Citat:
Ursprungligen postat av
flirk
När jag läst svensk historia så slås man alltid av den misär som funnits. Svält, krig, pest, kallt klimat. Har det någonsin varit bra att bo i Sverige innan världskrigen?
Det var förvisso hårt och fattigt förr jämfört med dagens samhälle, men eländet har också passats in i en socialdemokratisk historieskrivning som brukar sammanfattas som "ur mörkret stiga vi mot ljuset". Sensmoralen i den är att allt är jättedåligt fram till att sossarna inför folkhemmet, sen blir det jättebra.
Om inte annat borde plötsligheten i den utvecklingen stämma till eftertanke, men historiska myter trummas ofta in på bred front och med stora resurser och så även denna. Under stora delar av 1900-talet har den genomsyrat i princip allt: skolundervisning, historieforskning, politik, journalistik och inte minst den extremt inflytelserika populärkulturen.
Citat:
Sverige började förvisso bli rikt redan i slutet av 1800-talet men det var ojämnt fördelat.
Jämfört med idag? Definitivt. Jämfört med resten av världen vid samma tidpunkt, eller Sverige 100 år tidigare? Annan fråga.
Citat:
Tittar man bakåt så ser man ju lite romantiskt på vikingatiden men frågan är hur kul livet var egentligen. Vi har senare även haft stormaktstiden då vi expanderade militärt men hur kul var det egentligen att vara soldat och hur kul var livet för resten av befolkningen?
Skelettfynd ger en rätt bra bild av hur folk levde och mådde. Under vikingatiden verkar det ha varit hyfsat, i alla fall för de som inte var trälar. Befolkningen var dock rätt liten även om den expanderade kraftigt under perioden. Den vikingatida jämlikhet som länge omhuldades även av historikerna verkar dock vara lite av en myt. Stormännen fanns här likväl som på andra ställen.
Stormaktstiden har också utsatts för mycket politisering och mytologisering från olika håll. De allra flesta var trots allt inte soldater, och systemet med indelningsverket besparade de fria bönderna och deras söner krigstjänsten. Blodsskatten betalades istället av inhyrda utlänningar, adliga officerare och utskrivet småfolk som förvisso led och förbrukades men också besparade det "egentliga" Sverige det öde som drabbade Baltikum, Finland, Polen och flera andra grannländer. Livet som bonde eller piga var knappast sämre än i exempelvis Frankrike, där kungarna tog ut allt högre skatter för att finansiera krig och lyxkonsumtion. Det enda land som egentligen sticker ut är England från mitten av 1700-talet där den industriella revolutionen höjde levnadsstandarden markant.
Citat:
Livet i Sverige verkar överlag ha varit riktigt trist, hårt och grått. Den större delen av befolkningen hade inte större utsikter om att förbättra sitt liv och var fattiga. Hade man ens tid till fritid och vad kunde man då göra?
Man kan som sagt lika gärna hävda att livet i Sverige var bättre än på de flesta andra ställen. Livegenskap fanns inte, och gamla testamenten visar att även småfolket ofta hade det rätt bra materiellt.