Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
  • 1
  • 2
2017-01-16, 02:13
  #13
Moderator
Nospheratus avatar
Citat:
Ursprungligen postat av P71
Jag har inte direkt upplevt att folk i USA kommer fram och vill prata om man bara är ute på stan eller i en park och promenerar. Däremot på restauranger, pubar, i hotellhissen och hotellfrukosten händer det precis hela tiden att folk säger hej, good morning, how are you. Jag upplever att det har mest med artighet och vänlighet att göra, mer än något genuint intresse att lära känna nya människor, men onekligen är det ett betydligt trevligare beteende än i Sverige, där man helst tittar åt ett annat håll om någon kommer för nära.
Japaner har ju någon lustig grej för sig. Det är tydlig vanära att inte kunna svara på vardagliga saker som hur mycket klockan är, vägen till närmsta busshållplats eller åt vilket håll centrum ligger. Vilket innebär att de hittar på, och ofta ganska målande, vita lögner om någon frågar. Om de inte vet vägen till centralstationen kan man ändå få en imponerande detaljerad vägbeskrivning som känns mer än betryggande. Som visar sig vara rena rama rappakaljan.

Japaner emellan har fått det här att funka med hjälp av kroppsspråk. En japan ser på en annan om han står och valsar lögner för att han inte vet. Man låter det vara så för att inte vanära utan tackar snällt och frågar någon annan istället. För utlänningar är det ju däremot högst förvirrande.

Amerikaner har någonting liknande för sig, The American Hospitality. De är överdrivet vänliga och trevliga mot främlingar utan att egentligen mena det. Det är bara kulturellt så man gör. Alla möjliga trevligheter bara bubblar ur dem utan att de ens vet vad de säger. "Kul med nya grannar, bara kom över eller ring om du behöver hjälp med något! Vad som helst!", "Behöver du låna bil är det bara att säga till!", "Kom över någon kväll på middag, det är bara att knacka på!". Sen står de och ser ut som fågelholkar om man är dum nog att tro på det och faktiskt knackar på.

Amerikaner verkar ha fått det här att funka emellan varandra också. De vet genast om det bara är rappakalja som bubblar ur käften, så man nickar och tackar bara. Som du säger är de i själva verket inte alls särskilt genuint intresserade av att lära känna nån skum utlänning som äter älg och konserverad fisk. De är definitivt ointresserade av att låna ut sin bil till en dylik idiot.
Citera
2017-01-16, 08:03
  #14
Moderator
Sun Rulers avatar
Provar att flytta tråden till forumet för socialantropologi då detta ej är reserelaterat per se. /Mod
Citera
2017-01-18, 10:54
  #15
Medlem
StoffeSvenssons avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Dukater

Är det verkligen sant, som sagt. Att man kan ta en enkel promenad och så börjar folk helt enkelt prata och komentera med en?

Jag har varit där 5 gånger och aldrig har någon okänd kommit fram och pratat med mig när jag varit ute och promenerat om det inte har velat tigga pengar eller sälja sex.

Dock får du betydligt bättre respons om du börjar prata med någon okänd. Om man sitter vid poolen på hotellet i en bar eller är på Disney world. Har varit på många små hotell i Kalifornien och Nevada där jag börjat prata med personalen och managern vilket sedan resulterat att vi gått ut tillsammans, festat på mitt rum och tom hånglat med receptionisten på ett hostel vid Melrose. Dock var det i unga år.
Citera
2017-01-18, 11:05
  #16
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Nospheratu
Japaner har ju någon lustig grej för sig. Det är tydlig vanära att inte kunna svara på vardagliga saker som hur mycket klockan är, vägen till närmsta busshållplats eller åt vilket håll centrum ligger. Vilket innebär att de hittar på, och ofta ganska målande, vita lögner om någon frågar. Om de inte vet vägen till centralstationen kan man ändå få en imponerande detaljerad vägbeskrivning som känns mer än betryggande. Som visar sig vara rena rama rappakaljan.

Japaner emellan har fått det här att funka med hjälp av kroppsspråk. En japan ser på en annan om han står och valsar lögner för att han inte vet. Man låter det vara så för att inte vanära utan tackar snällt och frågar någon annan istället. För utlänningar är det ju däremot högst förvirrande.

Amerikaner har någonting liknande för sig, The American Hospitality. De är överdrivet vänliga och trevliga mot främlingar utan att egentligen mena det. Det är bara kulturellt så man gör. Alla möjliga trevligheter bara bubblar ur dem utan att de ens vet vad de säger. "Kul med nya grannar, bara kom över eller ring om du behöver hjälp med något! Vad som helst!", "Behöver du låna bil är det bara att säga till!", "Kom över någon kväll på middag, det är bara att knacka på!". Sen står de och ser ut som fågelholkar om man är dum nog att tro på det och faktiskt knackar på.

Amerikaner verkar ha fått det här att funka emellan varandra också. De vet genast om det bara är rappakalja som bubblar ur käften, så man nickar och tackar bara. Som du säger är de i själva verket inte alls särskilt genuint intresserade av att lära känna nån skum utlänning som äter älg och konserverad fisk. De är definitivt ointresserade av att låna ut sin bil till en dylik idiot.

Det där om japan var roligt skrivet. Men är det sant? Utan källa så hävdar jag bestämt att du hittar på!

Hur det du skrev om usa är osant även det låter jag vara osagt.

Googlade om japan o fann noll till stöd för din utsaga. Däremot fann jag följande som visar på några mindre skillnader med västeuropa:

"Also be mindful to distances! The Japanese have the annoying tendency to disregard the dimensions on their maps. One centimeter can be 100 meters, then suddenly 300 meters on the same map ...

In fact, were you aware that in Japan the streets generally do not have names? That makes it rather difficult does it not?"
Citera
2017-01-18, 14:33
  #17
Medlem
Har också hört det där om japaner, att om de inte vet vägen hellre pekar i slumpvist vald riktning än att säga att de inte vet. Sedan har jag aldrig besökt landet så vet inte heller om det är sant.

Däremot har jag hört en annan historia om Japan. Turister som frågat japaner om vägen har istället för att få en beskrivning blivit personligen ledda av denne tillfrågade japan till rätt adress. Det kallar jag artighet!
__________________
Senast redigerad av miscusi 2017-01-18 kl. 14:42.
Citera
2017-01-18, 16:03
  #18
Moderator
Nospheratus avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Redwoodmarin
Det där om japan var roligt skrivet. Men är det sant? Utan källa så hävdar jag bestämt att du hittar på!

Hur det du skrev om usa är osant även det låter jag vara osagt.

Googlade om japan o fann noll till stöd för din utsaga. Däremot fann jag följande som visar på några mindre skillnader med västeuropa:

"Also be mindful to distances! The Japanese have the annoying tendency to disregard the dimensions on their maps. One centimeter can be 100 meters, then suddenly 300 meters on the same map ...

In fact, were you aware that in Japan the streets generally do not have names? That makes it rather difficult does it not?"
Jösses, står det inte på Internet är det inte sant. Fenomenet i Japan är en del av det kulturella "tatemae" som mer eller mindre går ut på att det är okej att ljuga under vissa omständigheter. Eller, det är snarare så att det inte betraktas som lögn trots att det man säger inte är sant. Vilket i sin tur bottnar i japaners kulturella rädsla för att tappa ansiktet, göra bort sig eller misslyckas. Om du inte tror på det heller kan du söka på självmordsstatistik i Japan, det är inte ovanligt att exempelvis personer som presterar dåligt i skolgången tar livet av sig. Självmord är nämligen också ett socialt accepterat fenomen i Japan. Det är naturligtvis en lika hemsk händelse där som här, men det finns en grundmurad förståelse för det. Det är inte konstigt och shockerande på samma sätt som i Europa.

På sätt och vis existerar tatemae egentligen i viss mån överallt, även i Sverige. Så jag förstår inte varför du tycker att det låter påhittat.
- Du, ska vi ta en öl efter jobbet ikväll?
- Nja jag...eh...hade lovat hjälpa grannen att städa garaget ikväll. Så en annan dag kanske?

Man vill helt enkelt inte säga "Nej, jag har ingen lust att dricka öl med dig ikväll". Så man hittar på en ursäkt. Båda vet att det inte är sant, men man ifrågasätter det inte. Man låter det vara. Fenomenet är bara mycket mer utbrett och intimt inarbetat i den sociala kulturen i Japan.

Du förutsätter att amerikaners påmålade trevlighet är påhittat också, eller du låter det vara osagt vilket är samma sak. Och det är naturligtvis inte sant om det inte finns en wikipediaartikel om det.
Citera
2017-03-20, 04:42
  #19
Medlem
Hegamons avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Dukater
Är det verkligen sant, som sagt. Att man kan ta en enkel promenad och så börjar folk helt enkelt prata och komentera med en?

Handlar det om att gå runt i en stad som Atlanta vilket jag gjort så märkte jag inget sådant. Det var som i Sverige tyckte jag. Var iofs bara på enskilda områden. Är det i affärer så har jag däremot märkt skillnaden, i Dallas har jag märkt att många i butiker som jobbar där frågar vart jag kommer i från etc. Gissar på det är jag ser ut som en svensk eller europe och det ger viss extra intresse. Where you from? I like your game, etc. Fråga mig inte vad "game" betyder men jag stod i ett Starbucks och skulle köpa kaffe.

Men generellt tycker jag det är mind your own business oftast. Festat med amerikaner men tyckte dom var som svenskar. Alltså attityden "yeah fuck you i kick your ass" etc, såg jag aldrig.

Edit: Jo föresten idiot-attityden ovan såg jag visst. Mupp till amerikan som använt kokain blev hispig etc etc.
__________________
Senast redigerad av Hegamon 2017-03-20 kl. 05:11.
Citera
  • 1
  • 2

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback