Energi-effektivisering (bostäder, elbilar, batterier, lampor etc)/utbruten tråd, mod

För ett par hundra år sedan började vi förstå att energi kan omvandlas mellan olika former. Ju mer vi lär oss om hur det kan gå till ju fler energikällor blir användbara. Under en tid har vi använt fossila bränslen men vi börjar nu se att det finns energikällor som ligger närmare och är enklare att använda. Redan det solljus som faller på min hustomt ger mer energi än jag rimligen kan använda. Och vinden blåser, vågorna svallar och skogen växer. Att gräva upp och transportera fossila bränslen känns allt mer som en onödig omväg. Om nägra årtionden kommer fossila bränslen att vara lika obsoleta som silltran. Vi kommer att ha problem med att hålla luftens koldioxidhalt tillräckligt hög för att undvika missväxt.

Luftskepp kan bli ett sätt att resa fossilfritt men det är inte det som intresserar mig. Men när jag läser skildringar av luftskeppsresor får jag en känsla av att det är något som har gått förlorat. Hindenburg flög på ett par hundra meters höjd med drygt 100 Km/h. En resa över Atlanten tog ett par dygn. En fantastisk resa som vore något att uppleva.

Och vi borde fundera mer på alla andra möjligheter som öppnar sig när vi förstår hur vi kan använda de energikällor som omger oss.

Det börjar nu komma erbjudanden om täta solcellstak som inte behöver något undertak. Fortfarande är ett sådant tak något dyrare än takpannor men ett solcellstak betalar sig på ungefär femton år, takpannor betalar sig aldrig. Vad händer när solcellstak blir billigare än takpannor?

När vi har lagt solceller på våra tak kan vi sätta upp solceller som skuggskärmar på parkeringsplatser, sätta solceller i kraftledningsgator, täcka järnvägar och vägar, bygga solcellsklädda luftskepp med mera. Vilken roll har fossila bränslen i ett sådant samhälle?

Källarodling med konstljus och hög koldioxidhalt är kanske på väg att bli ett alternativ till åkrar.

3-d-skrivare är väg att förändra tillgången till reservdelar och en förändring av apparaters livslängd.

Vi har påbörjat utvecklingen av självkörande fordon.

Vi har börjat läsa i vårt DNA.

Dagens samhälle är på många sätt olikt det samhälle som jag föddes i. Detta århundrade kommer troligen att medföra minst lika stora förändringar som det förra. Borde vi inte försöka anpassa oss till de förändringar som vi redan nu kan se?

Koldioxidutsläpp och användning av fossila bränslen kommer inte att vara ett problem i framtiden. Möjligen kan vi få problem att hindra luftens koldioxidhalt från att sjunka inför den kommande istiden.

Jag har fullt sjå med att värja mig mot alla glada takläggare som vill lägga takpannor på mitt hus. Varje gång jag går förbi ett hus som byter tak tänker jag: "Där försvann en tryckpunkt i elnätet."

När vi får nya tekniska möjligheter är det viktigt att vi har en ekonomi som gör att vi kan jämföra olika alternativ. Att vi kan se vilket alternativ som skapar flest nyttigheter inte vilket alternativ som minimerar meningslösa skatter. Att vi kan ha en offentlig sektor beror på att vi producerar mat, kläder och bostäder så att det räcker även till dem som arbetar inom offentlig sektor. Skatter ger ingen produktion. Vi får inte fler sjuksköterskor för att vi gör maten dyrare. Varför tar vi inte bort alla skatter?

Vi väljer vår framtid. Men det är du och jag som skall välja inte politiker och experter. Göta Kanal och växelström är två monument över experters felbeslut. Och nu är vi på väg mot koldioxidlagring och höghastighetståg. Kanske dags att börja fundera på vilken framtid vi vill ha.

Miljöpartiet talar om att alla tak skall bli solcellstak. Så blir det förstås så småningom. Det har vi vetat sedan 1980-talet. Men hur fort bör det gå?

Vi har nu lärt oss att göra solceller med tillräcklig verkningsgrad och livslängd. Det är ett steg på vägen men mycket återstår.

Hur förankrar man solcellerna vid taket? Vem säljer standardiserade fästen?

Hur gör vi vattentäta skarvar mellan cellerna?

Hur kan man gå på ett solcellstak?

Hur hanterar vi snö?

Hur kopplar vi solcellerna elektriskt?

Skall vi ha 24 V i våra hus?

Hur kan vi använda 300 V DC?

När får vi en standard som gör att husbatteriet och bilbatteriet blir utbytbara?

Skall vi ha kvar växelströmssystemet?

Hur får vi ett solcellstak estetiskt tilltalande?

I den takt vi löser kvarstående problem kommer vi naturligtvis att använda solcellstak allt oftare men det är mycket tveksamt om man skall försöka påskynda utvecklingen med subventioner och regler. Om man lurar människor att skaffa feltänkta anläggningar kan resultatet bli att utvecklingen försenas.

Ett standardiserat 24 V system för belysning, datorer, mobiltelefoner, rakapparater, tandborstar, elvispar mm skulle kunna få större betydelse för solcellsutvecklingen än krångliga subventioner.

Vi lär befinna oss i en klimatkatastrof. Kanske är det så, kanske inte. Inte för att jag upplever någon katastrof. De somrar och vintrar som jag upplever skiljer sig inte från dem jag minns från min barndom. Men oavsett om vi har en katastrof eller inte kan det finnas anledning att fundera på följande frågor.

Hur kan vi få ljus?
Hur kan vi producera vår mat?
Hur kan vi hålla rätt temperatur i våra hus?
Hur kan vi förflytta oss?
Hur kan vi göra stål?
Hur kan vi göra papper?
Hur kan vi göra cement?
Hur kan vi forma material till produkter?

Ljus: Vi har lärt oss att omvandla mellan ljus och el med allt bättre verkningsgrad. Dagens förändring är jämförbar med förändringen när vi gick från silltran och fotogen till glödlampan.

Mat: Vi har nu lärt oss så mycket om ljus att vi kan börja med inomhusodling. Vi kan odla inomhus i flera skikt och i luft med hög koldioxidhalt. Och vi börjar lära oss hur man inomhusodlar fisk, till exempel stör som ger kaviar.

Inomhustemperatur: Vi har nu gått över till värmepumpar. Fortfarande finns en del kvar att göra. Vi kan använda pumpar som direkt använder frånluften som arbetsmedium och vi kan göra en hel del när det gäller värmeisolering.

Förflyttning: För korta avstånd börjar vi använda elcyklar och elsparkcyklar. Vi har börjat göra försök med självkörande bilar. Om vi sätter strömskenor i ett vägräcke vid vägkanten kan vi på långresor köra ut mot räcket och låta bilen hämta drivning och laddning från räcket. Vi har lärt oss en del om hur man kan använda drönare och börjar fundera på att använda drönare som är tillräckligt stora för att ta passagerare. Vi gör försök med eldrivna flygplan.

Stål: Vi har börjat en övergång från kolreduktion i masugn till vätgasreducerad järnsvamp. Om man använder torv eller ved som reduktionsmedel skulle man kunna få en gas som kan kondenseras till metanol.

Papper Mycket händer och har hänt inom pappersindustrin. På 1950-talet gjorde man försök att köra bilar på pappersindustrins sulfitsprit (bentyl) och man har länge använt vedbaserad fiber i textilier. Men det finns mycket mer man kan använda vedråvara till.

Cement: När man tar ut metall ur malm får man en slaggrest. Ibland har man använt masugnsslagg som cement. Det är inte bara metallen man får från malmen, även slaggen är en användbar produkt som kan användas bättre än att läggas som slagghög. Kanske får vi se nya cementkvaliteer med nya egenskaper.

Produktform: I stället för att skära ut en produkt ur ett materialblock och få en massa spill kan man forma en produkt direkt i en 3-D-skrivare.

Framtidens samhälle blir annorlunda. Fossila bränslen blir lika obsoleta som silltran. Problemet med luftens koldioxidhalt blir att halten riskerar att blir för låg för att avvärja den kommande istiden.

I stället för att vifta med plakat i någon demonstration har jag köpt en elektrisk sparkcykel för att slippa ta ut bilen för alla småärenden. En liten aning om vad som komma skall ger den kanske.

Vi har nu sett lite av problemen med reservkraft i växelströmsnät. Borde vi inte börja fundera på att använda likström (300 V ?). I ett likströmsnät kan man enkelt ha batterireserv för kortare strömavbrott och motorgeneratorer för längre avbrott. Om man inte behöver sinusform kan man använda linjära motorgeneratorer av den typ som finns skissad på https://www.youtube.com/watch?v=Qj5nM8Yfzd8 . Om man ansluter icke-producerande anläggningar till nätet via en spärrdiod kan man använda lokal reservkraft utan att det påverkar resten av nätet.