Citat:
Ursprungligen postat av
gk.su.0159
Nu är jag intresserad av din recension.
Har läst strax över halva boken (det kan ta tid när jag läser), så långt en bra läsning! Jag blev ganska snabbt överraskad av Shura Domontovich händelserika liv, och man förundras ju över hur denna kvinna inte är mer omtalad än vad hon är (även om jag vetat om hennes existens en tid så var min vetskap om hennes betydelse obefintlig). Detta tas ju för övrigt upp i förordet till boken, där förordsförfattaren(en sosse vid namn Madeleine Bengtsson) bland annat nämner "det är för mig obegripligt att det inte finns fler idolaffischer med Kollontajs porträtt på såväl flickrumsväggar som gator och torg"(det följde ju för övrigt med ett trevligt lite porträtt i boken)
Madame Kollontaj var före sin tid skulle jag vilja säga, hon var nog bland de första, om inte den första som motsade sig den borgerliga feminismen. Alexandra Kollontaj behöver förtjänar absolut mer bekräftelse, inte allra minst i dagens samhälle, där den borgerliga F! och- studentkorridorsvänstern växer sig starkare.
Boken innehåller ju också en hel del anekdoter gällande allas våran V.I Lenin och andra intellektuella från den tiden, Laura Marx Lafargue nämns bland annat i förbifarten, då med anledning av de båda makarnas självmord(ingen vidare beskrivning ges i boken, men jag som var ovetande om deras öde googlade fram svaren, i denna ganska vackra kärlekshistoria)
Boken är för övrigt rätt lätt läst(beror ju iofs på vad en är van vid att läsa, individuellt) språket skall absolut inte ses som barnsligt, men man förstår vad hon skriver! Avslutningsvis kan jag ju säga att efter att snart ha läst färdigt boken, så har jag kommit till insikten att jag minsann blivit lite förälskad i madame Shura Domontovich, en intellektuell kvinna som absolut förtjänar mer idolbilder på såväl flick och- pojkrumsväggar som gator och torg.