Energi-effektivisering (bostäder, elbilar, batterier, lampor etc)/utbruten tråd, mod

Nu dör ju de flesta bilar i Sverige pga korrosion. Varför Teslan skulle klara rosten så mycket bättre än Volvon förstår inte jag. Särskilt känslig för korrosion är alla eldetaljer i bilarna.

Annars håller en amerikansk bakhjulsdriven bil med stor motor rent mekaniskt väldigt länge--många mil då.

Rosten tar bilarna och inte främst milen. Även Teslans elmotor behöver väl något att sitta fast i?

Bäst rostskydd har eller hade de Svenska bilarna. Därav finns gott om gamla Volvo.

I Norge ligger subventionerna för en Tesla på uppåt 500.000 kr. Helt sanslöst.
Dessutom får man väl anta att behovet av rostskydd för en bil tillverkad i Kalifornien är något begränsat men ändå ska bilen hålla i 100 år enligt vissa. Så blir det inte i Sverige.

Visst har rost varit och är väl fortfarande ett problem. Jag har kört slut på sju bilar och på en av dem spelade rostskador på växellådans upphängning en viss roll för slutbeslutet. För övrigt var det motor, bromsar och kraftöverföring. Vi har lärt oss en del om rost men det är ingen ide att göra karosser som håller längre än motorn. Om Tesla har förstått att dimensionera för lång livslängd vet jag inte.



Du har rätt i att priset på en bil borde avspegla resursåtgången för tillverkning. Men hur gör man med utvecklingskostnaderna? Skall de läggas på de första exemplaren eller skall man vänta tills alla konkurrenter är utslagna? Vi har patentlagar som säger att man får tillämpa monopolprissättning i 17 år för att ta hem utvecklingskostnader. Det är först därefter som marknaden sätter ett konkurrensutsatt pris som säger något om tillverkningskostnad.

Jag håller med om att politiska subventioner ofta gör mer skada än nytta. Politikens uppgift är att ge marknaden stabila regler, inte att dutta ut lite pengar här och där.

När vi nu byter bensinmotorn mot elmotor kanske vi borde se lite på förra århundradet när vi bytte "havremotorn" (hästen) mot bensinmotor. När vi bytte trillan mot bil. Det tog fart när Henry Ford sa: "Bilen får inte kosta mer än att arbetaren i bilfabriken har råd att köpa den". När kommer vårt århundrades Henry Ford?

På en marknad skall priset reglera utbudet och efterfrågan. På ett elnät måste utbudet och efterfrågan överensstämma i varje ögonblick. Om det i nätet finns en stor leverantör kan denne styra utbudet så att det i varje ögonblick motsvarar efterfrågan. På ett utjämningsnät mellan små konsumenter och små leverantörer blir däremot behovet av prisstyrning större.

På ett likströmsnät för utjämning är det mycket lätt att styra in- och urkoppling med nätspänningen. Med ett par MOS-transistorer kan man göra en vippa med hysteres som gör att inkopplingen inte fladdrar. På vårt sommarställe försöker vi hålla kylboxens temperatur mellan 0 och 8 grader och batterispänningen mellan 11 och 14 Volt. Jag har gjort så att när batterispänningen stiger sänks kylboxtemperaturen. Eftersom kylboxen är den dominerande strömförbrukaren fungerar det ganska bra och ibland pumpar vi upp vatten till bevattning när solen gassat länge.

På ett 300 V likströmsnät skulle man kunna ha en spänning mellan 290 och 310 V och styra utbud och efterfrågan genom att prissätta efter tillgång. I stället för att ha ett pris per kWh skulle man kunna ha ett pris på något som vi kan kalla elbehovsenhet (Eb). Elbehovsenhet definieras med Eb = (310 - U)It där U = nätspänning, I = ström och t = tid. Det innebär att om spänningen blir för hög (>310 V) får man betalt för att koppla in en belastning.

Vid en mätpunkt kan man mäta ström som spänning över ett motstånd i serie med en diod. Genom att lägga två motstånd med dioderna vända åt olika håll mäter man ingående ström över det ena och utgående ström över det andra. Nätägaren kan då betala och ta betalt för köpta Eb och sålda Eb var för sig och få betalt för nätet genom att använda olika pris.

Volvos nya elbil görs i Kina
Bilen bygger på den s.k. CMA-plattformen och beräknas nå marknaden 2019.

http://www.vibilagare.se/nyheter/vol...il-gors-i-kina

Det är sparsamt med specar ännu, men med tanke på att den ska börja säljas först om två år så kan man väl rimligtvis förvänta sig att den överträffar Hyundai Ionic och BMW i3?

Räckvidd på ca 400 km och effektförbrukning på under 1 kWh/10 km?

Det är väl ungefär vad alla kommer att förvänta sig av en elbil om två år?

Volvo berättar… nästan ingenting.
https://www.media.volvocars.com/se/s...lverkas-i-kina

Vad beror det på att Volvo är så sent ute när det gäller elbilar?

–

På 80-talet svarade jag för insamling och sammanställning av ett försök med elfordon. När jag presenterade resultaten för Volvo och försökte påpeka att det började bli dags att fundera på hybridfordon fick jag följande svar: " Vi tjänar våra pengar på att göra motorer och växellådor. För att sälja dem slår vi in dem i ett paket som kallas bil. Så kommer du och säger att vi skall ta bort växellådan och sätta in en pytteliten motor. Det förstår du väl att vi inte jublar."

Med den inställningen är det inte så konstigt att Volvo har kommit på efterkälken. Frågan är nu om man inser att vi snart kommer att ha en stor grupp bilköpare som varken är intresserade av hög toppfart eller av att komma först vid rödljuset eller av att åka långt på ren eldrift men som gärna vill kunna använda överskottet från solcellstaket för att åka till dagis, ICA, COOP och systemet.

Fler elbilar
Eftersom en elbil bara förbrukar en bråkdel av den energi som en fossilbil använder så är en övergång till elbilar en viktig åtgärd för effektivisering av energianvändningen.

Här finns en översikt över försäljningen av elbilar 2015 och 2016 i bl.a. Kina, Japan, Europa och USA.

https://global.handelsblatt.com/wp-c...Fizzles-01.png

Tyska Handelsblatt har gjort översikten.

Kina leder, både i absoluta tal och när det gäller procentuella ökningen av elbilar.

–

När det lossnar brukar det gå fort. Elektronröret försvann på några få år, glödlampan har nästan försvunnit och nu börjar den konventionella bilen försvinna. Det är inte så att ett bättre alternativ tar en del av marknaden. När det kommer ett bättre alternativ tar det hela marknaden. Ingen är intresserad av att köpa ett sämre alternativ.

På en bil kan man kanske lägga fem kvadratmeter solceller. När solen gassar ger det 500 W. Vid låg hastighet (= litet luftmotstånd) kan bilen kanske gå en mil på en kWh. Det betyder att medelhastigheten en solig dag kan bli 5 km/h. Inte mycket men en enorm skillnad mot 0. En solig sommardag kan man köra fem mil, ganska lagom för att klara dagliga kortresor. När det är mulet eller när man vill åka längre får man ta till husets solcellstak eller motorgeneratorn. Men vi kommer att få ett annat sätt att se på behovet av drivmedel.

Fortfarande gäller att bensinbilens verkningsgrad stiger på vintern då spillvärmen behövs.
Samtidigt fungerar elbilen sämre på vintern då en icke obetydlig del av elen behövs för att värma bilen.


"Vill man minska koldioxidutsläppen är laborerande med fordonsskatter och miljöbilspremier sannolikt en mindre lämplig väg att gå samtidigt som forskningen visar att bränsleskatter är att föredra. Det finns också helt andra alternativ. Eftersom det ur miljöhänseende inte spelar någon roll var koldioxidutsläpp sker skulle det exempelvis gå att minska den belastningen genom att köpa utsläppsrätter. Att köpa utsläppsrätter som motsvarade skillnaden i koldioxidutsläpp under hela livscykeln mellan en elbil och en standardbil skulle kosta högst någon tusenlapp (exakt kostnad beror vilken bil det handlar om och på priset på utsläppsrätterna), vilket är en bråkdel av den nu föreslagna subventionen eller skatten. Det skulle inte vara marknadssnedvridande, vara bättre för miljön per krona, och betydligt billigare för både den enskilde och för samhället."

Några tankar om elbilar, värme, verkningsgrad och skatter.

Värme i bilen
På vintern måste bilar i vårt klimat värmas. I en fossilbil finns det "spillvärme" så att det räcker. I en elbil måste man hitta andra lösningar. Jag ser/förutser två trender:
– Uppvärmning med värmepump reducerar uppvärmningseffekten med ca 67% – 75% (uppskattningsvis). Hyundai Ionic, t.ex., har värmepump.
– Isolering har nu betydelse. Bilar kommer snart att vara värmeisolerade. Det har inte behövts tidigare. Luft är utmärkt för värmeisolering, så det handlar mer om konstruktion än kostnad. Om man värmer upp bilen innan man åker så ökar räckvidden.

Skatter
Som "medborgare" planerar jag mitt liv med framförhållning. Hur ska man kunna göra det när politikernas nycker svänger snabbt? Först 120 gram. Sedan 120 gram med rabatt för tunga bilar och straffskatt för lätta bilar. Nu dagens regler. Vad gäller nästa år? Som bilist och bilköpare vill man veta vad som kommer att gälla några år framåt.
Trots detta tror jag att det går att hitta konstruktioner som gynnar elbilar i förhållande till fossilbilar. En av svårigheterna är att väga in vad som finns på marknaden när det gäller elbilar och vad dom har för prestanda när det gäller räckvidd och elförbrukning. Jag är övertygad om att det kommer att hända en hel del med prestanda de närmaste åren. Ett exempel på en åtgärd som jag tror vore bra, är att utnyttja trängselskatter. Dubblera trängselskatter för fossilbilar och halvera den för elbilar. Då skulle bilkörningen i och runt storstäder ganska snabbt övergå till att vara avgasfri.

I DN 23/4 finns en artikel om en metod för storskalig ellagring. Som vanligt handlar det om att lagra likström. Hur kan vi använda det?

Visst kan vi hacka med 50 Hz. Vi kan till och med hacka så att det tillsammans med nätets reaktiva komponenter ger något som liknar sinusform men varför skall vi göra det?

För vissa tunga industrier kanske 50 Hz trefas passar men de ligger ändå inte på något 230 V-nät.

+300 0 -300 V kan omvandlas till en fyrkantig växelspänning med två switchtransistorer och en IC-krets. Jag har bara stött på en enda pryl som inte tål fyrkantspänning. Det är laddare till Braun-tandborstar (Oral b). Efter att ha pajat några laddare fick jag bygga en egen laddare som går direkt på 12 V. Om man i något fall vill ha 50 Hz kan man ju hacka med den frekvensen.

Ett par switchtransistorer är billigare än järnkärna och lindningsvarv så det är svårt att se någon anledning till att hacka med så låg frekvens som 50 Hz.

När det gäller värme i bilen så har ju de flesta bilar idag AC det vill säga en värmepump som kan förbättras avsevärt och det går naturligtvis att värmeisolera och samtidigt ljudisolera betydligt bättre än i dagens bilar. I trillan hade man en vargskinnsfäll men det kanske är svårt att få tag på idag.

När det gäller skatter tror jag att det bästa vore om politikerna höll sig borta från prisbildningen. Priser är producentens sätt att informera konsumenten och det fungerar bäst om inte några politiker får för sig att priset skall ge felinformation.

I DN 26/4 skriver Magnus Hall och Susanna Hurtig "Så kan Sverige öka antalet elbilar till en miljon år 2030". Jag tror att det är en mycket farlig väg att gå.

Vi står inför en stor förändring, nästan lika stor som när dagens elnät skapades för drygt hundra år sedan. Elbilar blir en pusselbit i den omställningen. Men vad vi behöver är elbilar som är anpassade till framtidens infrastruktur, inte till dagens. Vad som nu behövs är standardisering av batterier, utveckling av motorgeneratorer och framför allt spridning av information om vad som är möjligt så att vi kan få en debatt om vad vi vill ha. Att lura folk att köpa dagens elbilar kan visa sig bli mycket olämpligt. Tills vidare räcker det om de bilköpare som är intresserade av att prova nyheter och beredda att ta risken för felköp provar och bidrar till att ställa krav på biltillverkarna.