Citat:
Jan Olof Bengtsson: AfS bör byta namn
Jan Olof Bengtsson hävdar i sin senaste eftervalsanalys att Alternativ för Sverige är ett olämpligt namn:
https://janolofbengtsson.com/2018/10...s-1-partinamn/
Problemet med namnet AfS är att det för tankarna till tyska AfD, som är en helt annan typ av parti, menar Bengtsson:
Skillnaderna mellan AfS och AfD är ganska djupgående. Inte minst har AfD jämförelsevis enorma kulturella och inte minst akademiska resurser – en anmärkningsvärt lång rad av disputerade företrädare har exempelvis satt sin prägel på politikens formulering och presentation.
AfS har egentligen mer gemensamt med tyska NPD hävdar Bengtsson:
Men vad AfS kom att likna var i stället det mycket gamla men ständigt hopplöst minimala, radikalnationalistiska NPD, Nationaldemokratische Partei Deutschlands. Avståndet till AfD visade sig i flera avseenden vara så stort att dessa väl rimligen närmast måste finna det svenska partiets namnval besvärande.
Namnet AfS är nu belastat på grund av de misstag som begicks under valrörelsen:
Namnet AfS är nu som jag ser det räddningslöst belastat av den för NPD – eller tidiga SD, ND och SvP, för att åter nämna de svenska motsvarigheterna – karaktäristiska typ av profil som man hittills uppvisat. Det kommer, är jag rädd, alltid förknippas med den primitiva, frånstötande och på högsta nivå näsklistringsuppbackade “ut med packet”-kampanjen och de stödtrupper man, på ett sätt som vore AfD helt främmande, under denna inte dragit sig för att engagera.
Bengtsson föreslår därför att AfS byter namn till Svenska Europapartiet, och samtidigt anpassar sin politik i en mer rumsren riktning:
Men mitt eget namnförslag, Svenska Europapartiet, SEP, följer inget sådant mönster, utan är något helt nytt. Därmed markerar det den nya profil och sakpolitik jag skulle vilja att partiet, i stället för att som nu vara närmast en karikatyr av den genomsnittliga populistnationalismen, även i ett europeiskt sammanhang stod för.
Jan Olof Bengtsson hävdar i sin senaste eftervalsanalys att Alternativ för Sverige är ett olämpligt namn:
https://janolofbengtsson.com/2018/10...s-1-partinamn/
Problemet med namnet AfS är att det för tankarna till tyska AfD, som är en helt annan typ av parti, menar Bengtsson:
Skillnaderna mellan AfS och AfD är ganska djupgående. Inte minst har AfD jämförelsevis enorma kulturella och inte minst akademiska resurser – en anmärkningsvärt lång rad av disputerade företrädare har exempelvis satt sin prägel på politikens formulering och presentation.
AfS har egentligen mer gemensamt med tyska NPD hävdar Bengtsson:
Men vad AfS kom att likna var i stället det mycket gamla men ständigt hopplöst minimala, radikalnationalistiska NPD, Nationaldemokratische Partei Deutschlands. Avståndet till AfD visade sig i flera avseenden vara så stort att dessa väl rimligen närmast måste finna det svenska partiets namnval besvärande.
Namnet AfS är nu belastat på grund av de misstag som begicks under valrörelsen:
Namnet AfS är nu som jag ser det räddningslöst belastat av den för NPD – eller tidiga SD, ND och SvP, för att åter nämna de svenska motsvarigheterna – karaktäristiska typ av profil som man hittills uppvisat. Det kommer, är jag rädd, alltid förknippas med den primitiva, frånstötande och på högsta nivå näsklistringsuppbackade “ut med packet”-kampanjen och de stödtrupper man, på ett sätt som vore AfD helt främmande, under denna inte dragit sig för att engagera.
Bengtsson föreslår därför att AfS byter namn till Svenska Europapartiet, och samtidigt anpassar sin politik i en mer rumsren riktning:
Men mitt eget namnförslag, Svenska Europapartiet, SEP, följer inget sådant mönster, utan är något helt nytt. Därmed markerar det den nya profil och sakpolitik jag skulle vilja att partiet, i stället för att som nu vara närmast en karikatyr av den genomsnittliga populistnationalismen, även i ett europeiskt sammanhang stod för.
Att AfS skulle genomgå denna mindre förvandling är knappast något som kommer ske. Dels kommer man säkert förlora väljare som gillade deras stil, men framförallt framstår det ju som ganska falskt att i ena valrörelsen ha en viss stil och 4 år senare ha en helt annan stil. Förutom det korkade nya namnförslaget som han ger, så har han en poäng. Såhär i efterhand fanns det nog mycket som skrämde bort väljare. T ex att utvisa meningsmotståndare och att ta upp riksrätt, vilket främst Jeff Ahl var förtjust att snacka om. UT-retoriken rent allmänt.
Verkligen synd att Sveriges seriösa återvandringsparti fick ett sådant dåligt resultat, eftersom frågan definitivt är något som ligger i framtiden.