Hur hade du fått stopp på mongolerna (före krutvapnen)

Mongolerna red runt fienden i en cirkel och sköt pilar. Jag tror inte de skulle storma och börja fightas man mot man.

Man får väl ta en position med hinder på sidorna då, typ träsk eller sankmark, flod, berg, annat, eller lägga ut pålhinder.

Vid de mongoliska invasionerna av Europa runt 1240, så bestod det europeiska rytteriet
till stora delar av illa utrustat och utbildat lätt rytteri.
Det lilla professionella tunga rytteri som man hade, verkar ha klarat sig bättre,
men var gravt utnumrerade av det mongoliska rytteriet.

Vid de framgångsrika polska och ungerska striderna 1281-1288
så hade man utökat och höjt nivån på det tunga rytteriet
och i kombination med bl.a. stenfästningar och armborsten,
så gav det européerna tre segrar i tre krig mot mongolerna.

Ljud, kanoner, smällare, eld m.m. skulle ha funkat jätte fint. Hästar är känsliga för oväntade ljud o händelser så de hade lätt fått panik. Tror knappast mongolerns hästar var tränade i att möta ljud o explosioner.

De taktiker som funkade historiskt var djupförsvar med borgar och rytteri, som redan nämnts i tråden, och gradvis expansion av befästa byar som användes av ryssarna för att stegvis återerövra områden från mongolerna.

Idén med rullande fästningar à la hussiterna är intressant och kunde mycket väl ha funkat, men provades mig veterligen inte. Ett potentiellt problem är att mongolerna ofta hade en fäbless för inringningar och finter och kanske hade bestämt sig för att svälta ut dem. Det är svårt för ett rullande fort att ta med lika mycket mat och vatten som ett fast, och när vagnborgar har fungerat har det oftast varit mot extremt offensiva fiender som zuluer eller odisciplinerade riddare.

Fast det baseras på att mongolerna skulle ha en överlägsen militär styrka, samt att de rullande fästningarna skulle vara ensamma och inte ha något stöd från egna allierade som kunnat komma till undsättningen vid en belägring.
Samt att mongolerna skulle haft fria försörjningslinjer, och att en vagnborg, som består av rullande vagnar, inte valde att lasta förnödenheter på vagnarna och låta soldaterna marschera bredvid....
Fördelen den rullande vagnborgen har gentemot en fast befästning är att i vagnborgen så lär det inte finnas några civila som också måste äta, som det annars brukar finnas i fasta befästningar (inte minst alla de omkringboende som söker skydd där vid ett anfall).

Är det verkligen belagt i källorna? Wikipediaartiklarna om ämnet tar upp detta påstående, men de verkar vara svåra att leda i bevis. I slagen vid Legnica och Mohi deltog rytteri från de andliga riddarordnarna, och hela den vapenföra ungerska adeln (riddare av västeuropeisk typ) utplånades i praktiken i det senare slaget, vilket var själva förutsättningen för att Béla skulle kunna genomföra sina genomgripande militära reformer åren efter invasionen.

En av reformerna som Béla drev igenom var att värva nomadiska kumaner som fick en fristad på pusztan mot att de gjorde militärtjänst. Dessa stäppkrigare utgjorde inte direkt illa utrustat lätt rytteri, utan spelade en avgörande roll i den stora tysk-ungerska segern vid Marchfeld 1278 mot Ottokar av Böhmen. Den segerrike ungerske kungen Lászlo som också försvarade landet mot den mongoliska invasionen sju år senare var själv halv-kuman, och stödde sig på kumanerna till den grad att det väckte missnöje och uppror bland hans ungerska undersåtar.

Nja, alltså mongolerna hade ju det själva. Du får tänka på att mongoler och kineser gick ihop. Kineserna slogs man med för jämnan och lade sedan beslag på militär expertis som ansågs kunna bidra till krigsmaskinen. Och så kom det sig att mongolerna hade hypermodernt artilleri, smällare och lite allt möjligt som man snott borta i Kina.

Absolut det var Krassus fel att man irrade ut i öknen till att börja med och mannen var direkt olämplig att leda en armé, men det intressanta jagville lyfta ur det hela var den kraftiga stäppbågen som verkade slå hål på sköldarna som om de varit wellpapp. Det är ju ett problem med eller utan Krassus.


Det är en intressant idé. Det blir nog väldigt orörligt dock och vad är eldhastigheten på en skorpion?

Personligen tänker jag så här. Den absoluta döden för mongoler och deras taktik var krutvapen. Det man framförallt behöver är alltså en mycket projektiler i luften. I medeltida termer är det kanske någonting liknande en kartesch. Tänk ett förväxt armborst, gärna fortfarande hanterbart av en person (om än tungt som satan och i behov av montering på plats). I denna laddar en mindre säck fylld av små järnkulor eller, mindre metallskrot eller större kulor med en kedja emellan. Så fort någonting kommer inom skotthåll så fyrar hela plutonen av en salva samtidigt och sedan får man se hur mycket som fortfarande lever på andra sidan.

...När jag tänker ett varv till på saken så kanske den här kartesch-idén är allra bäst i strid på kortare avstånd och mördande effektiv mot nästan allt på det medeltida slagfältet utom just monogler (som ju i regel håller sig på avstånd)...Men tänk ett kavallerianfall som rider rakt in i de där kulsvärmarna, det kan ju inte sluta bra.

Wikipedia beskriver det som följande.
https://en.wikipedia.org/wiki/Battle_of_Carrhae

The horse archers then engaged the legionaries. The legionaries were protected by their large shields (scuta) and armor (reenactment with composite bows do not answer the question whether arrows can penetrate mail), but these could not cover the entire body. Some historians describe the arrows partially penetrating the Roman shields, and nailing the shields to the limbs of the Roman infantry. Other historians state that the majority of wounds inflicted were nonfatal hits to exposed limbs. The Romans repeatedly advanced towards the Parthians to attempt to engage in close-quarters fighting, but the horse archers were always able to retreat safely, loosing Parthian shots as they withdrew. The legionaries then formed the testudo formation, in which they locked their shields together to present a nearly impenetrable front to missiles. However, this formation severely restricted their ability in close combat. The Parthian cataphracts exploited this weakness and repeatedly charged the Roman line, causing panic and inflicting heavy casualties. When the Romans tried to loosen up their formation in order to repel the cataphracts, the latter rapidly retreated and the horse archers resumed shooting at the now more exposed legionnaires.

Crassus now hoped that his legionaries could hold out until the Parthians ran out of arrows. However, Surena used thousands of camels to resupply his horse archers.

Hade han haft skorpioner, så hade det kunnat se väldigt annorlunda ut.
Legionärerna verkar ha stått emot pilregnet väldigt bra, särskilt i testudo-formation.
Och med långa spjut så hade de även kunnat stå emot katafrakterna....

Man kan sätta dem på en vagn, som sagt. Och rörligheten har redan getts upp till mongolernas fördel, det är svårt att slå beridna bågskyttar i rörlig strid.
https://en.wikipedia.org/wiki/Carroballista

3-4 skott per minut, enligt wikipedia (igen).
https://en.wikipedia.org/wiki/Scorpio_%28weapon%29


Tror inte du kan få tillräckligt med kraft i dem för att kunna använda kartescher.
Det finns kularmborst, men de har mest varit till för jakt.

Ska man börja köra på fantasivapen så är det väl i så fall bättre med något i följande stil:
https://en.wikipedia.org/wiki/Polybolos

Philo of Byzantium encountered and described the polybolos, a catapult that like a modern machine gun could fire again and again without a need to reload. Philo left a detailed description of the gears that powered its chain drive, the oldest known application of such a mechanism, and that placed bolt after bolt into its firing slot.

Här är några hjälpmedel:

Cheval de frise https://en.wikipedia.org/wiki/Cheval_de_frise

Caltrop https://en.wikipedia.org/wiki/Caltrop

Trou de loup https://en.wikipedia.org/wiki/Trou_de_loup

Zhanmadao https://en.wikipedia.org/wiki/Zhanmadao

Kineserna byggde ju effektivt städer för att just motverka mongoler. Bygg ett fort omgiven av en stor labyrint som är så pass trång att en häst åt gången får plats i bredd.