Jag hade högt blodtryck 2015, gick ned 12kg och det såg bra ut. Gick dock upp till 125kg ett år senare och trycket ligger nu ganska illa, läkaren vill att jag ska börja käka piller, men jag är skeptisk. Som jag ser det måste jag gå ner i vikt för att ha chansen att slippa börja med piller.
Idén med en kaloribank är att man sparar ihop till det där lösgodiset eller semlan som man vet att man inte kan stå emot en vacker dag och eftersom man har sparat på kalorintaget, så kan man utan panik vräka i sig detta.
För egen del så kommer jag att gå ned i vikt om jag håller mig till 2000kcal/dag. Jag noterar alla kaloriintag. Jag käkade just lite pasta, makrill, ost, juice, morot - blev totalt 745Kcal. Men i slutet av dagen kanske jag bara har dragit i mig 1900Kcal. Då åker 100Kcal in i banken.
Man samlar alltså ihop, så om man sedan köper t ex 300gr lösgodis, så kan man dra ca 1200 kalorier som man sparat i banken.
Vid tidigare bantningsmetoder som varit framgångsrika (alltså, ända tills jag gett upp..) har jag kunnat markera vissa dagar som fritt fram för lustfyllda äventyr. Jag tänker mig dock att en kaloribank ger bättre koll, mer flexibilitet samt en tillfredsställelse i att man vet att man har kalorier på banken att spendera.
Jag kan t.o.m tänka mig att en metodisk livsföring kring en kaloribank kan leda till ett livslångt men angenämnt bantande, eller vad tror ni? Kan det vara det stora genombrottet som leder till en slank figur för resten av livet?
Idén med en kaloribank är att man sparar ihop till det där lösgodiset eller semlan som man vet att man inte kan stå emot en vacker dag och eftersom man har sparat på kalorintaget, så kan man utan panik vräka i sig detta.
För egen del så kommer jag att gå ned i vikt om jag håller mig till 2000kcal/dag. Jag noterar alla kaloriintag. Jag käkade just lite pasta, makrill, ost, juice, morot - blev totalt 745Kcal. Men i slutet av dagen kanske jag bara har dragit i mig 1900Kcal. Då åker 100Kcal in i banken.
Man samlar alltså ihop, så om man sedan köper t ex 300gr lösgodis, så kan man dra ca 1200 kalorier som man sparat i banken.
Vid tidigare bantningsmetoder som varit framgångsrika (alltså, ända tills jag gett upp..) har jag kunnat markera vissa dagar som fritt fram för lustfyllda äventyr. Jag tänker mig dock att en kaloribank ger bättre koll, mer flexibilitet samt en tillfredsställelse i att man vet att man har kalorier på banken att spendera.
Jag kan t.o.m tänka mig att en metodisk livsföring kring en kaloribank kan leda till ett livslångt men angenämnt bantande, eller vad tror ni? Kan det vara det stora genombrottet som leder till en slank figur för resten av livet?