Alla medel tillåtna för att få bort bilismen?

Det pågår ju en intensiv debatt om bilism i allmänhet och om bilism i städer i synnerhet. Förbudsivrare tar varje chans att minska bilismen - särskilt instäderna - medan förespråkarna kämpar med näbbar och klor för att behålla den.

I den här tråden tänkte jag att vi kunde ta upp och diskutera exempel på argument för och emot.

Tror att delar av problematiken kan och kommer att lösas med självkörande bilar. När herr och fru Svensson står vid rödlyset tar det 1,5 sekunder för bil att komma iväg, ytterliga 1,5 sekunder för bil 2 o.s.v. Köerna uppstår ut ingenting. Flödet kommer bli avsevärt förbättrat och köerna minska, så ur den aspekten är det ju bra.

Ur miljösynpunkt är det väl lika illa som tidigare dock.

Lite OT men jag skulle tycka det var intressant att se en helt nydesignat storstad (typ Brasilia fast modernt) helt utan biltrafik i stadskärnan. Hela staden är byggd på en undre servicestad för varutransporter, sophantering och övrig infrastruktur som el- och vattendragning. På ytan är det så gott som bilfritt, möjligen taxibilar undantaget.

Jag inleder med följande:

I dagens SvD framför två debattörer en rad argument för att minska/ändra parkeringsytorna, särskilt i städer.

Men, men: debattörerna gör så många räknefel och tankevurpor att det blir rent roligt. Häng med nu:

Förutsättningar:

- En parkeringsruta är cirka 10 kvm.

- En hektar är 10.000 kvm. På en hektar ryms 1.000 parkeringsrutor.

- En kvadratkilometer är 1 miljon kvadratmeter och på den ryms 100.000 parkeringsrutor.

- I Sverige finns cirka fem miljoner personbilar.

Så till debattörernas påståenden:


Det skulle innebära att det finns 20 miljoner(!) parkeringsplatser i Sveriges tätorter. 4 per bil. Men i Stockholms innerstad finns bara 38.000 av dom, eller 0,19%.

Siffran för Stockholm är sannolikt korrekt. Men siffran 20 miljoner torde vara helt åt skogen.


Det blir 100 kvm per bil.... Tror debattörerna möjligen att det går 10 hektar på en kvadratkilometer?

Men det slutar inte där. Debattörerna börjar nu räkna på hur många miljarder kommunerna skulle få in genom att bygga fyravåningshus på p-platserna i Stockholms innerstad:


Men? Eh? De flesta parkeringsplatser i Stockholms ligger längs gator. Tänker sig debattörerna att man ska bygga två meter breda fyravåningshus på de befintliga gatorna?

Nog för att man får tycka vad man vill, men detta tangerar väl gränsen till buskis?

<Med all reservation för att jag skrattade så mycket att kanske även jag räknat fel i hastigheten>

https://www.svd.se/privatisera-parke...pris/om/debatt

Du som gör tankevurpan. En parkeringsplats markanspråk brukar beräknas till 25 kvm i exempelvis garage, eftersom det behövs vägar fram till själva platsen. Själva platsen är ca 10 kvm. Som jämförelse, rymms det 10 cyklar på en parkeringsplats.

När ser man nånsin mer än 1-2 cyklar stå i de förbaskade cykelställen man byggt UTE I FILERNA på Södermalm?

Fåtal gånger och då nära busshållplats eller t-bana...
Cyklarna står där hela dan medan bilar har större ruljans.

Det är idioti det man gjort. Filerna som tas upp av refuger med cykelställ blockerar snöröjning och gör att 2-filiga vägar blivit enfiliga. Akutfordon tar sig inte fram om det blivit stopp på den kvarvarande filen. Bussar kör ofta fast mot dessa refuger. Kolla bara runt T-centralen där man nu bygger massa refuger, varje sådan har röda eller blå skrapmärken från bussar.

Tack miljöpartiet för att ni är sverigefientliga!

Du verkar inte ha läst artikeln eller kollat mina räkneexempel?

Artikelförfattarna har räknat på 100 kvm/parkeringsplats i de fall de anger kvadratkilometer.

Men i fallet med Stockholms innerstad anger de dock 38 hektar, vilket skulle ge 3.800 platser med 100 kvadratmeter per plats. Det verkliga antalet platser är naturligtvis mångdubbelt större.

Så det är alldeles avgjort dom som är ute och cyklar.

Dessutom är huvuddelen av platserna i Stockholms innerstad gatuplatser, längs trottoarkanterna. Där krävs inget extra utrymme, utan man räknar 10, eller strax över 10 kvm/plats.

Beroende på hur husen och området ser ut så kan man tänka sig olika lösningar.

Bygga bredare hus när man bygger nytt.

Bredda befintliga hus.

Separera trafik, en bredare gata gör att man kan flytta mer av områdets biltrafik dit, då kanske en parallellgata kan bli gågata, eventuellt med några nya verksamhetslokaler på gatan.

Å ena sidan förstår jag hur du menar och det borde kunna fungera i teorin.

Å andra sidan byggs det ju inte så mycket nytt i Stockholms innerstad, och ska man bygga bredare så bör det ju gälla ett helt kvarter eftersom det skulle se rätt konstigt ut om man lät enstaka hus sträcka sig längre ut på trottoaren. Men var i Stockholm bygger man ett helt nytt kvarter där det redan finns p-platser längs gatan? Jag kan inte komma på ett enda exempel.

Bredda befintliga hus är en intressant idé, men i snart sagt varje kvarter finns gamla hus som inte får ändras hur som helst.

Separera trafiken etc är väl i så fall mer genomförbart. Och om jag förstått rätt så är det vad Ståhle är ute efter. Han vill bebygga mittremsorna på Stockholms bredare gator; Valhallavägen, Karlavägen, Ringvägen, Karlbergsvägen, Vanadisvägen etc. Att dessa gator en gång gjordes breda för att släppa in luft och ljus i stenstaden, och för att härbärgera spårvagnslinjer (rälsen finns fortfarande kvar hör o där fast det är 50 år sedan spårvagnarna slutade gå) bekymrar inte Ståhle.

Det är en intressant utveckling; dåtidens stadsplanerare hade en tanke med höjd och täthet. Det handlade om miljö och hälsa. I bostadsbristens tidevarv vill nu dagens stadsplanerare sudda ut gårdagens goda tankar - med miljön som argument...

Men Ståhle vill få bort alla privatbilar från städerna. Även om de är eldrivna och självkörande.

Fortsätter utan koll på var som anses OK i Stockholm.

Valhallavägens mittremsa skulle väl kunna rymma tvåvåningshus utan att förändra skuggigheten så mycket? Bostäder en trappa upp, affärslokaler och infart till eventuellt källargarage i markplan. Fast det hade ju försvunnit en jäkla massa träd och en GC-bana.Ser för övrigt att det parkeras bilar under träden idag. Gissar att buller kan bli ett problem på den gatan.

Att bilen tar stor plats i anspråk går ju inte att ifrågasätta.

En kantstensparkering tar väl ca 15 m2 i anspråk, dessa är en viktig del av staden enligt mig. Det man kanske kan argumentera emot är om man har tvingande p-normer i ett bostadsprojekt, då landar naturligtvis kostnaden på slutkunden, låt säga att byggherren för att möta kravet på p-platser bygger ett underjordiskt garage under en nybyggd BRF, p-norm 1,0... låt säga att det finns 40 bostäder i huset, då blir kostnaden kanske 12 MSEK. Dvs 300 000 per lägenhet. Använder man då ej bil så känns det naturligtvis inte så kul att subventionera sina bilägande grannars parkeringsplats. Då kan man ju tycka att parkeringsbehoven kan lösas på annat sätt, där kostnaden landar mer rättvist, dvs på de som använder bil.

GC-bana?