Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2017-02-24, 15:34
  #1
Medlem
Carolus.Bildts avatar
Så gott folk. Jag har i skrivandets stund denna något ovanliga sjukdom och tänkte att jag skulle ta och berätta om mina upplevelser. Tanken är att förmedla information om någon annan skulle söka på det och att helt enkelt väcka uppmärksamhet för denna troligen underdiagnosticerade åkomma.

Vad är cryptosporidium?
Jo, det är en tarmparasit. Ett encelligt urdjur som sätter sig i tarmen på dig, förökar sig och ger dig magknip, illamående, möjligen men inte nödvändigtvis spya och framför allt massvis med vattentunna diarréer. Det finns så klart lyckliga jävlar som inte får några symtom men kan kort konstatera att jag inte var en av dem. Sjukdomstiden för friska personer är 1-2 veckor men om man har typ AIDS så är risken att det hela blir kroniskt.

Alright. Nu till min historia.

Det hela började med att en biologstudent jag dejtar klagade över att hennes mage kändes konstig. Detta var en fredag. Jaja, lite konstig i magen kan man ju vara ibland och jag tänkte inte mer på detta. Nästa dag fick hon som jag förstått det kraftiga diarréer. En vis man hade måhända lagt benen på ryggen och dragit hem, men jag blir i princip aldrig magsjuk, har en allmän övertro på mitt immunförsvar och gillar hennes sällskap så jag stannade kvar hela helgen. När hon gick på muggen lät det lite som ett vattenfall men hon verkade annars hyfsat OK. Inte på topp, verkligen inte, men liksom inte död.

Aja, tänkte sen att om jag blir smittad är jag ju det vid det här laget så fuck it. Träffade henne en del under veckan och även helgen därpå. Hon sket fortfarande vatten, vilket kanske var lite konstigt, men jag är själv aldrig magsjuk så fan vet jag hur länge det vara liksom.

Oh well.

På tisdagen, då alltså typ 11 dagar eller något från att hon fått sina symtom satt jag och pluggade matte. Kände mig helt plötsligt skum i magen. Det gjorde inte ont eller så, men var konstigt. Jag gick och la mig en stund mitt på dagen och sen kändes det bättre. Mitt immunförsvar hade skakat av sig den där skiten efter 2 timmars sömn. Ack så fel jag hade.

Magknip och vattenspruta från arslet typ halva natten. Jag sket ut allt tills det inte fanns något kvar att skita ut. Detta var tisdagskvällen. Hoppsan tänkte jag.

På onsdagen stannade jag hemma, man vill trots allt inte smitta sina studiekamrater. Fortsatte skita vatten. Under torsdagen mådde jag förvånansvärt bra, sket till och med lite fast och fick besök av tjejen. Jag blev visserligen helt kallsvettig av att gå till hemköp men tänkte att det värsta nog var över ändå. Planen var att åka till Stockholm den fredagen och började nu fundera på att köpa biljetter.

Mådde rätt bra på fredagen och var i full färd att köpa biljett när jag fick reda på att provresultaten på tjejens bajsprov kommit (hon var återställd vid det här laget och hade varit det ungefär sen jag blev sjuk). Cryptosporidium. Anmälningsskyldigt enligt smittskyddslagen. En snabb googling sa mig att jag troligen hade det jag med och det nog var lite väl hoppfullt att tänka att det skulle vara över. Sket i stockholmsresan. Började istället försöka komma i kontakt med vården så jag också skulle kunna få ett bajsprov, då jag såg det som en plikt i egenskap av god medborgare. Lättare sagt än gjort, VC svarade så klart inte utan jag fick telefonköa i en timme till 1177, förklara läget för dem så fick de sen ringa min VC därifrån så jag fick komma dit och lämna prov. Lustigt nog var det nog det enda helt fasta bajset jag skitit under min sjukdomstid. Fick iaf höra att läkaren skulle på semester i veckan därpå och att jag nog skulle få ringa upp och påminna om att de skulle kolla provsvaren. Jahapp, det kändes ju seriöst.

Jag mådde ändå hyfsat bra. Minns ej om jag sket något mer under fredagen, tror inte det. Lördagen var först hyfsad, men tror jag sket en del löst först och blev då jävligt törstig. Men mådde ändå rätt bra. Sänkte väl 1.5 liter vätska på lite mer än en timme eller två. Skulle inte ha gjort. Blev kallsvettig och började spy som en gris på toan.

De närmsta dagarna efter det måste jag säga har gått ihop lite. Jag spydde inte mer men jag sket bara vatten hela tiden. Någon dag orkade jag inte så åt inte och drack lite. Mest för att jag inte pallade skita. Blev svag. Efter enkla saker behövde jag sitta ner. Att t.ex. gå och handla (150 meter till butiken) gjorde mig helt slut. Satt ofta ned på badrumsgolvet när jag duschade. Orkade inte stå upp. Sov mycket.

Angående skiten förresten. Alltså, det är som att man till och med kan få en vattenstråle ur rumpan med ganska högt tryck. "Vattnet" kan också liksom börja rinna längst stjärten på mig, så att jag får denna vattniga avföring (gissningsvis innehållande massvis med cryptosporer) rinnande över halva rumpan.

Kontaktade VC på tisdagen för att påminna om proverna. Syrran i telefon sa att de hade kommit och att en läkare skulle ringa mig "i veckan". Idag fredag har fortfarande inte en jävel ringt men har via min journal (finns online) kunnat läsa att det mycket riktigt fanns cryptosporidium i avföringen. Who would have guessed?

Sen igår mår jag bättre och känner mig starkare, men gjorde samma misstag igår som förra lördagen och drack för mycket vätska på kort tid. Blev spyfärdig men spydde iaf inte. Sket bara mycket och hade ont i magen. Man blir ju dock så jävla törstig. Man är ALLTID törstig. Läpparna är alltid torra. Hungrig är man fan också.

Sen igår (utom på kvällen då med hela spyfärdig-incidenten) känner jag mig iaf rätt stark. Skiter dock löst fortfarande, men har bara skitit en gång idag, och jag drack till och med en del vätska för några timmar sen och har fortfarande inte bajsat! Borde teoretiskt se ljuset i tunneln men for all I know kan det bara vara något temporärt och jag börjar väl råskita när som helst. Psykiskt börjar det ta. Jag är på sjukdomsdag 11 och har missat 8 skoldagar.

Vad ska jag säga? Få för fan inte cryptosporidium! Läkarna vet knappt vad det är och säger bara idiotgrejer som du redan googlat fram. Haha, ja, om man nu fått tala med en läkare mer än 5 min när man bara skulle övertala dem att ta bajsprov på en för en fucking vecka sen. HAHAHA. Blir privat sjukvårdsförsäkring när jag är färdigutbildad.

Finns för övrigt inga accepterade botemedel utan bara att vänta ut. I USA kan man få nitazoxanide vilket verkar ha visat viss effektivitet, men i mellanmjölkssverige anses det väl kränka parasiternas rättigheter, vad vet jag?

Lite länkar:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/...iuminfektion-/

https://www.cdc.gov/parasites/crypto...ct.html#eleven

Diskussion/frågeställning:
Vad är era erfarenheter/kunskaper om cryptosporidium? Har allmänläkarna kompetens på området eller måste man tala med specialister för att kunna få svar på mer specifika frågor.
Citera
2017-02-24, 15:52
  #2
Moderator
Lapapps avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Carolus.Bildt
Så gott folk. Jag har i skrivandets stund denna något ovanliga sjukdom och tänkte att jag skulle ta och berätta om mina upplevelser. Tanken är att förmedla information om någon annan skulle söka på det och att helt enkelt väcka uppmärksamhet för denna troligen underdiagnosticerade åkomma.

Vad är cryptosporidium?
Jo, det är en tarmparasit. Ett encelligt urdjur som sätter sig i tarmen på dig, förökar sig och ger dig magknip, illamående, möjligen men inte nödvändigtvis spya och framför allt massvis med vattentunna diarréer. Det finns så klart lyckliga jävlar som inte får några symtom men kan kort konstatera att jag inte var en av dem. Sjukdomstiden för friska personer är 1-2 veckor men om man har typ AIDS så är risken att det hela blir kroniskt.

Alright. Nu till min historia.

Det hela började med att en biologstudent jag dejtar klagade över att hennes mage kändes konstig. Detta var en fredag. Jaja, lite konstig i magen kan man ju vara ibland och jag tänkte inte mer på detta. Nästa dag fick hon som jag förstått det kraftiga diarréer. En vis man hade måhända lagt benen på ryggen och dragit hem, men jag blir i princip aldrig magsjuk, har en allmän övertro på mitt immunförsvar och gillar hennes sällskap så jag stannade kvar hela helgen. När hon gick på muggen lät det lite som ett vattenfall men hon verkade annars hyfsat OK. Inte på topp, verkligen inte, men liksom inte död.

Aja, tänkte sen att om jag blir smittad är jag ju det vid det här laget så fuck it. Träffade henne en del under veckan och även helgen därpå. Hon sket fortfarande vatten, vilket kanske var lite konstigt, men jag är själv aldrig magsjuk så fan vet jag hur länge det vara liksom.

Oh well.

På tisdagen, då alltså typ 11 dagar eller något från att hon fått sina symtom satt jag och pluggade matte. Kände mig helt plötsligt skum i magen. Det gjorde inte ont eller så, men var konstigt. Jag gick och la mig en stund mitt på dagen och sen kändes det bättre. Mitt immunförsvar hade skakat av sig den där skiten efter 2 timmars sömn. Ack så fel jag hade.

Magknip och vattenspruta från arslet typ halva natten. Jag sket ut allt tills det inte fanns något kvar att skita ut. Detta var tisdagskvällen. Hoppsan tänkte jag.

På onsdagen stannade jag hemma, man vill trots allt inte smitta sina studiekamrater. Fortsatte skita vatten. Under torsdagen mådde jag förvånansvärt bra, sket till och med lite fast och fick besök av tjejen. Jag blev visserligen helt kallsvettig av att gå till hemköp men tänkte att det värsta nog var över ändå. Planen var att åka till Stockholm den fredagen och började nu fundera på att köpa biljetter.

Mådde rätt bra på fredagen och var i full färd att köpa biljett när jag fick reda på att provresultaten på tjejens bajsprov kommit (hon var återställd vid det här laget och hade varit det ungefär sen jag blev sjuk). Cryptosporidium. Anmälningsskyldigt enligt smittskyddslagen. En snabb googling sa mig att jag troligen hade det jag med och det nog var lite väl hoppfullt att tänka att det skulle vara över. Sket i stockholmsresan. Började istället försöka komma i kontakt med vården så jag också skulle kunna få ett bajsprov, då jag såg det som en plikt i egenskap av god medborgare. Lättare sagt än gjort, VC svarade så klart inte utan jag fick telefonköa i en timme till 1177, förklara läget för dem så fick de sen ringa min VC därifrån så jag fick komma dit och lämna prov. Lustigt nog var det nog det enda helt fasta bajset jag skitit under min sjukdomstid. Fick iaf höra att läkaren skulle på semester i veckan därpå och att jag nog skulle få ringa upp och påminna om att de skulle kolla provsvaren. Jahapp, det kändes ju seriöst.

Jag mådde ändå hyfsat bra. Minns ej om jag sket något mer under fredagen, tror inte det. Lördagen var först hyfsad, men tror jag sket en del löst först och blev då jävligt törstig. Men mådde ändå rätt bra. Sänkte väl 1.5 liter vätska på lite mer än en timme eller två. Skulle inte ha gjort. Blev kallsvettig och började spy som en gris på toan.

De närmsta dagarna efter det måste jag säga har gått ihop lite. Jag spydde inte mer men jag sket bara vatten hela tiden. Någon dag orkade jag inte så åt inte och drack lite. Mest för att jag inte pallade skita. Blev svag. Efter enkla saker behövde jag sitta ner. Att t.ex. gå och handla (150 meter till butiken) gjorde mig helt slut. Satt ofta ned på badrumsgolvet när jag duschade. Orkade inte stå upp. Sov mycket.

Angående skiten förresten. Alltså, det är som att man till och med kan få en vattenstråle ur rumpan med ganska högt tryck. "Vattnet" kan också liksom börja rinna längst stjärten på mig, så att jag får denna vattniga avföring (gissningsvis innehållande massvis med cryptosporer) rinnande över halva rumpan.

Kontaktade VC på tisdagen för att påminna om proverna. Syrran i telefon sa att de hade kommit och att en läkare skulle ringa mig "i veckan". Idag fredag har fortfarande inte en jävel ringt men har via min journal (finns online) kunnat läsa att det mycket riktigt fanns cryptosporidium i avföringen. Who would have guessed?

Sen igår mår jag bättre och känner mig starkare, men gjorde samma misstag igår som förra lördagen och drack för mycket vätska på kort tid. Blev spyfärdig men spydde iaf inte. Sket bara mycket och hade ont i magen. Man blir ju dock så jävla törstig. Man är ALLTID törstig. Läpparna är alltid torra. Hungrig är man fan också.

Sen igår (utom på kvällen då med hela spyfärdig-incidenten) känner jag mig iaf rätt stark. Skiter dock löst fortfarande, men har bara skitit en gång idag, och jag drack till och med en del vätska för några timmar sen och har fortfarande inte bajsat! Borde teoretiskt se ljuset i tunneln men for all I know kan det bara vara något temporärt och jag börjar väl råskita när som helst. Psykiskt börjar det ta. Jag är på sjukdomsdag 11 och har missat 8 skoldagar.

Vad ska jag säga? Få för fan inte cryptosporidium! Läkarna vet knappt vad det är och säger bara idiotgrejer som du redan googlat fram. Haha, ja, om man nu fått tala med en läkare mer än 5 min när man bara skulle övertala dem att ta bajsprov på en för en fucking vecka sen. HAHAHA. Blir privat sjukvårdsförsäkring när jag är färdigutbildad.

Finns för övrigt inga accepterade botemedel utan bara att vänta ut. I USA kan man få nitazoxanide vilket verkar ha visat viss effektivitet, men i mellanmjölkssverige anses det väl kränka parasiternas rättigheter, vad vet jag?

Lite länkar:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/...iuminfektion-/

https://www.cdc.gov/parasites/crypto...ct.html#eleven

Diskussion/frågeställning:
Vad är era erfarenheter/kunskaper om cryptosporidium? Har allmänläkarna kompetens på området eller måste man tala med specialister för att kunna få svar på mer specifika frågor.
Generellt sett tror jag inte att allmänläkarna har så bra kunskaper om Cryptosporidium. Inte så märkligt, med tanke på att det enligt internetmedicin fanns 527 diagnostiserade fall 2015 i Sverige.

Vad har du för specifika frågor som inte internet kan besvara?
Citera
2017-02-24, 16:00
  #3
Medlem
Carolus.Bildts avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Lapapp
Generellt sett tror jag inte att allmänläkarna har så bra kunskaper om Cryptosporidium. Inte så märkligt, med tanke på att det enligt internetmedicin fanns 527 diagnostiserade fall 2015 i Sverige.

Vad har du för specifika frågor som inte internet kan besvara?
En kompis föräldrar som är läkare (allmänläkare och skolläkare) var övertygade om att man bara fick det via vatten, vilket gick emot både CDC och folkhälsomyndigheten, och jag tror ändå de är duktiga läkare. Läkaren jag pratade med såg dessutom ut som ett stort frågetecken när jag hävdade cryptosporidium. Fick till test enbart för att tjejen jag träffar testat positiv.

Hur stor är risken att återsmittas av de sporer man lämnat runt sig? Även om man håller en god hygien så lär ju sporer komma ut i omgivning, på handdukar, sängkläder etc. Med tanke på hur länge de kan överleva liksom.

Risk för smittspridning via oralsex?

Är jag extra motståndskraftig mot nya såna angrepp under sjukdomstiden (under tio ska ju ha räcka för att man ska bli sjuk, men kroppen måste jag bekämpa tiotusentals av de jävlarna medan man är sjuk, så tio till kan väl inte göra så mycket?), hur är det efter att jag tillfrisknat?

Finns det några mönster i cyklerna när man är sjuk? Mår jag annorlunda precis innan jag blir frisk (symtomfri) mot sig innan?
Citera
2017-02-24, 16:19
  #4
Medlem
sjukdomar som börjar med "crypto" är i sin natur luriga.

Det är därför läkare reagerar som frågetecken.

Jag har för mig att en hel kommun i norra Sverige smittades - Östersund

http://www.ostersund.se/kommun-och-p...sporidium.html

*parasiter av typen Cryptosporidum i Storsjön*

Dvs antigen smittades 20000 personer - eller så kände någon i kommunledningen en läkare och en UV vattenreningsteknisk försäljare.

Förmodligen var det inget utbrott - men kommunen blev blåsta på pengar av kommunen egna chefer??
__________________
Senast redigerad av Grobil 2017-02-24 kl. 16:39.
Citera
2017-02-24, 16:47
  #5
Moderator
Lapapps avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Carolus.Bildt
En kompis föräldrar som är läkare (allmänläkare och skolläkare) var övertygade om att man bara fick det via vatten, vilket gick emot både CDC och folkhälsomyndigheten, och jag tror ändå de är duktiga läkare. Läkaren jag pratade med såg dessutom ut som ett stort frågetecken när jag hävdade cryptosporidium. Fick till test enbart för att tjejen jag träffar testat positiv.

1) Hur stor är risken att återsmittas av de sporer man lämnat runt sig? Även om man håller en god hygien så lär ju sporer komma ut i omgivning, på handdukar, sängkläder etc. Med tanke på hur länge de kan överleva liksom.

2) Risk för smittspridning via oralsex?

3) Är jag extra motståndskraftig mot nya såna angrepp under sjukdomstiden (under tio ska ju ha räcka för att man ska bli sjuk, men kroppen måste jag bekämpa tiotusentals av de jävlarna medan man är sjuk, så tio till kan väl inte göra så mycket?), hur är det efter att jag tillfrisknat?

4) Finns det några mönster i cyklerna när man är sjuk? Mår jag annorlunda precis innan jag blir frisk (symtomfri) mot sig innan?
Som du själv misstänker ligger dina frågor utanför en vanlig allmänläkares kompetensområde. Jag kan dock göra ett försök.

1, 3) Enligt denna studie (https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25252476) var risken att återinfekteras 70 % (förvisso bara 100 pat och i Pakistan). Anledningen är ju dock inte uppenbar - smittad av omgivningen eller latent liggande mikrober?

2) Utan att söka något om det, så ja. Om jag skall uttrycka mig diplomatiskt, risk för smittspridning kan definitivt inte uteslutas.

4) Lyckades inte genom en snabb googling hitta ett bra svar.

För mer uttömmande svar kan du kanske testa att ringa folkhälsomyndigheten, men troligen hänvisas du bara till 1177.
Citera
2017-02-24, 16:56
  #6
Medlem
Carolus.Bildts avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Lapapp
Som du själv misstänker ligger dina frågor utanför en vanlig allmänläkares kompetensområde. Jag kan dock göra ett försök.

1, 3) Enligt denna studie (https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25252476) var risken att återinfekteras 70 % (förvisso bara 100 pat och i Pakistan). Anledningen är ju dock inte uppenbar - smittad av omgivningen eller latent liggande mikrober?

2) Utan att söka något om det, så ja. Om jag skall uttrycka mig diplomatiskt, risk för smittspridning kan definitivt inte uteslutas.

4) Lyckades inte genom en snabb googling hitta ett bra svar.

För mer uttömmande svar kan du kanske testa att ringa folkhälsomyndigheten, men troligen hänvisas du bara till 1177.
Det finns inte en snöbolls chans i helvetet att 1177 kan besvara detta. Syrror i all ära men de är inga specialister. När jag snackade med dem på 1177 hade hon ingen aning om vad det var utan hon gick on och läste på folkhälsomyndigheten eller liknande.

Alltså, jag pallar verkligen inte bli sjuk igen.

Någon idé om varför man inte får nitazoxanide i Sverige och skulle man kunna få det på begäran?

Hur lång tid efter att symtomen upphört skulle du avstå från oralsex? Vanligt sex (ej analt)?
Citera
2017-02-24, 17:28
  #7
Medlem
Merwinnas avatar
Men - varför frågar du om detta här, sannolikheten är ju enormt liten att någon här ska ha den kompetensen. Gå till närmaste medicinska bibliotek och låna böcker om tropikmedicin, inälvsparasiter med flera sökord. Sök artiklar på PUB MED (finns också att läsa gratis när man väl har lånekort på medicinsk högskola, och det får alla man måste inte plugga där).
Citera
2017-02-24, 18:59
  #8
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Lapapp
Generellt sett tror jag inte att allmänläkarna har så bra kunskaper om Cryptosporidium. Inte så märkligt, med tanke på att det enligt internetmedicin fanns 527 diagnostiserade fall 2015 i Sverige.

Vad har du för specifika frågor som inte internet kan besvara?

Det har uppmärksammats tusentals fall av kryptosporidios i Sverige, men det blir väl färre och färre för varje år i takt med bättre vattenrening.

Lite läsning till TS som verkar vara intresserad: Bo Svenungsson et al. (2009). ”Kryptosporidios – kraftigt under*diagnostiserad diarrésjukdom”. Läkartidningen (Stockholm) 106 (28-29): sid. 1810-13.

Anette, Hansen (april 2011). ”Giardia och Cryptosporidium i svenska ytvattentäkter”. Smittskyddsinstitutet. Läst 24 maj 2011.

Skulle även råda TS att ringa till vårdinrättningar i skellefteå eller östersund som hade stora utbrott av detta hyfsat nyligen (2010 respektive 2011). De har garanterat erfarenhet av det.

/ googlade allt
Citera
2018-08-01, 13:15
  #9
Medlem
TS, har legat sjuk i 11 dagar med feber varje dag, skiter vattenstrålar flera gånger om dagen och snart tappat 6 kilo.
Jag fick själva ringa VC och fråga efter mina provsvar, låg inne på sjukhus dag 6 till dag 7 med dropp då min kropp inte orkade med. Dock har ingen från sjukvården ens ringt mig och frågat hur jag mår, hur det går, eller berättat vad Cryptosporidium, allt är via googlingar och läst medicinartiklar själv. Jag har har själv fått ta kontakt och jaga vården med frågor och papper om sjukskrivning etc.
Min läkare sa, finns ingen medicin du får skita ut parasiten helt enkelt.

Cryptosporidium är skiten från helvetet och önskar inte detta på någon.

Jag ställer mig högst frågande till varför man inte får Nitazoxanid, det är ju ett antiparasit medel mot denna sjukdom.
Citera
2018-08-01, 23:20
  #10
Medlem
Pearsagas avatar
Vet vad du går igenom. Bodde i Östersund när denna parasit härjade där 2010. Vi fick koka dricksvattnet innan vi drack det tills provtagningarna på vattnet visade på O parasiter. Detta varade i månader
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback