Åkesson tror sig kunna övertyga AKB om SWEXIT.

Enligt medierna har Åkesson redan sagt att han vill ha en privat dejt med AKB för att prata detaljer krig vissa politiska frågor. Särskilt vad gäller områden där de håller med varandra och de skulle kunna komma överens.

http://www.expressen.se/nyheter/akes...kinberg-batra/

Jag har talat med en del SD:are som menar på att Åkesson vill även ta upp SWEXIT-frågan med AKB. Ja, det kanske låter lite märkligt nu tänker ni. Men det är inte så konstigt att Åkesson trycker på SWEXIT just nu, efter AKB:s utspel om samarbete med SD.

http://avpixlat.info/2017/02/08/jimm...olkomrostning/

Åkesson verkar planera långsiktigt här. Om det går riktigt bra för SD i valet, kan de bli Sveriges största parti vid nästa val. Då kommer SD att ha ett starkt förhandlingsläge mot AKB.

SD och KD vill båda ha en SWEXIT-folkomröstning. Men om SD får tillräckligt med styrka och inflytande efter ett lyckat val, kan man även tvinga ett svagare M att i förhandlingar ge med sig. Lägg även till EU:s senaste krav på EU-skatter för att kunna öka sina inkomster.

https://euobserver.com/institutional/136553

Därför verkar Åkesson tro att han kan få med sig AKB på en SWEXIT-folkomröstning, där en omförhandling av medlemskapet också krävs ifall Sverige ändå väljer att stanna kvar.

Hur ser ni på Åkessons strategi?

Tror ni att han kan få med sig AKB i den här frågan på sikt?

Andra punkter inför SWEXIT som ni vill ta upp i sammanhanget...

Inte en chans, moderater gillar helt enkelt eu. Och alternativet att omförhandla om det blir nej till utträde är imbecillt då det inte går om några avgörande frågor. Vill man vara kvar i eu under andra villkor får man försöka ändra eu, inte bara sveriges avtal till eu.
Gissar att mellan 25 och 30% skulle rösta för ett utträde om det kom så långt som till folkomröstning.

https://www.youtube.com/watch?v=m0JpRvHMDAY

summerar hela situationen perfekt

Jag är inte så säker på att alla moderater gillar EU. I synnerhet om de kommer att införa egna EU-skatter. Det skulle i så fall ske en revolt inom partiet, eller så skulle Moderaterna även kunna splittras.

Som det ser ut på de opinionssiffror jag sett så verkar M mera bli stödparti åt SD efter 2018...

Det är väl iofs en början till spricka vi ser nu även om den sker med fötterna istället för arga öppna inlägg i partidebatten. Visst finns det en hel del moderater som vänder sig emot den hejdlösa liberalismen men sitter numer ändå i väggarna hos partiet och de som inte gillar den får nog ge sig av.

Glöm inte att i det här fallet måste också tänka långsiktigt. Åkesson tänker långsiktigt oftast, och det har varit en del i hans framgång.

Sedan kan mycket hända i några månader.

Vem vet kanske om 18 månader håller Moderaterna i en presskonferens där de säger att de vill ha en omförhandling av EU-medlemskapet efter EU:s införda höga skatter.

Visst finns det många moderater med förnuftet i behåll kvar därute, men frågan är hur mycket akb kan vända in och ut på sig själv och partietablissemanget omkring sig för att stödja dem? Någonstans går ju gränsen där hon helt enkelt är för fel för att leda partiet. För det är ju det hon ska göra, leda. Inte följa.

En omförhandling låter väldigt småskuret. Sverige har nästan inga liknande effekter av eu och som fick britterna att tröttna.
Eu var uppe för gemensam omförhandling för drygt tio år sedan, det lär dröja innan det sker igen.

Jodå. Men hon lär väl också lyssna på partiets gräsrötter, så som hon till sist tvingades göra i frågan om samarbete med SD.

Och?

Vill de överleva måste de dansa efter SD:s pipa.

God morgon, och välkommen till 2017.

Var har du fått att KD skulle vara för ett svenskt EU-utträde ifrån? Det är ju ett av de mest EU-positiva partierna i riksdagen...

Sedan tror jag faktiskt att som det är nu sitter JÅ ganska löst. Han har flörtat och kompromissat av allt han kan för att få vara med Moderaterna men de vill inte ha honom. Det är kompromisser i viktiga frågor som NATO-medlemskap, skatter och offentlig sektor som han inte har stöd för bland gräsrötterna. Ett tag funkar det att partiledaren driver en annan politik än den överenskomna men det imploderar förr eller senare.