Energi-effektivisering (bostäder, elbilar, batterier, lampor etc)/utbruten tråd, mod

Jo, man kan säga att om det bara vore Sverige som släppte ut CO2 så vore det inget problem.

Kineserna kan säga att i USA släpper dom ut tre gånger så mycket som i Kina, per kapita.

I USA kan dom säga att kineserna släpper ut dubbet så mycket som USA.

För sådana resonemang utvecklingen framåt?

Sättet att resonera påminner om brottslingar som säger att man kan bortse från deras brott eftersom det finns andra brottslingar som begår värre brott.

Man kan aldrig ursäkta en felhandling med att det finns andra värre felhandlingar.

–

Man kan, och bör, påpeka det kontraproduktiva i att laga en droppande kran på en båt som håller på att gå under.

Bilindustrins uppgift är att producera de bilar vi vill köpa. Genom att köpa bilarna godkänner vi producentens val av egenskaper. Men det är viktigt att vi uppträder som kompetenta köpare. Att vi inte låter oss luras till att köpa fel egenskaper och att vi frågar efter det som vi vill ha.

När jag höll på med fordonssimulering såg jag det som ett annat sätt att köpa bil. Jag är inte intresserad av hur en viss bil klarar en för mig ointressant körcykel. Jag vill kunna beskriva de körningar jag brukar göra och se hur bilen klarar dem. Jag vill ha uppgifter om rullmotstånd, luftmotståndskoefficient, musseldiagram för verkningsgrad och avgaser, vikter och batterityper. Om man lyckas få tag på musseldiagram för avgaser brukar man kunna se hur man lyckats få ner värdena vid de arbetspunkter som motsvarar den körcykel som används vid test.

Men än så länge är det så få som frågar efter användbara värden att man bedömer att man tjänar mer på dem som man kan lura genom att mörka. Och så kanske det är.

Om man vet hur man ska förhindra att båten sjunker så tycker jag att det bästa sättet att agera är att vara en positiv förebild som visar att man kan och att det går.

Det är många gånger bättre än att sätta sig ner och säga "det går inte" och sedan inte göra någonting!

–

Fast jag undrar varför vi i Sverige satsar runt en miljard på solel när den elen ger bra mycket mera utsläpp av växthusgaser än elen i vägguttaget och dessutom produceras inte elen när den behövs som mest.

Kan ni som vet allt förklara detta. Personligen tycker jag pengarna ska läggas på fattigpensionärerna.

Vad tycker ni?

Om jag skall välja mellan en vindturbin, en vattenturbin, ett solcellstak eller en mottrycksturbin i ett pappersbruk är det viktigt att alla kostnader beräknas på samma sätt utan snedvridning av skatter eller subventioner. Och det är viktigt att det jag väljer är färdigutvecklat om det inte handlar om att jag vill göra prov för att bidra till utvecklingen.

När det gäller solcellstak och elbilar har båda varsitt utvecklingssteg kvar till användbarhet. Solcellstak måste göras täta så att man inte behöver något undertak. Och för elbilar behöver vi en lätt och billig motorgenerator som kan användas som reservtank. När det kommer på plats tar utvecklingen fart utan några subventioner.

På vårt sommarställe köpte jag på 1980-talet solceller för en tiondel av installationskostnaden för el. Det har fungerat för belysning, kylbox och vattenpump. Vi har eldat med ved från träd på tomten och använt gasolspis. Under årens lopp har jag köpt till några solceller och bytt batterier men jag har hela tiden legat långt under den fasta årsavgiften för ett elabonnemang. Och jag har lärt mig mycket om solcellsanvändning.

På mitt hus i stan är det nu dags att lägga om till mitt tredje tak. Men jag avvaktar tills någon erbjuder ett solcellstak som hållet huset ut. Visst skulle jag som pensionär gärna få mer i pension men ännu bättre vore det ju om jag slapp använda pensionen till att köpa nya tak.

Jag har nu lagt om programmen för fordonssimulering från Delphi-program till Lazarus-program. Man kan nu ändra i programmen och kompilera dem med Lazarus som är ett fritt tillgängligt utvecklingsprogram.

Tesla modell 3 har Cd = 0,21. Med så lågt Cd blir effektbehovet rimligt även vid ganska hög hastighet. Vad innebär det? Är det dags att börja fundera på höghastighetsfiler?

På vårt sommarställe fanns en gång ett trankokeri. Silltran användes bland annat för gatubelysning. På kvällen gick en lykttändare runt och tände tranlampor. När gasljus och elljus kom försvann efterfrågan på silltran. Så vitt jag vet tillverkas ingen silltran idag.

När vi uppfann den koleldade ångmaskinen började en utveckling mot allt större användning av fossila bränslen. Vi kan nu se att riktningen på den utvecklingen har vänt. Sol och vind börjar bli billigare än kolkraft. Allt fler inser att köpa en bensinbil är som det för hundra år sedan var att köpa en trilla. En villapanna för olja går knappast att köpa idag än mindre en kokspanna. Vi har lärt oss göra lampor som ger tio gånger så mycket ljus. Vi har lärt oss använda värmepumpar som, under en stor del av året, ger mer än dubbelt så mycket värme. Många industriprocesser har bytt från fossila bränslen till el. Fossila bränslen är på väg att bli lika obsoleta som silltran.

När en mer än sekellång utvecklingstrend vänder kan det ta några år innan det märks. Jag byter inte bil i år även om jag vet att bilen snart blir lika oanvändbar som trillan. Men jag väntar på att någon tar fram ett alternativ som motsvara mina önskemål.

Det som nu är viktigt är att vi inte hastar iväg med felbeslut som koldioxidlagring. Dagens investeringar skall fungera i en värld där fossila bränslen spelat ut sin roll.

Har man väl lyckats vända en trend är det ofta minst lika svårt att vända tillbaka. Vi är nu på väg att avveckla fossila bränslen och det börjar bli dags att fundera på vad som händer när vi gjort det. Vad händer om luftens koldioxidhalt går ner till förindustriell nivå? Vad händer om växtligheten saktar av och skördarna börjar minska? Om glaciärerna växer? Om haven fryser till? Borde vi inte fundera på hur mycket fossila bränslen vi behöver använda för att bibehålla dagens nivå? Det är möjligt att det är en hundradel av dagens användning (som man ibland hävdar) men då borde vi ha det som mål. Det är stor skillnad mellan att minska användningen med nittionio procent och att helt avveckla användningen. Jag undrar ibland om det hade varit möjligt att bevara en procent av silltrantillverkningen.

Vi har nu svängt och kör mot målet. Vi vet att det finns ett stup bakom målet. Borde vi inte fundera på om bromsarna fungerar?

Det stora och icke nämnbara problemet är befolkningstillväxten. Över 80 miljoner flera förra året.

Där är det största och helt förträngda miljöproblemet.

Usla journalister och politiker väljer att stoppa huvudet i sanden.

Jag tror att det ligger mycket i det som Hans Rosling predikade.

För inte så länge sedan balanserades folkmängden av svält under nödår och av hög barnadödlighet. När vi avskaffade nödår och sänkte barnadödligheten ökade antalet barn. Men när barnen överlevde minskade barnafödandet och antalet barn har nu slutat att öka. Men barnen växer upp och antalet vuxna ökar för att plana ut vid ungefär 11 miljarder.

Det vi måste göra är att så snabbt som möjligt se till att alla får den livsmedelsförsörjning och sjukvård som ger minskat barnafödande.

På femtio år har våra skördar trefaldigats. En delorsak är att luftens koldioxidhalt ökat. Vi odlar grödor som med mindre koldioxidfångande bladyta kan producera mer korn. Vi kan nu ta skördar som räcker för 11 miljarder. Men vad händer om en sänkning av koldioxidhalten leder till att missväxt blir allt vanligare?

Världen har blivit bättre och mycket är på väg åt rätt håll men ibland behöver vi tänka oss för. Jag var med på den tiden när vi satt och räknade på om vi skulle kunna sota ner polerna för att avvärja en ny istid. Lyckligtvis satte vi aldrig igång med det. Och idag är lagring av koldioxid en lika tokig ide.

Vi byggde Göta kanal när järnvägarna tog över transporter. Vi byggde järnvägar när vägarna tog över transporter. Skall vi nu bygga tåg för 300 km/h utan att fundera på hur vi skall färdas i framtiden?

Tesla har en toppfart på mer än 200 km/h. Ett fordon för 200 km/h från dörr till dörr utan stationsstopp och väntan på avgångstider är ofta snabbare än ett tåg för 300 km/h. Vid 200 km/h är luftmotståndet betydande och borde kunna användas för att ge en lyftkraft som minskar rullmotståndet. Men det kräver att vi tänker igenom hur fordonet skall styras och drivas.

Utvecklingen av självkörande bilar pågår.

Nu kommer elektriska flygplan för en timme med 400 km/h. Att göra självflygande flygplan är i vissa avseende lättare än att göra självkörande bilar. Det finns stor erfarenhet från radarsikten och målsökande robotar. Vi skulle kunna bygga upp ett system där vi använder självflygande plan i halvtimmesetapper på tjugo mil och byter plan som vi en gång i tiden bytte skjutshästar. Och i resans ändar kan vi använda självkörande bilar.

Och hur är det med luftskepp? Solcellsel kan omvandlas till och lagras som vätgas som kan användas för att lyfta och driva luftskepp. Luftskepp ger inte någon snabbtransport men de kan ha andra kvaliteer. Ett luftskepp kan bära en krog, ett hotell eller till och med bostäder.

Vad jag inte förstår är varför tror man att våra minskade utsläpp i Sverige iförhållande till andra länder som är väldigt små skulle påverka hela vår planet.
Vi släpper bara ut en promille i förhållande till andra länder. Visst är det bra att föregå med gott exempel och visa att det går att minska utsläppen men om alla skulle släppa ut lika lite som oss, så skulle vi kanske klara av miljömålen. Men vi påverkar ju inte dom andra länderna som fortsätter med sin obefintliga avfallshantering. Dom bryr dig inte och känner inte till våra framsteg.
Det jag menar är att sluta med miljöhysterin i Sverige och se till att hjälpa andra länder istället för att jaga oss svenskar. Det är ändå sådan miljöförstörelse i omvärlden som vi inte verkar rå på bevisligen.
Detta går till överdrift och man lägger inte resurserna där man borde alltså på utvecklingsländerna som Indien, Kina m.m