Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2017-03-16, 18:32
  #49
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av longbow4y
http://sverigesradio.se/sida/gruppsi...rtikel=6564006

Om detta genomföres kommer stora delar av allmänheten väldigt snabbt att lämna bankerna.
Du har inte förklarat varför folk skulle tycka det var en bättre ide att använda Riksbanken med -1.5% ränta.
Varför springer du och gömmer dig för den frågan.

Citat:
Ursprungligen postat av longbow4y
Fundera ett varv till på konsekvenserna för bankerna om bankernas inlåning från allmänheten minskar snabbt.
Det enda som händer om jag skulle växla till mig kontanter för mitt banktillgodohavande är att min bank skulle få en skuld till Riksbanken istället för till mig.

Och det skulle vara bättre för banken för då behöver dom inte bekosta några transaktioner. (Givet då att dom tar betalt för kontanthantering).

Citat:
Ursprungligen postat av longbow4y
Seriöst.
Nej det är inte seriöst för fem öre. Jag säger ju ovan att ditt inlägg passar bättre i forum för konspirationsteorier. Och det gäller det här också.
Du saknar helt kunskap om finans/banking, och kompenserar det genom ett fritt fantiserande.

Du borde själv inse att det enda du bör ägna dig åt är att fråga ödmjukt.

Citat:
Ursprungligen postat av longbow4y
Men om de ändå inte kan behålla kunderna minskar bankernas balansräkning.

Betänkt att i storleksordning 30% av bankernas balansräkning är inlåning från allmänheten.

Vad händer då med bankerna om balansräkningen minskar med 20-30% på några månader?
Ren rappakalja.
Bankens balansräkning minskar inte det minsta. På vad sätt skulle deras tillgångssida minska?
Det är en ganska enkelt tanke att tänka.
Och deras skuldsida minskar inte heller då dom istället för att ha skulder till kontohavarna har skulder till Riksbanken i stället.

Varför håller du på och yrar, när du själv rimligen inser att du yrar.
Citera
2017-03-16, 18:41
  #50
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av 74209821290
Det är snarare bankerna som ska börja fundera på hur dom kan behålla kunder, tex kan dom börja ge ränta på alla konton lön/transakton/spar istället för noll som nu, det går säkert att göra något med alla höga avgifter också.
Var går du istället för till en bank?

Idag är Riksbankens referensränta -0.5%. Ovanpå det har bankerna kostnader för transaktionsservice.
Lönekonton od skulle antagligen behöva ha en ränta på -1.5% för att banken skulle gå runt.

Idag får vi kontohavare istället 0%. Dvs i praktiken betalt. Och de som betalar är låntagarna. Låntagarna subventionerar oss kontohavare.

Citat:
Ursprungligen postat av 74209821290
Ja det är nåt dom får fundera på själva. Det finns ingen naturlag som säger att banker ska tälja guld med smörkniv. Kanske får dom till och med lägga ner. Det är så det fungerar att driva normala företag. Nuvarande banker tar all vinst och behöver inte bry sig om riskerna.
Anser du nu att du kan driva bankverksamhet och betala högre inlåningsränta så bör du genast starta en bank och göra det.
Varför har du inte redan gjort det?

Kommentaren om att bankerna inte behöver bry sig om risker är ganska verklighetsfrånvänd. Hur stora var SHB's kreditförluster?

Citat:
Ursprungligen postat av 74209821290
Det är stor risk för en nära krasch. Anser jag.
Men det verkar mer vara baserat på fria fantasier, av dina skriverier här att döma?
Om inte, så vad är det baserat på.
Citera
2017-03-16, 20:40
  #51
Medlem
longbow4ys avatar
Från Vice riksbankschefs tal som finns att ladda ner här: http://www.riksbank.se/sv/Finansiell...t/Betalningar/



Citat:
Idag har vi tre sorters pengar. Den första sorten är de som jag talat mest om hittills: sedlar och mynt. Det är en form av centralbankspengar, det vill säga pengar som är utgivna av centralbanken. Som jag nämnde är det speciella med centralbankspengar att de är utan nominell kreditrisk eftersom de står för en fordran på centralbanken som inte kan gå i konkurs. Kontanter är dessutom de centralbankspengar som kan hållas av allmänheten. Den andra sortens pengar är också centralbankspengar men i elektronisk form. Det är de som finns på konton hos Riksbanken och de kan bara innehas av de som kan ha konton i Riksbanken och det är idag kreditinstitut, värdepappersföretag, clearingorganisationer och Riksgäldskontoret. Det är elektroniska centralbankspengar som bankerna använder när de ska genomföra stora betalningar mellan varandra. Detta sker i ett betalningssystem som heter RIX. Det stora flertalet elektroniska betalningar i Sverige, oavsett om det är giro, autogiro eller kort, passerar någon gång genom RIX.
Den tredje sortens pengar är affärsbankspengar. Det är de tillgodohavanden som finns på konton i de kommersiella affärsbankerna. Sådana pengar är per definition en fordran på dessa respektive banker. Banker kan dock tvingas till avveckling, ibland rentav konkurs, något som hände Stockholms Banco och som vi såg under den senaste internationella finanskrisen. Det innebär att dessa pengar, dessa affärsbankspengar, innehåller en risk även om den är liten. Om banken går omkull kanske du inte kan få ut hela din fordran på banken ur konkursboet. Nu finns det dock en statlig insättningsgaranti som skyddar insättare upp till en viss gräns, 950000 kronor per person och bank. Men, för de med en behållningar ovanför gränsen finns i allmänhet inte detta skydd och för dem medför alltså affärsbankspengar en liten kreditrisk.
Eftersom affärsbankspengar är en fordran på banken utgör de en sorts finansiering, t.ex. inlåning från hushåll. Som sådana är de flyktiga, det vill säga att bankens kunder ofta med kort varsel kan flytta pengarna till någon annan bank eller ta ut dem i form av kontanter. Bankernas tillgångar, exempelvis bolån till hushåll, är i allmänhet inte lika flyktiga. Det är det här som kan skapa stabilitetsproblem i banksektorn om folk plötsligt vill ha ut sina pengar och banken inte snabbt kan skaffa fram pengar genom att sälja tillgångar. De kapitalkrav och likviditetskrav som staten ställer på bankerna syftar till att göra dem säkra genom att kräva att de har buffertar som gör att de kan klara av kreditförluster och ett utflöde av likviditet. Kapitalkraven sätter också en gräns för hur mycket affärsbankspengar som bankerna kan skapa.

Affärsbankspengar är vanligast
De pengar som främst används i samhället är affärsbankspengar. Den så kallade avistainlåningen i bankerna, det vill säga inlåning med hög likviditet som kan användas för betalningar, uppgår till cirka 2200 miljarder kronor, det vill säga ungefär halva Sveriges BNP, jämfört med cirka 130 miljarder kronor i centralbankspengar varav kontanter utgör drygt 60 miljarder.

Citat:
Nu börjar vi närma oss den brännande frågan. Ska staten acceptera en utveckling där allmänhetens tillgång till centralbankspengar bestäms av marknaden och stadigt minskar över tiden? Ni vet att jag inte tycker att det är en acceptabel situation. Men vad kan då Riksbanken göra?
...
Min poäng är enkel, om marknaden kan utnyttja den nya tekniken för att lansera nya och populära betaltjänster, varför skulle inte Riksbanken kunna göra samma sak?

Och se vad hon säger i sitt tal:

Citat:
Utgivning av e-kronor tillsammans med en positiv ränta på e-kronor skulle kunna påverka den finansiella stabiliteten i banksektorn. Idag fungerar banksektorn som ett system av kommunicerande kärl. Om en konsument eller ett företag tar ut pengar från en bank kommer dessa pengar in i en annan bank, antingen som insättning eller som inbetalning för en såld vara eller tjänst. Om Riksbanken lanserar en e-krona med positiv ränta kan det i vissa situationer vara mycket attraktivt för både allmänheten och företag att omvandla sina tillgodohavanden i bankerna till e-kronor hos Riksbanken. Banksystemet skulle då kunna dräneras på finansiering av sin utlåning och bli instabilt, vilket skulle skada kreditförsörjningen i samhällsekonomin.

Citat:
Det enda vi kan känna oss någorlunda säkra på är att vilken väg Riksbanken än väljer - att ge ut e-kronor eller inte - så kan det få stor påverkan på betalningsmarknaden, bankernas affärsmodeller, hur räntesättningen fungerar, finansiell stabilitet och så vidare.

Insikten om möjliga konsekvenser för affärsbankerna finns på Riksbanken.
__________________
Senast redigerad av longbow4y 2017-03-16 kl. 20:43.
Citera
2017-03-16, 22:27
  #52
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av longbow4y
Från Vice riksbankschefs tal som finns att ladda ner här: http://www.riksbank.se/sv/Finansiell...t/Betalningar/
Tja, det i första stycket är inte så mycket att orda om. Skulle väl vara att hon kallar kundfordringar på Riksbanken för pengar. Det är det inte, men man får väl se det som att talet är tillrättalagt för allmänheten.

Men sedan börjar hon uppehålla sig vid närmast felaktigheter. Dvs när hon talar om en risk för banker i att allmänheten snabbt skulle byta till centralbankspengar. Det har ju staten och handeln i det närmaste avvecklat. (Staten genom att vara godkännande för kriminalitet som gör att handeln inte vill hantera kontanter).
Indirekt har man tagit bort den risken.
Sedan säger hon i slutet att hon återinför den risken med en e-krona. Och då kan man fråga sig när det blev Riksbankens uppdrag att öka risken i banksystemet.

Ang riskerna i banksystemet är detta genomreglerat och det är staten som sköter det. Den som ojar sig över riskerna klandrar därmed staten (Finansinspektionen) för att vara odugliga.
Staten har metoder för att minska risken i banksystemet det är bara att använda de om man anser det behövs.

På slutet när hon talar om positiv ränta så har hon uppenbarligen tagit LSD. Hon om någon borde väl känna till Riksbankens referensränta. Ska Riksbankens e-krona bara vara storage så blir det i bästa fall samma ränta som referensräntan.

Men ska det gå att göra transaktioner så måste någon betala för dessa. De är allt annat än gratis. Hon går inte in på det. (Och hade hon gjort det så hade hon avslöjat det lite hopplösa med iden). Men ska Riksbanken sköta transaktioner så blir det referensräntan -1% eller liknande. Dvs -1.5% med dagens referensränta.
Och vem vill flytta sina över 950 KSEK från 0% till -1.5%? Det skulle jag vilja veta.

(Notera att Riksbanken kommer inte att koppla MC eller VISA till sin e-krona. Så man kan glömma den typen av betalningar).

Kontrollfråga för den som nu tror på e-kronetransaktioner.
Er frisör har en kortläsare. Det går att betala med kort där. Men det är banksystemets lösning.

Vem betalar för infrastruktur för en ny kortläsare för e-kronor?
Riksbanken? Det kostar. Nu blev nog räntan på e-kronor -2%.

Folk verkar inte fatta att banker är konkurrensutsatta och tänker igenom infrastruktursatsningar.

När staten skall göra något dyker det upp Mona Sahlin-typer, och styr och ställer. Hur skulle det kunna bli konkurrenskraftigt.
Citera
2017-03-17, 14:25
  #53
Medlem
longbow4ys avatar
Regering, riksbank, finansinspektionen och riksgälden fortsätter att förbereda sig på något:

Citat:
Regeringen föreslår idag en begränsning av hur stor valutareserv som Riksbanken får låna upp.

Det är Riksdagen som ska ta över besluten. Och Riksbanken kommer att tvingas återbetala 250 miljarder kronor till staten vilket gör att den svenska statsskulden minskar med 20 procent. Samtidigt införs strikta regler för Riksbanken som enligt finansminister Magdalena Andersson stärker Riksbankens oberoende.
– Ja det blir dels att Riksbankens finansiella oberoende kommer att stärkas, men det är också en omorganisation av den krisberedskap som vi har vi eventuella finansiella kriser. Det innebär i praktiken att några brandbilar som idag står i Riksbankens garage nu kommer att flyttas över till Riksgäldens garage.
...
– Riksdagen har varit tydlig med att de vill ha inflytande över den svenska statsskulden. De vill också att beslut som fattas om statsskulden ska vara demokratiskt förankrat.
http://sverigesradio.se/sida/artikel...rtikel=6654244

Riksgälden tidigare:
Citat:
Numera är det bankernas ägare och kreditgivare, inte skattebetalarna, som ska stå för kostnaderna för en eventuell bankkris,
...
Förutom bankernas aktieägare är det aktörer som lånat ut pengar till bankerna som får bära kostnaderna. Det kan handla om fondbolag, pensionsbolag eller försäkringsbolag. Har man köpt en placeringsprodukt från ett sådant bolag riskerar man att förlora pengar vid en bankkris.
https://www.riksgalden.se/sv/omriksg...s-inte-staten/

Citat:
– För att Riksgälden ska kunna säkra en effektiv krishantering av banker kräver vi att det finns tillräckligt med kapital och nedskrivningsbara skulder i deras balansräkningar. De skulder som används för att uppfylla minimikravet ska dessutom vara av så pass hög kvalitet att de tryggt kan tas i bruk för att genomföra en bankrekonstruktion. Därför har vi beslutat att minimikravet enbart får uppfyllas av kapital och efterställda skulder,
...
För systemviktiga banker innebär detta bland annat att de behöver ersätta delar av sina befintliga obligationslån med obligationer som är efterställda, det vill säga skulder som bär förluster före vanliga oprioriterade skulder såsom insättningar från storföretag och bankobligationer. Det är alltså investerare i efterställda skulder som tillsammans med aktieägarna primärt kommer att bära kostnaderna vid resolution.

Banker som inte är systemviktiga uppfyller alltid Riksgäldens minimikrav så länge de efterlever gällande kapitalkrav. Vid en krissituation försätts dessa banker i konkurs eller likvidation i stället för resolution.
...
Minimikravet kommer att börja gälla från och med 1 januari 2018. Bankerna får successivt bygga upp den volym av efterställda skulder som krävs för att uppfylla minimikravet fram till år 2022. Under övergångsperioden övervakar Riksgälden att volymerna byggs upp i en lämplig takt. Riksgälden beräknar att de fyra storbankerna behöver emittera efterställda obligationslån på sammanlagt cirka 500 miljarder kronor under de kommande fem åren för att uppfylla minimikravet. Detta bedöms kunna ske utan att bankerna behöver öka skuldsättningen.

https://www.riksgalden.se/sv/omriksg...krishantering/

Nu bygger man in ökad risk i banksystemet och samtidigt verkar riksbanken fundera på att erbjuda riskfria riksbankskonton.

Det verkar som om Staten förbereder sig för en perfekt storm för bankerna. Bra det.
Citera
2017-03-17, 16:02
  #54
Medlem
Bortamatchens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av S1CKCUNT
Allt pekar på att det inom en snar framtid kommer att ske en ekonomisk "bust", vi har haft en alldeles för lång "boom"-period och särskilt i Sverige, vi var en av få länder som klarade oss relativt bra från finanskrisen 2008.

Varför tror jag att nästa finanskris är runt hörnet? Svaret är enkelt, marknaden måste kylas ner, priserna på tillgångar så som aktier och fastigheter har ökat med flera hundra procent under väldigt kort tid. Med grundläggande kunskaper i ekonomi så bör gemene man förstå att efter uppgång kommer en nedgång även om den är tillfällig. Den kraftiga uppgången hänger ihop med avregleringen av kreditmarknaden, husens belåningsgrad måste sjunka med 80% för att klara en normal marknadsränta på 4%. Ser vi till dagens nivå av hushållens skuldsättning så är det tyvärr en stor del av marknaden som inte kommer att ha råd med sina boenden, vad händer då? Folk slutar konsumera -> mindre sysselsättning -> minskad konsumtion. Eftersom vi inte har en autonom penning/finans-politik blir det dessutom svårt att kunna använda ekonomiska styrmedel för att få ekonomin på rätsida igen som man kunde förr, innan avregleringen.

Anledningen till att jag tror att 2018 är det magiska året, beror dels på att Riksbanken höjer räntan då men även pga att börsen har nått all time high både i Sverige och USA med hästlängder, borde kylas av snart kan man tycka.

Diskutera! Vad tror ni?

Sverige är bara ett löv i vinden. Vad som händer här har ganska lite betydelse för eventuell kris.

Trump vill avreglera finanssektorn i USA. Efter detta har skett så tror jag på en 2-3 år rush innan nästa kollaps.
Citera
2017-03-27, 10:15
  #55
Medlem
Så när folk pratar om att nästa kris kommer vara värre än den 1929, pratar de alltså om 2032 som är 15 år bort?!
Om jag tolkar Armstrongs modell rätt dvs:
https://www.armstrongeconomics.com/models/7219-2/

Enligt Martin Armstrong så är vi nu i en nedåt trend fram till 2020 för att sedan åka upp igen och peaka runt 2024. Sedan en bull run från ca 2028 till för att sedan nå den slutgiltiga peaken 2032 inflör en låång bear.

Många säger att vi har bostadsbubbla och börsbubbla. Men nedgången kommer inte alls vara så stor enligt modellen. Den stora kommer först 2032? Är det så man ska tolka den?

I sådant fall så är det bara köra på vidare som vanligt i 15 år till.
Citera
2017-03-27, 11:12
  #56
Medlem
rrpipers avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Alpha101
Tja, det i första stycket är inte så mycket att orda om. Skulle väl vara att hon kallar kundfordringar på Riksbanken för pengar. Det är det inte, men man får väl se det som att talet är tillrättalagt för allmänheten.

För kontanter är inte pengar?
Citera
2017-03-27, 13:09
  #57
Medlem
Kontanter är enligt mig Sedlar.
Det du du har på banken är just bankens kundfodringar.


J.P Morgan själva, redan 1912, sa att bankernas skulder inte är pengar (ditt konto är bankens skuld till dig, dvs det är en kredit du ger banken, inte tvärtom.

Tänk nu varför alla banker vill avskaffa kontanter(sedlar)...
Citera
2017-03-27, 14:47
  #58
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Taskigt
Kontanter är enligt mig Sedlar.
Det du du har på banken är just bankens kundfodringar.


J.P Morgan själva, redan 1912, sa att bankernas skulder inte är pengar (ditt konto är bankens skuld till dig, dvs det är en kredit du ger banken, inte tvärtom.

Tänk nu varför alla banker vill avskaffa kontanter(sedlar)...

Det är så ironiskt att många nu till och med tycker att papper är "the real deal". Det är minsann pengar. Nej, papperssedlar är bara ännu ett värdelöst skuldinstrument som endast har ett värde pga att vi kommer överens om det.
Citera
2017-03-27, 15:24
  #59
Medlem
Som med allt annat, så som snäckskal för inte så länge sedan.
https://climbcarstensz.wordpress.com...y-shell-money/
Citera
2017-03-27, 19:19
  #60
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av rrpiper
För kontanter är inte pengar?
Nu verkar du byta samtalsämne. Ja, kontanter är allmänt accepterat betalmedel. Man kan köpa för det både här och där.
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback