Citat:
Människor kan sägas bestå av två grupper. Den första ser livet som meningslöst och kan karakteriseras som varandes determinister. Den andra ser en mening med livet och anser att man har fri vilja. Nu till min frågeställning.
Blir man determinist p.g.a. att ens liv inte har någon mening eller blir livet meningslöst för att man inte anser sig ha fri vilja?
Blir man determinist p.g.a. att ens liv inte har någon mening eller blir livet meningslöst för att man inte anser sig ha fri vilja?
Citat:
Jag anser att frågorna om determinism och fri vilja är för vagt definierade för att gå att ha en åsikt om. Även meningen med livet är vagt definierad.
Jag trivs med att leva och tycker att vardagen känns meningsfull. Att jag känner så torde bero på att jag är en evolutionär varelse som har större chans att överleva om jag värdesätter min egen existens.
Jag trivs med att leva och tycker att vardagen känns meningsfull. Att jag känner så torde bero på att jag är en evolutionär varelse som har större chans att överleva om jag värdesätter min egen existens.
Citat:
Du är så full med skit att hälften kunde vara nog. Nu till ditt svar eller skall man kalla det ett icke-svar på min fråga. Du säger att du är en evolutionär varelse, det är vi nog alla, med större chans att överleva om du värdesätter din existens. Detta innebär att du ser livet som en ständig kamp för överlevnad, den bäst anpassades överlevnad. Jag tycker det är ett antisocialt sätt att se på livet, men tydligen är detta meningen med ditt liv, en ständig kamp. I mina ögon ter sig ditt liv rätt meningslöst.
Citat:
Låt mig nu visa hur jag tänkte mig diskussionen och låt mig ta WbZV som ett typ exempel. Hen växer upp och ser livet som en kamp att överleva och allt går ut på att nå toppen (läkare). Livet saknar alltså mening för livets mening är knappast att bli läkare. Efter hen blivit läkare börjar hen intressera sig för filosofi (kanske för att finna meningen med livet). Hen kommer då i kontakt med materialism och determinism (fri vilja existerar inte) vilka råkar stödja hens ståndpunkt om livets meningslöshet. Hen har alltså blivit hård determinist p.g.a. att livet var meningslöst.
Varför är livet meningslöst för vissa personer, typ WbZV? Jo, för dom vet inte vad det innebär att älska. Dom saknar den förmågan.
Slutligen vill jag tala om för WbZV att du har rätt, du har ingen fri vilja, för det krävs att livet har en mening.
Någon som har något att tillägga?
Varför är livet meningslöst för vissa personer, typ WbZV? Jo, för dom vet inte vad det innebär att älska. Dom saknar den förmågan.
Slutligen vill jag tala om för WbZV att du har rätt, du har ingen fri vilja, för det krävs att livet har en mening.
Någon som har något att tillägga?
Citat:
Man skulle kunna säga utifrån ovanstående resonemang att det finns människor med förmåga att känna kärlek och en grupp som saknar denna förmåga. Till WbZV vill jag bara säga att jag älskar ditt försök att försöka framstå som en normal människa med förmåga att känna kärlek. Patetiskt men beundransvärt.
Nu tolkar du in saker jag aldrig påstått. Personligen lever jag gott och kämpar inte för att överleva, men jag är en produkt av mina förfäder som levde under krassare levnadsvillkor. In på minsta detalj är kroppens alla parametrar hårt optimerade för att maximera överlevnadsförmågan, det gäller alltifrån bentjocklek till immunsystem. Det vore naivt att tro annat än att hjärnan genomgått samma urvalsprocess, så att vi har medfödda mentala egenskaper som hjälper oss att överleva. Jag kan tycka att det är otäckt att gå fram till kanten av ett stup. Gör inte du det? Varför tror du att de flesta människor känner så?
Någon objektiv mening med livet tror jag inte på. Däremot trivs jag själv med att leva och tycker att livet är meningsfullt. Men det handlar snarare om medfödda känslor. Jag kan inte logiskt resonera mig fram till varför det skulle vara mer meningsfullt att leva än att aldrig vara född. Men det är inget som bekymrar mig eller på annat sätt får mig att må sämre.
I övrigt anser jag att det är oväsentligt om universum är deterministiskt eller inte. Vår egen framtid är inte förutsägbar, vilket Turing bevisade genom haltproblemet. Om sedan universum är deterministiskt är en tolkningsfråga. Vi vet inte ens om tiden är en fundamental dimension. Är den inte det så blir frågeställningen meningslös.
Någon objektiv mening med livet tror jag inte på. Däremot trivs jag själv med att leva och tycker att livet är meningsfullt. Men det handlar snarare om medfödda känslor. Jag kan inte logiskt resonera mig fram till varför det skulle vara mer meningsfullt att leva än att aldrig vara född. Men det är inget som bekymrar mig eller på annat sätt får mig att må sämre.
I övrigt anser jag att det är oväsentligt om universum är deterministiskt eller inte. Vår egen framtid är inte förutsägbar, vilket Turing bevisade genom haltproblemet. Om sedan universum är deterministiskt är en tolkningsfråga. Vi vet inte ens om tiden är en fundamental dimension. Är den inte det så blir frågeställningen meningslös.
