Så gott folk. Jag har i skrivandets stund denna något ovanliga sjukdom och tänkte att jag skulle ta och berätta om mina upplevelser. Tanken är att förmedla information om någon annan skulle söka på det och att helt enkelt väcka uppmärksamhet för denna troligen underdiagnosticerade åkomma.
Vad är cryptosporidium?
Jo, det är en tarmparasit. Ett encelligt urdjur som sätter sig i tarmen på dig, förökar sig och ger dig magknip, illamående, möjligen men inte nödvändigtvis spya och framför allt massvis med vattentunna diarréer. Det finns så klart lyckliga jävlar som inte får några symtom men kan kort konstatera att jag inte var en av dem. Sjukdomstiden för friska personer är 1-2 veckor men om man har typ AIDS så är risken att det hela blir kroniskt.
Alright. Nu till min historia.
Det hela började med att en biologstudent jag dejtar klagade över att hennes mage kändes konstig. Detta var en fredag. Jaja, lite konstig i magen kan man ju vara ibland och jag tänkte inte mer på detta. Nästa dag fick hon som jag förstått det kraftiga diarréer. En vis man hade måhända lagt benen på ryggen och dragit hem, men jag blir i princip aldrig magsjuk, har en allmän övertro på mitt immunförsvar och gillar hennes sällskap så jag stannade kvar hela helgen. När hon gick på muggen lät det lite som ett vattenfall men hon verkade annars hyfsat OK. Inte på topp, verkligen inte, men liksom inte död.
Aja, tänkte sen att om jag blir smittad är jag ju det vid det här laget så fuck it. Träffade henne en del under veckan och även helgen därpå. Hon sket fortfarande vatten, vilket kanske var lite konstigt, men jag är själv aldrig magsjuk så fan vet jag hur länge det vara liksom.
Oh well.
På tisdagen, då alltså typ 11 dagar eller något från att hon fått sina symtom satt jag och pluggade matte. Kände mig helt plötsligt skum i magen. Det gjorde inte ont eller så, men var konstigt. Jag gick och la mig en stund mitt på dagen och sen kändes det bättre. Mitt immunförsvar hade skakat av sig den där skiten efter 2 timmars sömn. Ack så fel jag hade.
Magknip och vattenspruta från arslet typ halva natten. Jag sket ut allt tills det inte fanns något kvar att skita ut. Detta var tisdagskvällen. Hoppsan tänkte jag.
På onsdagen stannade jag hemma, man vill trots allt inte smitta sina studiekamrater. Fortsatte skita vatten. Under torsdagen mådde jag förvånansvärt bra, sket till och med lite fast och fick besök av tjejen. Jag blev visserligen helt kallsvettig av att gå till hemköp men tänkte att det värsta nog var över ändå. Planen var att åka till Stockholm den fredagen och började nu fundera på att köpa biljetter.
Mådde rätt bra på fredagen och var i full färd att köpa biljett när jag fick reda på att provresultaten på tjejens bajsprov kommit (hon var återställd vid det här laget och hade varit det ungefär sen jag blev sjuk). Cryptosporidium. Anmälningsskyldigt enligt smittskyddslagen. En snabb googling sa mig att jag troligen hade det jag med och det nog var lite väl hoppfullt att tänka att det skulle vara över. Sket i stockholmsresan. Började istället försöka komma i kontakt med vården så jag också skulle kunna få ett bajsprov, då jag såg det som en plikt i egenskap av god medborgare. Lättare sagt än gjort, VC svarade så klart inte utan jag fick telefonköa i en timme till 1177, förklara läget för dem så fick de sen ringa min VC därifrån så jag fick komma dit och lämna prov. Lustigt nog var det nog det enda helt fasta bajset jag skitit under min sjukdomstid. Fick iaf höra att läkaren skulle på semester i veckan därpå och att jag nog skulle få ringa upp och påminna om att de skulle kolla provsvaren. Jahapp, det kändes ju seriöst.
Jag mådde ändå hyfsat bra. Minns ej om jag sket något mer under fredagen, tror inte det. Lördagen var först hyfsad, men tror jag sket en del löst först och blev då jävligt törstig. Men mådde ändå rätt bra. Sänkte väl 1.5 liter vätska på lite mer än en timme eller två. Skulle inte ha gjort. Blev kallsvettig och började spy som en gris på toan.
De närmsta dagarna efter det måste jag säga har gått ihop lite. Jag spydde inte mer men jag sket bara vatten hela tiden. Någon dag orkade jag inte så åt inte och drack lite. Mest för att jag inte pallade skita. Blev svag. Efter enkla saker behövde jag sitta ner. Att t.ex. gå och handla (150 meter till butiken) gjorde mig helt slut. Satt ofta ned på badrumsgolvet när jag duschade. Orkade inte stå upp. Sov mycket.
Angående skiten förresten. Alltså, det är som att man till och med kan få en vattenstråle ur rumpan med ganska högt tryck. "Vattnet" kan också liksom börja rinna längst stjärten på mig, så att jag får denna vattniga avföring (gissningsvis innehållande massvis med cryptosporer) rinnande över halva rumpan.
Kontaktade VC på tisdagen för att påminna om proverna. Syrran i telefon sa att de hade kommit och att en läkare skulle ringa mig "i veckan". Idag fredag har fortfarande inte en jävel ringt men har via min journal (finns online) kunnat läsa att det mycket riktigt fanns cryptosporidium i avföringen. Who would have guessed?
Sen igår mår jag bättre och känner mig starkare, men gjorde samma misstag igår som förra lördagen och drack för mycket vätska på kort tid. Blev spyfärdig men spydde iaf inte. Sket bara mycket och hade ont i magen. Man blir ju dock så jävla törstig. Man är ALLTID törstig. Läpparna är alltid torra. Hungrig är man fan också.
Sen igår (utom på kvällen då med hela spyfärdig-incidenten) känner jag mig iaf rätt stark. Skiter dock löst fortfarande, men har bara skitit en gång idag, och jag drack till och med en del vätska för några timmar sen och har fortfarande inte bajsat! Borde teoretiskt se ljuset i tunneln men for all I know kan det bara vara något temporärt och jag börjar väl råskita när som helst. Psykiskt börjar det ta. Jag är på sjukdomsdag 11 och har missat 8 skoldagar.
Vad ska jag säga? Få för fan inte cryptosporidium! Läkarna vet knappt vad det är och säger bara idiotgrejer som du redan googlat fram. Haha, ja, om man nu fått tala med en läkare mer än 5 min när man bara skulle övertala dem att ta bajsprov på en för en fucking vecka sen. HAHAHA. Blir privat sjukvårdsförsäkring när jag är färdigutbildad.
Finns för övrigt inga accepterade botemedel utan bara att vänta ut. I USA kan man få nitazoxanide vilket verkar ha visat viss effektivitet, men i mellanmjölkssverige anses det väl kränka parasiternas rättigheter, vad vet jag?
Lite länkar:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/...iuminfektion-/
https://www.cdc.gov/parasites/crypto...ct.html#eleven
Diskussion/frågeställning:
Vad är era erfarenheter/kunskaper om cryptosporidium? Har allmänläkarna kompetens på området eller måste man tala med specialister för att kunna få svar på mer specifika frågor.
Vad är cryptosporidium?
Jo, det är en tarmparasit. Ett encelligt urdjur som sätter sig i tarmen på dig, förökar sig och ger dig magknip, illamående, möjligen men inte nödvändigtvis spya och framför allt massvis med vattentunna diarréer. Det finns så klart lyckliga jävlar som inte får några symtom men kan kort konstatera att jag inte var en av dem. Sjukdomstiden för friska personer är 1-2 veckor men om man har typ AIDS så är risken att det hela blir kroniskt.
Alright. Nu till min historia.
Det hela började med att en biologstudent jag dejtar klagade över att hennes mage kändes konstig. Detta var en fredag. Jaja, lite konstig i magen kan man ju vara ibland och jag tänkte inte mer på detta. Nästa dag fick hon som jag förstått det kraftiga diarréer. En vis man hade måhända lagt benen på ryggen och dragit hem, men jag blir i princip aldrig magsjuk, har en allmän övertro på mitt immunförsvar och gillar hennes sällskap så jag stannade kvar hela helgen. När hon gick på muggen lät det lite som ett vattenfall men hon verkade annars hyfsat OK. Inte på topp, verkligen inte, men liksom inte död.
Aja, tänkte sen att om jag blir smittad är jag ju det vid det här laget så fuck it. Träffade henne en del under veckan och även helgen därpå. Hon sket fortfarande vatten, vilket kanske var lite konstigt, men jag är själv aldrig magsjuk så fan vet jag hur länge det vara liksom.
Oh well.
På tisdagen, då alltså typ 11 dagar eller något från att hon fått sina symtom satt jag och pluggade matte. Kände mig helt plötsligt skum i magen. Det gjorde inte ont eller så, men var konstigt. Jag gick och la mig en stund mitt på dagen och sen kändes det bättre. Mitt immunförsvar hade skakat av sig den där skiten efter 2 timmars sömn. Ack så fel jag hade.
Magknip och vattenspruta från arslet typ halva natten. Jag sket ut allt tills det inte fanns något kvar att skita ut. Detta var tisdagskvällen. Hoppsan tänkte jag.
På onsdagen stannade jag hemma, man vill trots allt inte smitta sina studiekamrater. Fortsatte skita vatten. Under torsdagen mådde jag förvånansvärt bra, sket till och med lite fast och fick besök av tjejen. Jag blev visserligen helt kallsvettig av att gå till hemköp men tänkte att det värsta nog var över ändå. Planen var att åka till Stockholm den fredagen och började nu fundera på att köpa biljetter.
Mådde rätt bra på fredagen och var i full färd att köpa biljett när jag fick reda på att provresultaten på tjejens bajsprov kommit (hon var återställd vid det här laget och hade varit det ungefär sen jag blev sjuk). Cryptosporidium. Anmälningsskyldigt enligt smittskyddslagen. En snabb googling sa mig att jag troligen hade det jag med och det nog var lite väl hoppfullt att tänka att det skulle vara över. Sket i stockholmsresan. Började istället försöka komma i kontakt med vården så jag också skulle kunna få ett bajsprov, då jag såg det som en plikt i egenskap av god medborgare. Lättare sagt än gjort, VC svarade så klart inte utan jag fick telefonköa i en timme till 1177, förklara läget för dem så fick de sen ringa min VC därifrån så jag fick komma dit och lämna prov. Lustigt nog var det nog det enda helt fasta bajset jag skitit under min sjukdomstid. Fick iaf höra att läkaren skulle på semester i veckan därpå och att jag nog skulle få ringa upp och påminna om att de skulle kolla provsvaren. Jahapp, det kändes ju seriöst.
Jag mådde ändå hyfsat bra. Minns ej om jag sket något mer under fredagen, tror inte det. Lördagen var först hyfsad, men tror jag sket en del löst först och blev då jävligt törstig. Men mådde ändå rätt bra. Sänkte väl 1.5 liter vätska på lite mer än en timme eller två. Skulle inte ha gjort. Blev kallsvettig och började spy som en gris på toan.
De närmsta dagarna efter det måste jag säga har gått ihop lite. Jag spydde inte mer men jag sket bara vatten hela tiden. Någon dag orkade jag inte så åt inte och drack lite. Mest för att jag inte pallade skita. Blev svag. Efter enkla saker behövde jag sitta ner. Att t.ex. gå och handla (150 meter till butiken) gjorde mig helt slut. Satt ofta ned på badrumsgolvet när jag duschade. Orkade inte stå upp. Sov mycket.
Angående skiten förresten. Alltså, det är som att man till och med kan få en vattenstråle ur rumpan med ganska högt tryck. "Vattnet" kan också liksom börja rinna längst stjärten på mig, så att jag får denna vattniga avföring (gissningsvis innehållande massvis med cryptosporer) rinnande över halva rumpan.
Kontaktade VC på tisdagen för att påminna om proverna. Syrran i telefon sa att de hade kommit och att en läkare skulle ringa mig "i veckan". Idag fredag har fortfarande inte en jävel ringt men har via min journal (finns online) kunnat läsa att det mycket riktigt fanns cryptosporidium i avföringen. Who would have guessed?
Sen igår mår jag bättre och känner mig starkare, men gjorde samma misstag igår som förra lördagen och drack för mycket vätska på kort tid. Blev spyfärdig men spydde iaf inte. Sket bara mycket och hade ont i magen. Man blir ju dock så jävla törstig. Man är ALLTID törstig. Läpparna är alltid torra. Hungrig är man fan också.
Sen igår (utom på kvällen då med hela spyfärdig-incidenten) känner jag mig iaf rätt stark. Skiter dock löst fortfarande, men har bara skitit en gång idag, och jag drack till och med en del vätska för några timmar sen och har fortfarande inte bajsat! Borde teoretiskt se ljuset i tunneln men for all I know kan det bara vara något temporärt och jag börjar väl råskita när som helst. Psykiskt börjar det ta. Jag är på sjukdomsdag 11 och har missat 8 skoldagar.
Vad ska jag säga? Få för fan inte cryptosporidium! Läkarna vet knappt vad det är och säger bara idiotgrejer som du redan googlat fram. Haha, ja, om man nu fått tala med en läkare mer än 5 min när man bara skulle övertala dem att ta bajsprov på en för en fucking vecka sen. HAHAHA. Blir privat sjukvårdsförsäkring när jag är färdigutbildad.
Finns för övrigt inga accepterade botemedel utan bara att vänta ut. I USA kan man få nitazoxanide vilket verkar ha visat viss effektivitet, men i mellanmjölkssverige anses det väl kränka parasiternas rättigheter, vad vet jag?
Lite länkar:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/...iuminfektion-/
https://www.cdc.gov/parasites/crypto...ct.html#eleven
Diskussion/frågeställning:
Vad är era erfarenheter/kunskaper om cryptosporidium? Har allmänläkarna kompetens på området eller måste man tala med specialister för att kunna få svar på mer specifika frågor.