mån ett problem för facken då icke-medlemmar kan åka snålskjuts på ett framförhandlat avtal. Låt mig skissera ett exempel. Du får ett anställningsavtal där det står att du får lön enligt avtal (vilket brukar betyda lön enligt kollektivavtal) och du är samtidigt oorganiserad. Arbetsgivaren bestämmer sig plötsligt för att inte betala ut någon lön till dig. Ingen specifik lön står ju i ditt anställningsavtal, men samtidigt kan du inte hävda i tingsrätt att du ska ha lön enligt kollektivavtal med logiken som författaren av artikeln har. Därför kan du inte få någon utebliven lön med det resonemanget. Kort och gott, personen som skrivit artikeln bör läsa på ganska mycket då det existerar flera rena felaktigheter i det som där står skrivet.

På sätt och vis.
Problemet är att arbetstagaren som inte är med i facket är inte en avtalspart och kan därmed inte hävda sin rätt enligt avtal, eftersom den arbetsgivaren inte har något avtal att hänvisa till.
Facket kan dock kräva att arbetsgivaren skall följa avtalet gentemot arbetstagaren eftersom facket är en av avtalsparterna.

En ej ansluten arbetstagare kan alltså inte i en domstol hänvisa till ett fackligt avtal eftersom personen inte är part i avtalet.
Inte heller kan denna personen kräva att facket agerar åt honom eftersom personen heller inte har något avtal med facket.

Kort sagt så är en arbetsgivare enbart bunden av kollektivavtal gentemot ej anslutna arbetstagare om facket kräver det, annars inte.

Det är riktigt att personen har mycket begränsade möjligheter att få stöd av facket som oorganiserad. En situation är väl om frågan är så principiellt viktig för facket att de väljer att företräda en oorganiserad, men i min erfarenhet är facket helt ointresserade av att hjälpa oorganiserade. Nja, alltså du kan ju inte hävda avtalet i sig, men ett kollektivavtal och dess villkorsbestämmelser flyter in i det individuella anställningsavtalet, dessa bitar är alltså delar av anställningsavtalet. Arbetsgivaren är visst bunden av kollektivavtalet gentemot oorganiserade, alternativet vore ju att arbetsgivaren kan agera hur den vill angående exempelvis lön, utan att riskera några konsekvenser. Därför kan en oorganiserade hävda i domstol att den ska ha xx i lön, då det framgår av kollektivavtalet, annars kan man ju inte hävda något alls, och blir helt utan lön. Nej den oorganiserade är inte avtalspart, det är inte heller de organiserade. Arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer, samt enskilda arbetsgivare är de enda som kan vara avtalsparter. Kort och gott, villkorsbestämmelser i ett kollektivavtal är en del av det individuella anställningsavtalet, förutsatt att du sysselsätts under kollektivavtalet. Så det kanske var lite slarvigt att rent ut sagt säga att man kan hävda kollektivavtalet rakt av. Du kan dock hävda att du ska ha lön, ob, övertid enligt ditt anställningsavtal utan att det anger några specifika siffror. Dessa siffror står istället i kollektivavtalet du omfattas av, varför du kan hävda denna rättighet enligt ditt anställningsavtal, som till stor del innehåller punkter ur kollektivavtalet angående lön, semester och liknande.

Det är en sak hur AG brukar göra dvs att alla anställda följer kollektivavtal.
Men om en AG som inte specifierat tex OB eller ÖT-ersättning bestämmer sig fär att inte betala ut detta så är du som icke-ansluten i princip rättsläs.
AT kan INTE hänvisa till kollektivavtalet då han inte är organiserad.

Arbetstagaren kan dock hänvisa till anställningsavtalet, där kollektivavtalets anställningsvillkor flyter in i anställningsavtalet. Om en oorganiserad arbetstagare ej på sådant sätt kan stödja sig på dessa bestämmelser innebär det att denne är rättslös, vilket inte är möjligt. Om det står att du har lön, övertid och liknande enligt kollektivavtal, trots att du är oorganiserad kan du med framgång hävda att du har rätt till en viss lön. Alternativet vore att du inte har rätt till någon lön alls om arbetsgivaren inte betalar ut något, du har ju ingen specificerad lön i ditt anställningsavtal. Det jag menar är att de villkor som framgår i ett kollektivavtal du sysselsätts under är en del av ditt anställningsavtal. Ett anställningsavtal innefattar långt mer än det som kort står skrivet i det.

Du får läsa set jag skrev igen.
Om AG i anställningsavtalet unte nämner nån kppling till kollektivavtal så kan den o-organiserade INTE hävda kollektivavtalet.
Dess parter är facket och AG.