Trådrubriken hänvisar alltså till en artikel/intervju bakom SvD's betalvägg:
Citat:
Den mest diskuterade frågan i Sverige under året som gick, är immigrationspolitiken och välfärdsstatens uppgift. Hur ser du på den?
– Att självägandet, det vill säga rätten att migrera, rädda sitt liv och sluta avtal med vem man vill, principiellt går före välfärdsstatens åtaganden för sina medlemmar.
"Självet och vem man vill"/"den andre"? Låter som metafysik...existentialism...
Om det finns ett själv (
nr.1, typ) som
äger sig självt - vilket verkar självklart alt.
logiskt sant- så äger detta själv rätten att
migrera (enligt L.A.'s "det vill säga") och att
rädda sig självt(livet)....och sluta avtal med ett annat själv, som rimligtvis har samma "rätt" som
själv nr. 1...
Jaha, och? Vad har det med
välfärdsstatens åtaganden att göra?
Om självägda redan tidigare lyckats sluta avtal med säg miljoner andra självägda, ska dessa självägda "avtalare" ha rätten att
gå före andra mer senkomna självägda medlemmar i åtnjutande av välfärdsstatens åtaganden?
Först till kvarn, typ...
Eller vad annat kan "gå före" betyda? Annat än att dom som har
varit först med att sluta sagda avtal, också då har
gått före s a s i sagda åtnjutande?
Historiskt?
Principiellt?
Det låter som klassisk samhällsteori - "samhällsfördraget":
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kontraktualism
Eller:
Kan andra senkomna självägda sluta avtal som nullifierar avtal som "gått före"?
Typ det nya förbundet (N.T.), som ersatte det gamla förbundet (G.T.) mellan Gud och och det ursprungliga "egendomsfolket"?
Ett nytt självägande som upphäver välfärdsstaten, t ex?
Men hur upphävs det gamla avtalet, det mellan dom som
gick före? Genom att det nya avtalet "stadfästs"?
Kan båda avtalen gälla sida vid sida?
Fast städer kan aldrig bli bas :
L.A.:
Citat:
Därför blir länder men aldrig städer en bas för folkstammen. Staden går inte att tänka på som ett enhetligt väsen vars förändring eller brist därpå någon är herre över.
https://unvis.it/dn.se/ledare/kolumn...re-en-storstad
Då kan väl "staden" inte stadfästa avtal nåra avtal heller, kan man ...tycka...
Frågorna hopar sig....
Och det där med "stadfästa" var ju mitt påhitt...
Det behövs kanske inte nåt sånt....eftersom det är
principiellt företräde som beskrivs...
Man skulle kunna tänka sig nåt i stil med att en väl etablerad självägd stadfäst överhet väljer att sluta avtal med ett nytt folk...
Tanken har föresvävats....:
Citat:
Skulle det inte vara enklare om regeringen upplöste folket och valde ett nytt?
https://livet.se/ord/k%C3%A4lla/Bertolt_Brecht/2