Jag har blivit galen!!

Alltså jag tycker ditt tillstånd låter riktigt allvarligt. Och jag tycker du ska kontakta psykmottagning igen. Det kan lika gärna vara att du är inne i en psykos, eller ett psykosnära tillstånd, och att du kan behöva en anti-psykotisk medicin (kanske bara en låg dos räcker för dig?).
Jag tycker att du beskrivit det bra, om det där att du håller på att tappa greppet om verkligheten, och det skulle bara gagna dig om du fick prata med någon.
Psykvården fungerar inte idag riktigt. Var det en öppenvårdsmottagning du hade kontakt med häromdagen? Om du själv tvekar i vad du behöver för hjälp, kan de nog bara vifta bort dig.
Att du är tvungen att ta någon medicin, behöver bara bli tillfälligt för dig, om du mår så dåligt som du gör, så du behöver inte se det som så allvarligt.
Det viktiga är att du får lugn nu, för du verkar ha varit stissad så länge nu. Man orkar inte för länge att vara uppe i varv, som människa.

Så mitt råd, sök kontakt med psykvården igen. Du har inget att förlora.

Alltså jag har varit i det här tillståndet i 5 dagar utan 1sek paus back to normal.

DP/DR har inget med psykos att göra. Det är viktigt att understryka. Men rädslan för att få en psykos är vanligt.
Om du har en psykos så är du inte ens medveten om att du har en psykos.
Och just oron för att få en psykos bevisar att man inte har en psykos.

Därmed inte sagt att TS inte skulle kunna tappa greppet om verkligheten fullständigt. Det kan hända om man har en tyngre diagnos, som tex under manier om du är bipolär eller har schizofreni. Många som har DP/DR är bipolära eller har emotionell personlighetsstörning.

Men psykos har i vilket fall som helst inte med DP/DR att göra.

Däremot har det visats att antipsykotiska mediciner kan hjälpa mot DP/DR. Men det är för att dessa, i små doser också är ångestlindrande. Ångest är grunden till DP/DR.

CBD-olja är inte samma sak som cannabis, och inte psykoaktivt, så du missförstod nog vad som menades.

Du har ingen jävla aning om vad ångest är. Trams är vad du håller på med. Ge dig själv en örfil och skärp dig. Usch.... Mår illa av såna som du som får "panikångest" så fort minsta lilla inte går din väg.

Du har ingen jävla aning om vad ångest är. Trams är vad du håller på med. Ge dig själv en örfil och skärp dig. Usch.... Mår illa av såna som du som får "panikångest" så fort minsta lilla inte går din väg.

Jag har helt tappat verklighetsuppfattningen och är rädd att jag kmr att fastna här för evigt!!

Gjorde slut med min flickvän i början på december efter att ha insätt att hon inte är 100% rätt för mig. Vi har aldrig bråkat och hon är världens finaste tjej. Jag ville inte lämna henne men jag kunde bara inte vara så självisk mot henne. Detta tog VÄLDIGT hårt på oss båda och jag ångrade mig och gjorde slut igen ungefär 4 gånger innan jag tillslut inte kunde ljuga för mig själv längre. Under dessa 2,5 månader har vi dessutom bott tsm under tiden hon skaffat ny lägenhet och vårt förhållande blev bara bättre för varje dag som gick (vilket också gjorde det svårare att säga hejdå). Har varit under konstant smärta under den här tiden och det har verkligen tärt på psyket. Väldigt djup hjärtesorg då hon är den enda personen jag har i mitt liv.

I går var det dock dags för henne att flytta och jag sögs in i nått tillstånd som nu har hållit i sig i över 24 timmar.

- jag har ingen verklighetsuppfattning alls och det känns som att jag inte kan greppa tag i någonting.
- allt känns främmande för mig
- min syn flackar
- det känns som att jag sitter fast i ett fängelse och har ingen aning om hur jag tar mig ut härifrån.

Har haft panikkänslor över detta hela dagen. Skrek även efter hjälp så desperat att jag tappade rösten.

Någon som har varit med om något liknande?

Min sorg var det värsta jag varit med om men måste ändå säga att det här är 100ggr värre.

Väldigt tacksam för svar!

Jag tror det är något helt annat i grunden som utlösts, kanske helt utan koppling till det du tror att det är.