Citat:
Det är inte mycket man kan tillåta i stigning, dessutom så kan kurvtagning bli ett stort problem. Spårvagnar kan inte ta snäva kurvor eftersom hjulen ju inte kan vridas som en buss kan.Spårvagnar kan heller inte stanna på ett ögonblick, då är en buss bättre på att bromsa. Det var ju en svår olycka med en skenande spårvagn i Göteborg ett antal år sedan.
Flera städer i Sverige har ju haft spårvagnar förr, men när spåren började bli för dåliga så var det aktuellt att riva upp dem och lägga nya, men då skulle den linjen inte fungera alls under ganska lång tid, Spåren visade sig att de rostade ganska fort eftersom man tidigt började använda vägsalt osv.
Det visade sig att irritationen över detta med trafikuppehållet var så stor att man hellre valde att riva upp dem och lade asfalt istället...
Vintern ställde ju till mycket problem för de städer som hade spårvägar. Dock knappast Göteborg eftersom vädret sällan är extremt dåligt i Göteborg
Lund är en dum stad att ha spårvagnar i, därför att gatorna är rätt så smala, redan att två bussar ska kunna mötas på Stora Södergatan ger inte mycket utrymme precis. Vissa städer har faktiskt smalare bussar eller spårvagnar för att bli smidigare. Dagens bredd på bussar är 2,60 meter är i mesta laget.
Förut var en del av Mårtenstorget tänkt att bli en stor busshållplats, men det blev Botulfsplatsen istället. En annan idé var att Mårtenstorget skulle ha fyllts med flera varuhus
Lund är en olämplig stad att bygga spårvagn i just på grund av stigningen - dessutom är väl underlaget inte det bästa, det är väl typ sand och lera i olika skikt. Varje brist i underlaget kan göra att spåret knäcks. Man kan inte gräva för grunda tunnlar heller, de rasar in av sig själva. Man gräver djupa diken istället. Med tanke på att hela Lund är ett stort fornminne, sedan kanske 800-1000-talet så blir varje grävning en stor arkeologisk apparat att sättta igång som tar väldigt lång tid.
Trafiken var mycket värre förr, tex på 1970-talet, tex Östra Vallgatan kunde vara helt igenkorkad, Många fler körde då bil inne i Lund, eftersom hela staden var öppen för biltrafik. (*) Dessutom så var kollektivtrafiken rätt så dålig med dålig turtäthet. Det var bara linje 5 till Kobjer- Klostergården/St Lars som hade någorlunda turtäthet, men de slutade gå redan kl 20 på kvällen. Dessutom så var det dyrt med månadskort där
Många fler jobbade ju då tex på TetraPak och nästan alla körde bil så det var fullt runtomkring hela området på arbetstid.
Man gick eller cyklade i stället om man inte körde bil, fast cykelstölderna var helt abnorma till antalet.
Sammanfattningsvis så känner inte jag att Lund kan bli så värst betjänt av att ha spårväg. Det är en investering på minst 30-40 år. En del mer gyttrigare städer med stor lutning har ju valt att hänga upp linbanor istället och de behöver inget underhåll av plogning, sandning och liknande, Tyvärr är det ju svårt att hålla hög turtäthet på långa sådana linbanor eftersom man inte kan hänga korgarna så tätt. Dessutom så är de inte så snabba som man skulle önska. Energimässigt är de dock mycket billiga i drift. Men blir det något fel så stannar ju allt, och passagerarna blir inte så roade att sitta fast i vagnarna.
Spårvägar blir egentligen bara populära om man kan hålla en hög turtäthet.
(*) Det dåliga underlaget av sand och lera gjorde att man nästan varje år det blev gropigt i gatorna och man fick gräva upp stora hål och fick förbättra underlaget.