Är skolans roll att förmedla kunskap eller socialisera barn till att bli slavar?

Varför du inte läste mer om kommunismen är svårt att säga. Det kan finnas flera förklaringar till det. Det kan till och med vara så att du läste mer men att du glömde. Minnet är selektivt kom ihåg det.

Att kommunism och nazism inte är att likställa borde vara klart för vem som helst. Att man däremot kan och bör jämföra de är också en självklarhet om man tänker efter. Ideologi kontra en annan, inget konstigt. Då syns skillnaderna och likheterna tydligt.

När det kommer till illdåden av kommunisterna borde dessa belysas, så klart, men att likställa deras illdåd med nazismens är inte att värdera saken korrekt skulle nog en hel del insatta säga. Andra skulle förvisso påstå motsatsen om vi ska vara ärliga men jag är inte insatt i dessa argument väl nog. Förintelsen är ett fenomen på annan nivå kan vi säga än vad Gulag eller mordet på tsarfamiljen eller förföljelserna av säkerhetstjänsten och så vidare var. Detta kan man läsa mer om i Zygmunt Baumans bok Auschwitz och det moderna samhället. Även om logiken verkar brista och skillnaderna inte är uppenbara finns de där. Därför bland annat tar man upp förintelsen i större omfattning än andra folkmord och avskyvärda brott mot individer, folkgrupper och mänskligheten. Läs boken eller åtminstone hans förord och återkom så kan vi diskutera Baumans argument och anknytningen till läroplan och skola. Jag är inte lärare i historia kan sägas utan i andra ämnen.

Glömde skriva att det finns en nästan kuslig fascination för Hitler och tredje riket i det här landet. Det kommer ut en flod av böcker om ämnet. Hitler och hans soldater, Hitlers bunker, Hitlers älskarinna, Hitlers dagböcker, SS hit och SS dit. Det kan förklara den snedvridning du upplever.

Socialdemokratins koppling till just förintelsen i skolan kan existera men hur den ser ut vet jag inte. Kanske någon lärarstudent kan göra en sådan undersökning i sitt examensarbete, läroplansstudie.

Till en början var väl skolans roll avgörande för att etablera nationalstaten som Carobnjak var inne på, likt pressen och senare radio osv. så vi ska känna territoriell gemenskap och nationell identitet. Konkret exempel på socialisering. Alltså att lära sig att staten är for realz och viktig i våra liv. Dock har det inget med slaveri att göra (alltså ej heller "löneslavar" om det nu är ett valitt begrepp). Dessutom är detta något människor ägnar säg åt universiellt, med eller utan nationalstaten som sådan.

Jag skulle inte påstå att människan ägnar sig åt skola universellt. Den skola vi känner till är alldeles för institutionaliserad för att vara universell anser jag. Däremot kan man prata om reproduktion av kunskap som ett universellt fenomen och där har skolan sin ursprung i.

Slaveri och skola är ett intressant ämne. Det finns flera teoretiker som man skulle kunna säga är inne på det spåret. Den som jag känner till som starkast förespråkat detta är Ivan Illich som menar att skolan är en förmyndarorganisation där disciplin och hierarki lärs ut inte ämnesinnehåll så som det enligt styrdokumenten borde göra. Han vill istället se något han kallar för pedagogiska strukturer istället för skolor. Radikal på gränsen till galet (anarki?) tanke skulle nog många säga. Parallellen till slaveri är inte långsökt därmed. Slaven har inte rätt att bestämma för sin kropp. Denne har knapp fri vilja att utöva. Detta kan sägas vara fallet med skolan som ska tukta eleven och lära den om den dolda läroplanen. Slaven har givetvis mycket mer utsatt i fysisk och psykisk bemärkelse men vi kan då komma ihåg att skolan som vi pratar om, den svenska, inte är presentabel för skolan i stort i världen. Där är både fysisk och psykisk bestraffning och diverse disciplinära åtgärder mycket mer förekommande. Illichs resonemang är snarlikt, om än inte lika radikalt skulle jag säga, den av svenske sociologen Donald Broady. Han skrev om i ett nummer av pedagogiska magasinet KRUT om hur den dolda läroplanen verkar och vad den egentligen är. För alla pedagogikintresserade är detta klassisk läsning. Broady i sin tur tar avstamp i Deweys teorier om pedagogikens, fostrans roll i samhället och demokratin som samhällssystem.

Nåja, som du senare säger syftade jag till socialiseringsprocesser som universiellt förekommande och inte specifikt skolan, som verkar vara vår tids uttryck för fenomenet. Vad jag egentligen försökte fråga var ifall just den moderna institutionen skolan uppkom i samband med industrialiseringen och av behovet av nationalstaten som produktionsenhet? Specifikt för att forma diskursen och svetsa samman aktörerna att ställa sig bakom och sympatisera med nationalstaten och den nya samhällsmodell som växte fram. För i så fall kan man ju säga att topic här inte är helt ute och cyklar, givet att det inte är fullt så enkelt. Jag undrar vilka kriterier som ska uppfyllas för att kunna tala om indoktrinering. Är det när ideologier medvetet påtvingas andra? För ärligt talat tror jag inte någon som arbetar politiskt med skolan idag själva är medvetna om dess "dolda agenda" (enbart gissning!).

Däremot vill jag invända mot ordet slav i sammanhanget. En slav är en människa som handelsvara och har alltså inga (noll) rättigheter till sin egen kropp eller frihet, som du sa, men inte heller till egna relationer, sin miljö - inte ens till sina barn - även de är slavägarens egendom, i generation efter generation. Parallellen är långsökt eftersom i diskussionen om skolan pratar vi inte om personer som egendom. Bättre vore att använda patron-klientförhållande, struktur-agensförhållande och socialisering.

Spännande tråd, har funderat kring det här förrut kopplat till varför skolan inte utbildar i att vara självständig och god samhällsmedborgare, istället för korvstoppning om andra världskriget.

Lite både och tror jag.

Har läst att när barn ställer frågor om saker så ställer de nyfikna frågor med stora ögon som leder till saker t ex. "Varför snöar det på vintern?" eller "Varför är snön vit?" etc. Det låter som en helt uppenbar fråga men man kan också se det som att det finns många saker att svara på frågan och man kan koppla vetenskapliga förklaringar till den. De vill veta mer än bara att det är så, också varför.

När en vuxen ställer frågor kan man se det lite mer som att det nyfikna och kunskapssugna i det är borta: "Varför måste det bli så slaskigt?" Man vet redan att det är så och det är omöjligt att föreställa sig andra perspektiv. Svaret blir helt enkelt retoriskt: "För att snön smälter". "För att det blir så när snö smälter". Helt innanför boxen så att säga.

Rent socialt brukade ofta de som sa saker som var emot det alla andra tyckte vara de som blev utstötta. Samtidigt så kommer jag ihåg att det alltid fanns vissa krypluckor för att ställa frågor och tänka lite utanför boxen, t ex. när man fick en kort stund med läraren. Hursomhelst var fritt tänkande och egna idéer ofta något det gavs lite rum för och ofta nedvärderades. Den som tänker lite eget blir dumstrut och får smisk av läraren.

Om alla när de växt upp bara sa rätt ut vad de tänkte hur dumt det än låter skulle vi nog få ett kul och öppet samhälle, hursomhelst duger hjärndöda generationer vuxna zombies som säljer ut sig, drivs av girighet och gärna smutsar ned händerna bättre till att slava i fabriker utan att sticka upp. Tyvär blir det lite så.

Som redan nämnts förmodligen något av bådadera. En tredje funktion, som ej helt må förbises, är att helt enkelt förvara barn någonstans där de förväntas icke kunna ställa till med alltför mycket sattyg medan deras föräldrar arbetar.