Något som har slagit mig är bilden av svarta tjänare i äldre filmer (menar filmer som är gjorda på 1950-talet eller tidigare, men kan utspela sig när som helst från 1700-talet till det år då filmen gjordes). De är oftast på samma sätt allihop: lite korkade och saknar kunskaper och bildning (det är ofta någon scen där man ska skratta åt negertjänaren när han fattar fel), men han har en viss rävaktig listighet och dessutom ett hjärta av guld. Han vet hur han ska linda sin arbetsgivare runt sitt lillfinger genom att lirka med honom, eller använda omvänd psykologi, fastän arbetsgivaren såklart tror att det är han som styr i hushållet. Negertjänaren är inte någon upprorsman, han vill familjens bästa - han funkar som en liten gårdstomte ungefär.
...och är det en svart tjänarinna så är hon nästan alltid en väldigt tjock, medelålders "negermommo", som sköter barnen och blir nästan mera deras mamma än den riktiga mamman som har fullt upp med sina plikter i societeten. Hon rör i grytor och lagar jättegod mat. Liksom den manliga svarte tjänaren är hon praktiskt lagd, snäll och välmenande men lite korkad och obildad... Ofta har hon en speciell skyddsling i familjen - det brukar vara en ung dotter i familjen som hon vårdat sedan flickan var bebis - och hon arbetar med list för att den unga kvinnan ska få gifta sig med den hon är kär i, etc..
https://flavorwire.files.wordpress.c.../11/hattie.jpg