Citat:
Ursprungligen postat av
HMBPTOLEMAJOW
Jag ska erkänna att jag inte sett spektaklet än, men kommer nog att göra det. Dessa punkter du tar upp, är det vad de "kommit fram till" under debatten?
Älska hashtaggen, den känns otroligt passande. #pkdebatt
Debatten är värd att se. Kritiken är tydlig och Andreas Ericson drar ner brallorna på alfahannen DN och dess lydiga följare och försvarare. Hanne Kjöller säger att det största hotet är enfalden, flockmentaliteten, positioneringen och fegheten hos medierna. Överhuvudtaget framkommer en massiv kritik.
Jag gjorde en sammanfattning i ett
tidigare inlägg 24/1 men nu har sändningen klippts med ca 29 minuter före debatten och tidsangivelserna stämmer inte längre. Jag har därför uppdaterat mitt tidigare inlägg nedan.
http://www.publicistklubben.se/2017/...va-att-skylla/
Sammantaget framkommer att medierna:
- har en tillrättalagd verklighetsbild.
- är dåliga på att bemöta sakliga och seriösa invändningar.
- är extremt defensiva och lättretade.
- sluter sig samman och försvarar varandra.
- visar flockbeteende.
- blandar in åsikter i det som ska vara saklig rapportering.
- blandar in åsikter i granskningar, det blir inga trovärdiga granskningar.
- inte ger sammanhang och helhetsbilder.
- hänger upp sig på personer och mejar ner de som har avvikande åsikter.
Bara några exempel i all hast nedan.
Ca 24:00 medger Jan Helin att självkritik saknas. Vidare att det finns glapp i verklighetsbilderna. Ca 24:55 säger han att det finns anledning att diskutera VARFÖR det är såhär.
Detta VARFÖR är ju en central fråga tycker jag. Vidare är Hanne Kjöller genomgående kritisk mot kårandan och menar att kåren håller ihop mot kritik. Hanne Kjöller var den enda som fick applåder av publiken, vid två tillfällen.
Efter ca 28:10 är Andreas Ericson mycket kritisk till hur media har mött sakliga och seriösa invändningar. Han menar att medierna är extremt defensiva och extremt lättretade. De sluter sig samman mot kritik. Ingen kritiserar t.ex. alfahannen DN utan förklarar istället att DN har gjort ALLTING rätt. ”
Man sluter sig inåt och hänvisar till någon ganska diffus professionalitet som ingen utomstående kan ifrågasätta.”
Efter ca 32:50 påtalar Hanne Kjöller flockmentalitet (33:40). Alla går åt samma håll.
Det är ett långt inlägg som bör lyssnas på. 36:20, publiken applåderar.
Efter ca 40:00 tar Andreas Ericson upp problemen med att åsikter och saklig rapportering blandas ihop.
Efter ca 41:35 menar Joakim Jardenberg att påfallande mycket som kallas ”granskningar” snubblar över på åsiktsjournalistik. Det är ingen trovärdig granskning.
Efter ca 47:50 landar frågan om vänsterperspektiv i att reportage ofta handlar om den enskilde mot makten och att den större bilden inte ges.
Överlag handlar mycket om Donald Trump men de problem som tas upp är generella tycker jag. Det här är genomsyrande för hur många olika samhällsfrågor behandlas i medierna. Personligen har jag tittat mycket på vård och omsorg under några år och känner igen allt som tas upp. Det är ytliga och förenklade reportage, det saknas ordentlig granskning och den större bilden och bakomliggande problem framkommer inte alls.
Efter ca 56:10 påtalar Karin Olsson att personer som framför sansande åsikter mot journalistik tenderar att bli fruktansvärt nedmejade av så många människor, på Twitter till exempel. Journalister behöver visa större ödmjukhet och bli bättre på att förklara.
Efter ca 57:00 tar Hanne Kjöller upp att man fokuserar på VEM som sagt något och inte på VAD som sägs. Ca 57:10, dubbelmoralen. 58:20 i vår egen kår ska vi BANKA ner den som har en åsikt som vi inte gillar - det är destruktivt för mediernas framtid. Publiken applåderar.
Efter ca 58:35 diskuteras vad som är det största hotet mot tilltron till medierna. Frågan är: Är det Trump, eller högerpopulister som använder berättelsen om den falska journalistiken, eller är det sociala medier, eller är det medias eget fel?
Joakim Jardenberg anser att allt som nämndes naturligtvis är hot men han tar upp att betalväggarna (som hittills inte nämnts) är ett GIGANTISKT hot mot trovärdigheten eftersom de får folk att rygga undan och inte läsa inlåsta artiklar.
Hanne Kjöller tror att de som inte alls tror på medierna i nuläget är förlorade och inte går att vinna tillbaka. De som är i gränslandet kanske går att vinna tillbaka.
Hotet är enfalden, flockmentaliteten, positioneringen och fegheten hos medierna.
Jan Helin tycks mena att den egna kulturen, de ömma tårna och åsikterna är det största hotet.
Karin Olsson menar att alternativa medier kan bli ännu bättre, snyggare och se trovärdiga ut och användas för att fyllas med ren propaganda och lögner. Alltså bli ännu bättre på att maskera sig och lura allmänheten (Karin Olssons ord).
Andreas Ericson menar att medierna behöver förbättra den egna attityden.
Tillägg:
Nu skulle man ju vilja se en uppföljning av denna debatt där företrädare för alternativmedia också deltar. Nu är bitarna på plats: MSM har erkänt stora fel och brister. HUR kan dessa problem lösas?