Spårvagn i Lund

Det är inte mycket man kan tillåta i stigning, dessutom så kan kurvtagning bli ett stort problem. Spårvagnar kan inte ta snäva kurvor eftersom hjulen ju inte kan vridas som en buss kan.

Spårvagnar kan heller inte stanna på ett ögonblick, då är en buss bättre på att bromsa. Det var ju en svår olycka med en skenande spårvagn i Göteborg ett antal år sedan.

Flera städer i Sverige har ju haft spårvagnar förr, men när spåren började bli för dåliga så var det aktuellt att riva upp dem och lägga nya, men då skulle den linjen inte fungera alls under ganska lång tid, Spåren visade sig att de rostade ganska fort eftersom man tidigt började använda vägsalt osv.

Det visade sig att irritationen över detta med trafikuppehållet var så stor att man hellre valde att riva upp dem och lade asfalt istället...

Vintern ställde ju till mycket problem för de städer som hade spårvägar. Dock knappast Göteborg eftersom vädret sällan är extremt dåligt i Göteborg

Lund är en dum stad att ha spårvagnar i, därför att gatorna är rätt så smala, redan att två bussar ska kunna mötas på Stora Södergatan ger inte mycket utrymme precis. Vissa städer har faktiskt smalare bussar eller spårvagnar för att bli smidigare. Dagens bredd på bussar är 2,60 meter är i mesta laget.

Förut var en del av Mårtenstorget tänkt att bli en stor busshållplats, men det blev Botulfsplatsen istället. En annan idé var att Mårtenstorget skulle ha fyllts med flera varuhus

Lund är en olämplig stad att bygga spårvagn i just på grund av stigningen - dessutom är väl underlaget inte det bästa, det är väl typ sand och lera i olika skikt. Varje brist i underlaget kan göra att spåret knäcks. Man kan inte gräva för grunda tunnlar heller, de rasar in av sig själva. Man gräver djupa diken istället. Med tanke på att hela Lund är ett stort fornminne, sedan kanske 800-1000-talet så blir varje grävning en stor arkeologisk apparat att sättta igång som tar väldigt lång tid.

Trafiken var mycket värre förr, tex på 1970-talet, tex Östra Vallgatan kunde vara helt igenkorkad, Många fler körde då bil inne i Lund, eftersom hela staden var öppen för biltrafik. (*) Dessutom så var kollektivtrafiken rätt så dålig med dålig turtäthet. Det var bara linje 5 till Kobjer- Klostergården/St Lars som hade någorlunda turtäthet, men de slutade gå redan kl 20 på kvällen. Dessutom så var det dyrt med månadskort där

Många fler jobbade ju då tex på TetraPak och nästan alla körde bil så det var fullt runtomkring hela området på arbetstid.

Man gick eller cyklade i stället om man inte körde bil, fast cykelstölderna var helt abnorma till antalet.

Sammanfattningsvis så känner inte jag att Lund kan bli så värst betjänt av att ha spårväg. Det är en investering på minst 30-40 år. En del mer gyttrigare städer med stor lutning har ju valt att hänga upp linbanor istället och de behöver inget underhåll av plogning, sandning och liknande, Tyvärr är det ju svårt att hålla hög turtäthet på långa sådana linbanor eftersom man inte kan hänga korgarna så tätt. Dessutom så är de inte så snabba som man skulle önska. Energimässigt är de dock mycket billiga i drift. Men blir det något fel så stannar ju allt, och passagerarna blir inte så roade att sitta fast i vagnarna.

Spårvägar blir egentligen bara populära om man kan hålla en hög turtäthet.

(*) Det dåliga underlaget av sand och lera gjorde att man nästan varje år det blev gropigt i gatorna och man fick gräva upp stora hål och fick förbättra underlaget.

Man skulle kunna försöka ta varje påstående och argumentera för spårväg istället.
*Lund anses backigt jämfört med den golvplana slätten söderut. Spårvägar tål den lutningen. Göteborg är mycket backigare.
*Man behöver inte spränga när man bygger spårvägen. Det räcker med att gräva, påla och gjuta.
*En "spårvagn är avsedd att klara snäva kurvradier" (Wikipedia). De kan anpassas efter de miljöer i vilka de ska användas, istället för tvärtom. Boggierna är vridbara. "En boggi är ett underrede som är vridbart mot ett fordons kaross." (Wikipedia)
Skulle kunna bränna resten av kvartsrasten men jag måste dricka upp kaffet.

Om jag fattat allt rätt så ska spårvagnarna i Lund ska ha låggolv längs hela fordonet så det finns inte plats för någon boggi. Så de ska istället ha ”fasta hjul” som bara kan vridas någon enstaka grad.
Vilket begränsar kurvradierna.

Jag totade runt bland mina sparade pdf filer i Linux burken här hemma, då fann jag en intressant fil som berör ämnet:
http://banportalen.banverket.se/Banp...lagupplost.pdf

Där står bl.a. på sidan 79

I många nya låggolvsspårvagnskonstruktioner har principen att boggi/truck/löpverk ska vara vridbar gentemot vagnskorgen ovanför övergivits till förmån för en i det närmaste styv förbindelse. Det finns dock oftast en vridmöjlighet om några få grader, vilket i princip möjliggörs av sekundärfjädringen (fjädringen mellan boggi och vagnskorg), begränsad av allehanda dämpare och gummianslag.

Man tänker nog inte ha någon boggi vilket gör att kraven på kurvradien ökar.

Vad gäller den svåra olyckan med en skenande spårvagn i Göteborg så gissar jag att det handlar om linje 7 vid Vasaplatsen. Utan ordentlig koll på detaljerna så var inte den vagnen i trafikvärdigt skick. Bromsarna var urkopplade eller ur funktion tror jag.

Ja, det var strömavbrott och man ville flytta på vagnen några meter för att komma in under en sektion där strömmen fungerade, så man kopplade ur alla bromsarna mekaniskt. Tanken var att den skulle rulla en liten bit och sedan skulle man dra i nödbromsen inifrån. Allt detta var helt emot alla regler som fanns. Nödbromsen började inte funka bara för att man kom in under strömförande sträcka, man var tvungen att starta upp vagnen igen från förarplatsen. Detta försökte man med, men det gick inte pga att några säkringar fallit. Och då fanns inget mer att göra utan vagnen skenade ner till Vasaplatsen.

Om detta gäller Lund så visar det ju ändå i någon mening att man prioriterar låggolv framför krav på kruvradier, dvs kurvorna är inte ett stort problem. Poängen blir densamma, dvs påståenden som "Lund är en dum stad att ha spårvagnar i" bör underbyggas med en trovärdig argumentation, annars kan man ju lika gärna säga att det är dumt även i alla andra städer.

Om det finns ett särskilt problem med spårvagn i Lund så borde väl i så fall befolkningsunderlaget kunna vara ett huvudargument emot en spårväg. Ett annat argument skulle kunna baseras på stadsplaneringen. Det finns många jobb i nordöstra Lund och området växer, men det betyder inte att man måste förlägga allting dit utan man kan ha teknikföretag, utbildning och forskning även i andra stadsdelar.

Jag håller fullständigt med dig.
Hela västra Lund är bortglömt och detta trots att det ligger mycket närmre Lund C och centrum än de nordöstra stadsdelarna.
Ute på väster kunde man gott satsa på en del »akademiska funktioner«.

Låggolvsspårvagnarna som planeras för Lund lär vara en typ som inte har boggier utan truck.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Truck_%28sp%C3%A5rvagn%29

Problem när det gäller det bristande befolkningsunderlaget i Lund, så får man inte glömma det massiva inpendlandet till stadens olika institutioner; det blir nog passagerare så det räcker, speciellt efter det att bostadsområdet ute på Brunnshög är klart.

Jag tror att inpendlingen haft en mycket stor betydelse vid diskussionerna om spårväg. Dvs att folk behöver ta sig från järnvägsstationen till arbetsplatser och studier i nordöstra Lund. Hur många som i själva verket enbart åker upp till sjukhuset (två-tre hållplatser?) är då bara en distraherande fråga i sammanhanget.

Att man hållit igen bostadsbyggandet har varit mindre populärt bland politikerna att diskutera. Bygger man mer bostäder i Lund kanske tågpendlingen minskar. Samma sak vid lågkonjunktur, strukturella förändringar mm. Vägarna i området inklusive E22 är proppfulla med bilar i rusningstid. Om det ska minska kan en spårväg ha betydelse, men ännu mer betydelse har säkert tillgången på bostäder till rimliga priser.

Jag håll med, bostadspriserna är väldigt höga här i Lund och detta leder till en onaturligt hög inpendling. Men man vill inte gärna offra den skånska jordbruksmarken till för mycket byggande, och framförallt vill man inte riskera att skapa getton som i vissa angränsande/närliggande kommuner.
Det är också tal om att bygga ut E22:an, men var ska utrymmet till den tas?

Det har talats om att gräva ner E22 mellan Gastelyckan och Lund Norra vilket skulle kunna ge mer mark ovanpå.
Inpendlingen från Malmö sker till största del via buss på E22 då det erbjuder en direktförbindelse med täta avgångar. Det kommer det antagligen att göra även när spårvägen står klar, Lund C kommer att fortsätta vara en flaskhals ett bra tag framöver.